Vilka är Pysslingen Förskolor?

Transkript

1 Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor Består av Antal barn Antal heltidsanställda Antal förskolor 101 Antal chefer 18

2 Pysslingen Förskolors programförklaring Ett omsorgsfullt lärande skapas dagligen i mötet mellan pedagoger och barn men också pedagoger emellan. Tillfällen till omsorg och lärande kan uppstå spontant eller organiserat, men det är alltid pedagogens medvetna val och förhållningssätt i varje situation som kommer att gynna barnets möjligheter till lärande. Att använda vardagens naturliga händelser som utgångspunkt för utveckling och ett vidare lärande är förskola.

3 Mål och riktlinjer Lpfö -98 Målen anger inriktning på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. normer och Riktlinjer för personalen i förskolan anger dels förskollärarens ansvar att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen. Alla som arbetar i förskolan ska följa de och värden som anges i förskolans läroplan bidra till att förskolans uppdrag genomförs.

4 Organisation Barn/Barngrupper Leds av Pedagoger Arbetslag Leds av Förskollärare Förskola/Medarbetare Leds av Förskolechefer Förskoleområde/ledningsteam Leds av Förskolechefer Region Leds av Verksamhetschefer Kvalitetsteam Leds av Kvalitetschef Pysslingen Förskolors Ledningsgrupp Leds av Utbildningsdirektör Stabsteam Leds av respektive Stabschef Koncernledning Leds av AcadeMedias VD

5 Pysslingmodellen FÖREBYGGANDE FRÄMJANDE Måluppfyllelse Grundläggande lagkrav Undervisningens kvalitet

6 Pysslingmodellen Måluppfyllelse Grundläggande lagkrav Undervisningens kvalitet

7 Pysslingmodellen Måluppfyllelse Grundläggande lagkrav Undervisningens kvalitet

8 Pysslingmodellen Måluppfyllelse Grundläggande lagkrav Undervisningens kvalitet

9

10 Frågor under åren År 1 ( ) Ska/kan man bedöma förskolan? År 2 ( ) Hur lång tid behöver man på sig för att se? Hur många områden kan man se samtidigt? Siffror! År 3 ( ) Hur skapar vi en likvärdighet bedömningarna? År 4 ( ) Vad kännetecknar en god bedömare? Hur skapas en konstruktiv återkoppling lämna över samt ta emot bedömning? År 5 ( ) Kollegialt lärande > Att utvecklas genom att kritiskt granska sitt eget och andras arbete År 6 ( )

11 Processen -LärandeIndex - Arbetslagsarbete - Förberedelsedagar - Självbedömning - Extern bedömning - Återkopplingssamtal - Spegling av bedömare LärandeIndex används löpande som ett verktyg i arbetslagens planering under året. Analys av resultaten blir utvecklingsområden i ny verksamhetsplan på varje förskola Förskolechef driver tillsammans med medarbetare och med stöd av verksamhetschefen utvecklingen vidare kopplat till resultatanalys och kvalitetsredovisning

12 Områden för LärandeIndex Värdegrund Lek Matematik Skapande Naturvetenskap och teknik Språk, kommunikation och IKT

13 Det handlar om pedagogens förhållningssätt till barnet! Nej Ja I hög grad I mycket hög grad Målspalt: Mål ur Lpfö-98 rev 2010 Normer och värden Utveckling och lärande Pedagogen är passiv och/eller befinner sig på avstånd Pedagogen är omedveten om det som sker mellan barnen och inom varje barn. Verksamheten planeras och organiseras utifrån pedagogernas egna behov och önskemål Pedagogen synliggör/ lyfter inte möjligheter till lärande i det som sker. Pedagogen förutsätter att barnen automatiskt utvecklas genom att bara vara Pedagogen organiserar, och leder verksamheten utifrån en tydlig dagsrutin Pedagogen skapar och kommunicerar gemensamma regler Pedagogen organiserar den fysiska miljön och material utifrån ett förutbestämt syfte Pedagogen planerar och organiserar kollektiva aktiviteter utifrån förutbestämt material och syfte Pedagogen låter vardagsaktiviteter bli lustfyllda lekar och sätter medvetet ord på det lärande som sker i gruppen Pedagogen förhåller sig flexibelt genom att tillvarata barnens idéer och ger möjlighet för dem att plocka in annat material, utöka tiden eller t ex. välja annan plats för sina aktiviteter Pedagogen gör varje vardagsaktivitet lekfull och sätter medvetet ord på det lärande som sker både kollektivt och med ett bestämt syfte utifrån varje barns behov Pedagogen använder sig av situationer som uppstår hos barnen och lyfter dessa på olika sätt i vardagen Pedagogen gör det till en naturlig del av verksamheten att kommunicera allas olika behov. Allas behov är kända av samtliga pedagoger och barn i gruppen och alla använder sin röst för att tillgodose allas behov Pedagogen planerar och organiserar vardagsaktiviteterna tillsammans med barnen och gör dem lust och lekfulla. Pedagogen tar kontinuerligt tillvara varje situation tillsammans med barnen och tillför medvetet nytt stoff som utmanar lärandet, samt sätter ord på det lärande som sker hos varje barn och utmanar dem att bearbeta upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer Pedagogen finns tillgängliga i barnens aktiviteter och fungerar som ett stöd när barnen behöver det. Pedagogen fokuserar medvetet på läroplanens mål

14 Enheten organiserar så att barnen utvecklar sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang undersöka reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar Enheten organiserar så att barnen utvecklar sin förståelse för rum, form, läge o riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning tid och förändring Enheten organiserar så att barnen har möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Nej (0p) Ja (2p) I hög grad (4p) I mycket hög grad (6p) Pedagogen planerar Pedagogen planerar och organiserar styrda, matematikaktiviteter i kollektiva vardagsaktiviteterna matematikakti med ett bestämt syfte viteter med förutbestämt utifrån varje barn syfte Pedagogen bortser från att erbjuda barnen möjlighet att föra och följa matematiska resonemang, undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar Pedagogen bortser från att lyfta fram rum, form, läge o riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp, eller för mätning tid och förändring Barnen utvecklar sin förståelse av matematiska begrepp och samband utan pedagogens medvetenhet och insyn Pedagogen planerar styrda, kollektiva matematikakti viteter med förutbestämt syfte och resultat Pedagogen planerar styrda, kollektiva matematikakti viteter med förutbestämt syfte Pedagogen planerar och organiserar matematikaktiviteter I vardagsaktiviteterna med ett bestämt syfte utifrån varje barn Pedagogen planerar och organiserar matematikaktiviteter i vardagsaktiviteterna med ett bestämt syfte utifrån varje barn Pedagogen fångar matematiksituationer för både grupp och individ i vardagsaktiviteterna och tillför medvetet nytt stoff genom samtal som utifrån barnets behov utvecklar dess förmåga att föra och följa matematiska resonemang undersöka reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar Pedagogen fångar matematiksituationer för både grupp och individ i vardagsaktiviteterna och tillför medvetet nytt stoff som utifrån barnets behov utvecklar förståelsen för rum, form, läge o riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning tid och förändring Pedagogen fångar matematiksituationer för både grupp och individ i vardagsaktiviteterna och tillför medvetet nytt stoff genom samtal som utifrån barnets behov utvecklar dess förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

15 Inför Bedömningen Under bedömningen Efter bedömningen

16 Uppdatera faktablad Prata bedömning Stärka bedömarkompetens Information vårdnadshavare

17 Inför bedömningen Under bedömningen Efter bedömningen

18 Genomförande

19 Underlag

20 Filmlänk

21 Inför bedömningen Under bedömningen Efter bedömningen

22 Återkopplingssamtalet Kollegialt lärande genom fördjupad självreflektion för alla som deltar Deltagare Återkopplingssamtalets struktur Begränsningar

23 Vidare arbete Ta hand om resultatet Fortsatt process under året

24 Resultat LärandeIndex 6 Mål: ,3 4,3 4,2 3,9 3,9 4,0 3,6 3,8 4,1 4,2 4,1 3,9 3,9 4,2 4,4 4,2 4,8 4, Lek Matematik Naturvetenskap och teknik Skapande Språk och kommunikation Värdegrund

25 Betydelsen av arbetet Ökat fokus på läroplanen Gemensamma diskussioner om läroplanen, förskolans uppdrag och pedagogens förhållningssätt Fördjupade samtal om lärandet Ökad förståelse pedagogens betydelse för barnets utveckling Tydligare bild av samtliga förskolors kvalitet Ökad och fördjupad kvalitet i förskolorna Kompetensutveckling för förskollärare/chef Belyst goda exempel