Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Transkript

1 Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

2 Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)!

3 1. Rättvisa! Bedömningar i skolan har alltid följts av en diskussion om de är rättvis. I 1600-talets läroplaner hotades lärare med avsked om elever upptäcktes ha fått för höga betyg. Varför rättvisa i bedömning är så viktigt handlar dels om att elever ska ges rättvisa möjligheter att konkurrera med varandra, men det handlar också om att skolans omvärld högre utbildning och arbetsliv behöver kunna lita på eleverna har kunskaper som representerar de betyg de får. Det har också blivit viktigt med rättvisande resultat ut ett marknadsperspektiv. Elever och föräldrar väljer skola bla utifrån skolors resultat.! Sammanfattningsvis: (genus, klass, geografi, över tid/ betygsinflation)!

4 2. Utvärdering av undervisningen! Ytterligare en väldigt viktig aspekt av bedömningen är att vi gör den för att vi som lärare ska läras oss något om hur vår undervisning har fungerat. Det kan handla om systematiska analyser av provresultat, men det kan också handla om enkla stickprov, vad som ibland kallas exit tickets. Har man arbetet med multiplikation med decimaler under en dubbeltimme kan det vara en poäng att i slutet av undervisningpasset ge eleverna ett par räkneuppgifter som de lämnar in när de går på rast. Då blir det möjligt att se om detta är något klassen behöver träna längre med eller om jag som lärare behöver tänka om kring hur jag har undervisat om detta.!

5 3. Motivation för lärande! En annan minst lika vik,g aspekt av bedömning, som vi blivit allt mer medveten om på senare,d, är inte bara a8 den är korrekt och rä8vis utan a8 den är u<ormad på e8 sä8 som gör a8 eleverna blir mo,verade a8 arbeta vidare, och kanske t.o.m ännu hårdare. > MINDSET

6 Smart eller studiesmart?! Statiskt tankesätt: Intelligens och förmågor är medfödda och oföränderliga Prioritet: Att visa att jag kan. Misslyckande är tecken på låg begåvning. Lyckas utan ansträngning och undvika utmaningar. Misslyckande skylls på andra eller på otur. Dynamiskt tankesätt Intelligens och förmågor kan utvecklas Prioritet: Att utveckla mig själv och bli bättre. Misslyckande betyder att jag måste anpassa mina strategier. Utmaningar hjälper mig att lära. Misslyckande skylls inte på någon - jag vill bara veta hur jag ska lyckas bättre nästa gång.

7 Att tro på sin förmåga! Mål! Skolans mål är att varje elev! utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och! utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.!

8 ! Skapa ett klimat där eleverna tror det är möjligt att lyckas! De amerikanska motivationsforskarna David Yeager och Geoffrey Cohen gjorde en stor studie av årskurs 7 elever i ett område med lika många vita amerikanska elever som afroamerikanska och hispanics. Eleverna skrev en uppsats om en personlig hjälte. Elevernas lärare rättade dessa på vanligt sätt med kommentarer som: otydligt, ge exempel, fel ord.! >!

9 Forskarna satte sedan slumpmässigt på en lapp med två typer av meddelanden, som eleverna trodde kom från sina lärare. På den ena stod det: du får dessa kommentarer för att du ska få feedback på din text. På den andra stod det: Jag ger dig dessa kommentarer för att jag har höga förväntningar på dig och jag vet att du kan leva upp till dem.! Eleverna fick sedan möjlighet att revidera sina uppsatser >!

10 Resultatet var tydligt. Bland eleverna i den vita gruppen som fick det mer intetsägande meddelandet valde 62 % av eleverna att revidera texten mot 87 % av dem som fick det mer uppmuntrande meddelandet. I gruppen med afroamerikaner och hispanics var skillnaden häpnadsväckande stor: 17 % av de som fick det intetsägande meddelandet reviderade texten mot 72 % i den uppmuntrade gruppen. Oberoende bedömare såg också att de reviderade uppsatserna var bättre.! Yeager och Cohen konstaterar att feedback måste uppfattas som genuint välmenande om den ska ha optimala effekter. Särskilt stora är effekterna på elever med låg självkänsla för studier.!

11 I en annan studie av David Paunesku fick studenter två olika typer av meddelande på sina skärmar när de genomförde olika uppgifter kring matematiska begrepp. På den ena stod det: Några av dessa uppgifter är svåra så gör ditt bästa!. På den andra stod det: Kom ihåg, att ju mer du övar desto bättre kommer du att bli!! Gruppen som fick det senare meddelandet presterade som helhet 3 procent bättre, vilket är en ganska stor skillnad på en så här stor grupp med en så pass enkel förändring i feedback!

12 Metalärande! En sista sak som är viktigt att tänka på är att hur vi testar och värderar elevers lärande påverkar hur de ser på sitt lärande och vad som är viktigt att kunna. Det kallas för washback effekter. Dessa kan vara både av godo och av ondo. Ställer man bara frågor på utantillkunskaper tror elever att det är det som är viktigt. När tex de nationella proven i matematik införde en muntlig del, blev resultaten rätt svaga första året, men till året efter hade lärare börjat lägga mer vikt vid den muntliga delen i matematikämnet. Här får vi en styrning genom proven, men den var önskvärd utifrån

13 För eleverna är det viktigt att de blir bedömda på ett allsidigt sätt eftersom kunskaperna de prövas på ser så olika ut. De är också viktigt att eleverna bedöms allsidigt då elever har olika styrkor och svagheter. Bara papper och penna prov missgynnar tex elever med kort arbetsminne och låg koncentrationsförmåga. Dessa elever kan å andra sidan kommer mer till sin rätt i en muntlig redovisning. Allsidiga bedömningar ökar kan man säga rättvisan i systemet.!

14 BFL - Ett förhållningssätt inte en metod! Både vad gäller formativ och summativ bedömning är den viktigaste slutsatsen att vi som pedagoger hela tiden måste fråga oss själva är det jag gör till gagn för elevernas lärande och varför tror jag det?!