Kvalitetsrapport Så här går det

Transkript

1 Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014

2 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret För att få struktur i vårt systematiska kvalitetsarbete har vi tagit fram tre olika mallar, ett för värdegrund och förhållningssätt, ett för verksamhetsutveckling och ett för utveckling av pedagogiska miljöer. Dessa blir underlag för både kartläggning, planering, utveckling och utvärdering. I dessa mallar ingår även lotusdiagrammen. Alla pedagoger har fått inblick i vårt systematiska kvalitetsarbete men alla arbetar inte aktivt och medvetet med kvalitetsarbete. Detta är ett förbättringsområde som vi kommer att arbeta vidare med till hösten. Avdelningarna ska definiera vad systematiskt kvalitetsarbete är för dem och ta fram bra verktyg som kan förenkla dokumentation så att uppdraget blir tydligt och medvetet för alla. 1 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 1 a Mål och resultat, angivna förbättringsområden. A: Främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat. B: Värdegrundsarbete C: Utveckla lek- och lärmiljöerna mot målen i Lpfö98 D: Utveckla vårt arbete med lotusdiagram och annan pedagogisk dokumentation Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: Genom vår värdegrundsutbildning har vi alla blivit varse att vi måste kritiskt granska oss själva. Vi försöker ge alla barn samma möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi behöver varandras ögon och stöd för att lyckas. Hela tiden ge varandra stöd när vi ser och behandlar pojkar och flickor olika. Jobba på att våra förväntningar på flickor och pojkar blir lika. Under kommer all personal att vara delaktiga i Regionens matematiksatsning. På varje förskola finns en handledare. Genom denna satsning hoppas vi att vi får en bättre kunskap om hur vi tidigt kan inspirera barnens intresse för matematiken och ge både flickor och pojkar samma möjlighet.

3 B Som slutprodukt på värdegrundsutbildningen har varje förskola tagit fram sin likabehandlingsplan. Den görs levande genom de kartläggningar och nulägesannalyser som vi gör inför varje ny barngrupp och händelser som är aktuella. Genom värdegrundutbildningen har vi blivit medvetna och fått en förståelse för hur värdegrunden genomsyrar all verksamhet. Vi har också fått verktyg för att hålla vår likabehandlingsplan aktuell och levande. Vi vill systematiskt arbeta vidare med de värdegrundsfrågor som vi presenterade i kvalitetsrapport och i nya kartläggningar uppmärksamma vilka områden vi måste utvecklas vidare. För att bli mer professionella gentemot föräldrar har vi diskuterat hur bra föräldramöten, inskolningar och utvecklingssamtal sker. Varje förskola har dokumenterat hur de vill ha sitt samarbete med föräldrarna och vi har utarbetat ett Välkommen till förskolan material. Vi måste hela tiden bibehålla vår dialog om professionalitet och stötta varandra och påtala när vi inte är professionella så att vi ökar vår kunskap om vårt uppdrag. Den 11 augusti kommer konsult Anna-Lena Sundin och ger oss en föreläsning om hur man ska ta rollen på jobbet. Detta och uppdragsamtal kommer inleda hösten så att alla pedagoger ska bli medvetna om sitt uppdrag och kunna agera professionellt. C: På Klostergläntan och i våra nya lokaler i Vänge har vi fått anpassade möbler och kunnat skapa attraktiva, flexibla och anpassade miljöer för barnen. I Hogrän jobbar man systematiskt med att utveckla miljöerna utifrån barnens behov. Vi har också planerat för att bygga upp verksamheten för Lönnen och Pilen i nya lokaler. Skogsgläntan väntar på att få sina lokalerna renoverade men försöker anpassa nuvarande miljöer efter barnens behov. Medvetenheten har blivit stor vad det gäller den pedagogiska miljöns betydelse men eftersom barngrupperna förändras måste vi hela tiden vara flexibla och lyhörda för barnens behov. Vi måste också i större grad använda våra dokumentationsverktyg. Fortsätta att utveckla våra lek- och lärmiljöer inomhus och även titta över vår utemiljö.

4 D: Den 7/1 hade vi en föreläsning om pedagogisk dokumentation. Där vi fick vi en inblick i hur och vad som kan och bör dokumenteras. All personal vet mer om pedagogisk dokumentation och fick en inblick i svårigheterna att på ett bra sätt dokumentera pedagogiskt. Vi måste arbeta vidare på hur vi finner bra verktyg så att den pedagogiska dokumentationen blir systematiskt och kommer in i verksamheten på ett bra sätt. Vi bör arbeta vidare med vårt arbete med lotusdiagram och annan pedagogisk dokumentation: Alla förskolor har vid något tillfälle använt sig av lotusdiagram för planering, uppföljning och utvärdering. Vi har presenterat och tydliggjort delar av vår verksamhet på lotusdiagram men all personal har inte medverkat i detta arbetet. Vi har funnit att lotusdiagrammen är ett bra redskap för dokumentation och kommer att arbeta vidare med dessa. Alla pedagoger ska ansvara för minst ett utvecklingsarbete/planering med hjälp av lotusdiagram Vi har däremot inte börjat att läsa Skolverkets stödmaterial: Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Pedagogisk dokumentation Vi har nog mycket att lära och bör läsa Skolverkets stödmaterial. Alla pedagoger ska veta vad pedagogisk dokumentation är och hur man kan ta fram bra verktyg för att förenkla den pedagogiska dokumentationen. Vi vill också använda surfplattan i vårt arbete med dokumentationen.

5 2 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 2 a Värdegrund och trivsel, angivna förbättringsområden A: Skogsgläntan: Förbättra lek- och lärmiljöerna för det kompetenta barnet. Där barnet kan växa och lära och skapa begrepp, förståelse och sammanhang. B: Skolgläntan: Barns respekt för varandra C: Hogrän: Barns respekt för varandra D: Vänge: Bemötandet av barn och föräldrar Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: På Klostergläntan skapade vi en ny avdelning som inför hösten blir två. Utifrån kunskapen om det kompetenta barnet har pedagogerna skapat en attraktiv och flexibel miljö för de små barnen. Det har blivit en omtyckt innemiljö där barnen får sina behov tillfredställda och kan utveckla sin lek och sitt lärande. Vi jobbar vidare med bullerdämpning och att göra utemiljön säker. I större grad använda oss av lotusdiagram för att ta fram syftet med utformningen av de pedagogiska miljöerna och sedan systematiskt följa upp och förändra dem efter barnens behov. På Skogsgläntan avvaktar vi renoveringen och har i planeringen inför de nya lokalerna gjort studiebesök på andra förskolor för att få idéer på hur vi ska kunna anpassa lokalerna. Inför hösten gör vi om en 3-4 års avdelning till en 1 års avdelning. B: För att likabehandlingsplanen ska vara levande kartlägger vi de miljöer där kränkningar och retningar förekommer. Vi försöker vara fler vuxna och ligga steget före där det finns risk för kränkningar barn emellan. För att den pedagogiska miljön ska bli attraktiv och flexibel så att den kan ändras efter barnens behov måste vi skapa en större medvetenhet. Vi är tacksamma för att vi fått ljuddämpande rumsavdelare så att vi kan göra rum i rummen och på så vis bli väldigt flexibla och samtidigt skapa en trygg miljö för barnen. I 3-4 års åldern går barnen över från att leka bredvid varandra till ett större samspel, Vi har på APT diskuterat hur vi på bästa sätt kan hjälpa barnen att få ett friktionsfritt samspel och samtidigt ligga steget före så att konflikter inte uppstår. Se ovan! Vid kartläggningen av riskmiljöer ska vi använda oss av ett systematiskt arbetsätt och använda de framtagna verktyg vi tagit fram.

6 C: För att likabehandlingsplanen ska vara levande kartlägger vi de miljöer där kränkningar och retningar förekommer. Vi försöker vara fler vuxna och ligga steget före där det finns risk för kränkningar barn emellan. Vi försöker vara ett föredöme för barnen. Vi har konstaterat att vi inte har samma barnsyn. I 3-4 års åldern går barnen över från att leka bredvid varandra till ett större samspel, Vi har på APT diskuterat hur vi på bästa sätt kan hjälpa barnen att få ett friktionsfritt samspel och samtidigt ligga steget före så att konflikter inte uppstår. Till hösten delar vi in barnen i mindre grupper för vi vuxna ska finnas till hands i alla situationer Vid kartläggningen av riskmiljöer ska vi använda oss av ett systematiskt arbetsätt och använda de framtagna verktyg vi tagit fram. Vi ska även strukturera de pedagogiska miljöerna både inne och ute så att vi kan minimera konflikter. Vi försöker också få en gemensam barnsyn. D: På APT och avdelningsmöten har vi diskuterat hur vi kan få ett likvärdigt och professionellt förhållningssätt vid bemötande av barn och föräldrar. Vi har konstaterat att vi inte har samma barnsyn Vi har också pratat om att blir ett föredöme för barnen i deras bemötande av varandra Vi måste hjälpa varandra att förstå vårt uppdrag. Vi måste bli medvetna om hur vårt agerande påverkar barnen och föräldrarna. Enas om och förstå vårt uppdrag. Jobba vidare på vårt förhållningssätt så att det blir likvärdigt och professionellt. Försöka få en gemensam barnsyn och enas om hur vi ska förhålla oss till barn och föräldrar. I värdegrundsarbetet ingår arbetet med Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket årligen skall uppdateras tillsammans med personal och barn/elever. x Aktuell Likabehandlingsplan bifogas som eget dokument eller länk!