Kiwiböckerna metod och begrepp

Transkript

1 Kiwiböckerna metod och begrepp

2 kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara en levande modell för den lustfyllda läsningen. Detta är möjligt med en organisation som gynnar lärandet, undervisning med gemensam och vägledd läsning och en positiv förväntan om att eleven ska lyckas med sin läsning. För att lyckas behövs det naturligtvis mängder, och åter mängder, med böcker. Böcker som lockar eleverna med ett varierat innehåll och spännande handling. Den lustfyllda läsningen skapar förväntan och nyfikenhet på bokens innehåll: Det finns något jag lockas av.

3 Bildpromenad Nu gör vi en bildpromenad! Barnens ögon glittrar förväntansfulla inför lärarens erbjudande. Bildpromenaden är en viktig del av läsundervisningen. Här bygger man upp elevernas förförståelse inför den kommande läsningen. Bildpromenaden är ett samtal mellan elever och lärare, ett samtal kring de innehållsrika bilderna i boken. Barnen föder boken med ord. Bildpromenaden är en av de strategier som läraren visar. För att läsa med förståelse är bilden ett viktigt komplement till texten. Barnen använder sig sedan av bilden för att kontrollera att de tolkat texten rätt. Nu gör vi en bildpromenad! är den viktiga inledningen som skapar förförståelse för bokens text.

4 Frågeteknik Hur gjorde du? Hur löste du det? Hur tänkte du när du skulle läsa? Verkar det rimligt, det du läste? Läraren frågar mycket. Frågor öppna för många alternativa svar. Frågor som leder till reflektion och samtal. Frågor som åskådliggör strategier som leder till läsning med förståelse. Läraren är mycket medveten om hur frågorna ska ställas så att de samtidigt uppmuntrar eleverna att fundera och reflektera kring förståelsen av text och bild. Läraren uppmuntrar barnen att bygga upp berättelsen. Vad tror du han kommer att säga? eller Vad tror du kommer att hända? Barnen berättar och fantiserar. Lärarens medvetna frågor öppnar upp barnets eget språk. Innan läsningen fortsätter stegrar läraren spänningen: Ska vi se om vi har rätt?

5 Strategier och språklig medvetenhet Hur kan du läsa så att det låter som om någon pratar? Små barns händer viftar i luften. Små barns händer visar när texten har taltecken. Små barns pekfingrar sätter också tydliga låtsaspunkter efter varje mening. Så arbetar lärare och elever gemensamt med den språkliga medvetenheten. Språklig medvetenhet handlar om att synliggöra hur språk byggs upp och används i tal och skrift. Läraren utgör en modell för läsning och lyfter fram och medvetandegör hur text byggs upp och hur läsning låter. Redan mycket små barn är medvetna om textens uppbyggnad och hur man tar hjälp för att läsa med förståelse. Hur vet du det? En mycket enkel lärarfråga visar vilken strategi eleven använt. Det är ett m i början av ordet, det måste vara en mus, det är en mus på bilden. Frågan medvetandegör elevens strategier. Lärarens gensvar bekräftar eleven: Det löste du bra. Mycket tidigt grundläggs känslan av den egna inneboende möjligheten att bli en riktigt god läsare. Hur vet du det? Det löste du bra!

6 Positiv förväntan, respons och uppmärksamhet på eleven Ös och åter ös beröm över eleverna! Du visar att du är en god läsare! Uppmuntra eleven! Lärarnas positiva respons och förväntan visar eleverna vägen till det lustfyllda läsandet. Lärarna är med och tar riskerna tillsammans med barnen låt oss gå tillbaka och ta reda på om det kan vara så och berömmer det som eleven redan kan, det är nästan rätt istället för att visa på det som eleven inte kan. Det är bra, nu fattas det bara så här lite och så visar läraren hur lite som behövs för att klara av läsningen. Stämningen i klassrummet präglas av den positiva andan. Läraren är en modell för hur god läsning låter och visar på läsningens glädje och skapar positiva förväntningar på texter och böcker. Jag tycker att det är bra att du läser med i texten. Fortsätt jobba på det här sättet! Det är jättebra!

7 Organisation Hjälp inte eleverna med det som de själva kan klara av. Visa eleverna olika strategier för att klara av saker på egen hand See three before me. Läraren organiserar klassrummet och undervisningen så att det främjar eleverna att ta ansvar och uppmuntrar dem att ta initiativ att själva söka kunskap i böcker och hos sina klasskamrater. Det goda klassrumsklimatet handlar om att organisationen kring barnen fungerar väl. Rutinerna grundläggs från början och följer sedan eleverna genom hela skoltiden. Organisationens grundidé är lärarens rätt att undervisa, elevens rätt att lära. Närheten till läraren är viktig. Undervisningen sker därför i mindre grupper. Läraren undervisar läsning i smågrupper, och varje dag har samtliga grupper fått en stund med sin lärare. Skolan är en stödjande institution som främjar eleven att ta eget ansvar. Det självständiga arbetet och det egna ansvaret arbetas tidigt in. Tro på barnets egen förmåga att klara av saker.