LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)

Transkript

1 LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996) Lärprocessen hur kan den beskrivas? ett komplicerat samspel mellan intellektuella, känslomässiga o. färdighetsmässiga processer inom individen ett samspel mellan individen o. den sociala omgivningen försiggår inom individen (psykologisk process) sker i ett socialt sammanhang (social process) Vad påverkar vårt lärande? Två ytterligheter; 1. individens inlärning är helt beroende av de egna inre förutsättningarna a) individen autonom, oberoende av omgivningen 2. individens förmåga att lära påverkas av den sociala omgivningen a) individen passiv mottagare av impulser vilka genom belöningar o. bestraffningar resulterar i specifika roller, beteenden b) individen är aktiv - samspelet individ <-> omgivningen är en process där båda kan påverka/agera

2 Olika lärsituationer - i vissa lärsituationer är vi enbart beroende av inre aktiviteter medan vi i andra även är beroende av yttre aktiviteter inre aktiviteter vårt sätt att ta emot o. skapa mening i information hur vi ändrar vårt handlande som ett resultat av inlärningen på vilket sätt vi själva kan avgöra konsekvenserna av vårt handlande (inre återkoppling) yttre aktiviteter pekar på nödvändigheten av ett samspel med den yttre världen för att vi skall veta om vi har förstått eller utfört något på ett riktigt sätt vi är i vissa lärsituationer beroende av att få återkoppling från omgivningen vi behöver få omgivningens synpunkter eftersom det är dessa som utgör normen för om vi lyckats eller ej Det som en undervisare undervisar om är inte detsamma som det som deltagaren lär sig

3 Kognitiva strukturer Då vi tar emot ny information kommer den att ingå i olika typer av kognitiva (tankemässiga) aktiviteter (t.ex. att analysera, att jämföra, att organisera något på ett nytt sätt) leder till att vi successivt utvecklar våra kognitiva strukturer verkligheten blir mer o. mer begriplig Varje människa har över tid o. genom personliga erfarenheter utvecklat en uppsättning betydelser o. värderingar genom vilka vi kan bringa ordning i de erfarenheter vi gjort, vilka ger vägledning för hur intryck ska tolkas o. hur framtida erfarenheter kommer att tolkas eller förstås, som hjälper oss att reflektera över o. ibland rekonstruera eller reorganisera det förflutna, MEN, dessa strategier hjälper oss också i hur vi skall handla, reagera i nuet o. hur vi föreställer oss framtiden Uppsättningen av värderingar, färdigheter o. strategier => en uppsättning personliga begrepp, kognitiv struktur, personlig referensram eller modell av verkligheten dvs. varje studerande har en personlig kognitiv struktur, som bör vara startpunkten i alla utbildningsaktiviteter För att stud. ska kunna utnyttja sin kapacitet att lära, måste vi inse att utgångspunkten för (vuxen)studier är de egna kognitiva strukturerna. Det sätt att förstå o. organisera världen som varje deltagare bär med sig är basen för förmågan att skaffa ny kunskap. De kognitiva aktiviteterna påverkas o. modifieras hela tiden av våra känslor.

4 Lärprocessen Lärprocessen är cyklisk, dvs. vissa generella steg kännetecknar lärandet. Kolbs modell för att beskriva lärprocesser (bygger på Piagets tankar); 1. I den konkreta erfarenheten finns den omedelbara förståelsen (konkret erfarenhet) 2. Den konkreta erfarenheten granskas. Den omedelbara förståelsen genomgår en omvandling, det som förståts omsätts i tidigare utvecklade kognitiva strukturer (reflekterande observation) 3. Reflekterandet leder till att vi förstår den konkreta erfarenheten på ett djupare sätt, vi kan formulera vår förståelse i abstrakta begrepp, t.ex. i en generalisering eller teori (abstrakt tänkande) 4. Den djupare förståelsen används för att fatta beslut eller lösa problem. Aktivt experimenterande används för att pröva slutledningarna (aktivt experimenterande) Kolbs inlärningsmodell Konkret erfarenhet Ackomodativt Divergent Aktivt experimenterande m.fl., 1996). Konvergent Assimilativt Reflekterande observation Abstrakt tänkande Figur. Kolbs inlärningsmodell (modifierad efter Hård af Segerstad m.fl., 1996).

5 Assimilativt tänkande -> lagrar det nya o. tillskriver det mening. Inarbetar de nya aspekterna i existerande kognitiva strukturer. Ackommodativt tänkande -> rekonstruktion av de existerande kognitiva strukturerna, det nya passar inte in i de strukturer som finns. Ex. på divergent tänkande: tänkande som genom konkreta erfarenheter omskapas så att upplevelsen tillskrivs en mening tänkandet är fritt, man kan se saker ur flera perspektiv Konvergent tänkande utvecklas genom en djupare förståelse -> sker en expansion i de kognitiva strukturerna i varje lärosituation en spänning mellan polerna i två dimensioner dimension 1: konkret här och nu erfarenhet i en pol o. abstrakta begrepp i den andra dimension 2 : reflekterande observation i en pol o. aktivt experimenterande i andra - den (effektive)lärande ska kunna använda sig av konkreta erfarenheter, reflektera över dessa, formulera abstrakta begrepp o. teorier samt kunna använda dessa i nya situationer i kognitiva lärprocesser ingår en förståelsedimension o. en omvandlingsdimension man kan skilja mellan fyra olika sätt att bearbeta eller tänka, som i lärprocessen beskrivs som divergent, assimilativt, konvergent o. ackommodativt tänkande Ovan beskrivs Kolbs syn på inlärning. Återkalla nu introduktionskursen till vuxenpedagogik och beskrivningarna av den vuxnes inlärning (bl.a. Mezirow, Merriam&Heuer, Jarvis) utgå ifrån dessa då Du formulerar Din egen uppfattning av den vuxnes inlärning(sprocess)!