Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Transkript

1 Resurscentrum Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun. Uppdrag I projektbeskrivningen för Resurscentrum uttrycker Barn- och utbildningsnämnden en målsättning att det skall ha skett en specialpedagogisk kompetenshöjning för all pedagogisk personal, samt en kompetenshöjning avseende bemötande och förhållningssätt. Gunnar Lindberg, specialpedagog i Resurscentrum och Birgitta Melin och Karin Sundlöf-Pålsson, utvecklingspedagoger, har fått i uppdrag att utarbeta en plan, för att genomföra detta utvecklingsarbete. Så här är det tänkt att detta arbete skall gå till: Resurscentrum har under hösten 2005 arbetat fram ett dokument om en gemensam målsättning och ett gemensamt förhållningssätt kring vad barn/unga behöver i sin uppväxtmiljö för att gynna en positiv utveckling. (bil.1) Detta dokument skall vara målformuleringen för att höja den specialpedagogiska kompetensen hos personalen. Kompetensutvecklingen blir då också en väg att implementera några grundläggande förhållningssätt i arbetet med att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling för alla barn/unga i Östersunds kommun. Arbetet med den specialpedagogiska kompetenshöjningen måste alltid hållas aktuell. Samhället kommer alltid att ställa nya krav på de förmågor och kompetenser, som barn/unga behöver för sin framtida utveckling. Därför vill vi använda oss av ett arbetssätt, som kan hjälpa den pedagogiska personalen att kontinuerligt bedriva kompetensutveckling inom detta område. Det perspektiv vi vill använda är därför det som kan kallas problembaserad skolutveckling, PBS. Med detta menar vi ett försök att finna former för en alternativ lärarfortbildning, som syftar till ökad och fördjupad kunskap om den egna praktiken en kunskap som kan ligga till grund för de förändringar lärare prövar att genomföra i sin egen praktik. Arbetet skall utgå från ett reellt problem i den vardag lärare verkar inom. Lärarna ska själva identifiera

2 problem och utifrån erfarenhet, tidigare kunskap, reflektion och inhämtande av ny kunskap, planera och genomföra ett arbete. Målet med att använda detta perspektiv vill vi utrycka på följande sätt: Vi vill visa på nya utvecklingsvägar för skola och barnomsorg att stimulera lärarnas eget lärande och tillika främja barns/ungdomars lärande och utveckling. Ytterst handlar det om en fördjupad förståelse för det uppdrag, som är kopplat till den verksamhet alla är satta att bedriva. Detta förväntar vi oss att kunna uppnå genom att ge lärarna: Kunskap och insikt i problembaserad skolutveckling Stimulans till egna reflektioner enskilt och i grupp över egna erfarenheter i det dagliga arbetet Förmåga att formulera egna frågeställningar utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv Möjlighet att vidareutveckla det kollegiala samarbetet, med tonvikt på reflektion över vardagsverksamheten. Möjlighet att bygga nätverk och utvecklade samarbeten mellan olika verksamheter och inom skolområdet. För att perspektivet och målsättningen skall genomsyra verksamheten måste hela organisationen äga samma synsätt på och förhållningssätt till kunskapsutveckling. Därför skall förankringsarbetet börja uppifrån. Förvaltningschef och skolområdeschefer behöver vara väl insatta i hur vi förhåller oss till utvecklingsarbetet. Rektorer och specialpedagoger skall sedan kunna fungera som handledare/lärledare för den pedagogiska personalen. Därför skall alla rektorer och specialpedagoger först få utbildning i synsättet. Detta skall ske genom att de själva deltar i ett PBS-arbete. Därför föreslår vi följande arbetsgång: A.1.Utbildnings-/utvecklingsplanen implementeras hos områdescheferna. Ansvariga för detta är Gunnar, Birgitta och Karin A.2.Två skolområden anmäler sitt intresse. Förutsättningen är att alla rektorer, specialpedagoger och övriga lärledare, som behövs, har möjlighet att delta.

3 B.1.Information om målsättning och arbetsgång till all personal i de områden som skall påbörja kompetensutvecklingen. Ansvariga för detta är representanter i arbetsgruppen, som ger rektorerna underlag att föra ut informationen. B.2.Alla rektorer, specialpedagoger och övriga blivande lärledare i ett skolområde samlas och får en genomgång av det måldokument som ligger till grund för arbetet. Vid detta tillfälle formulerar dessa frågeställningar som väcks hos dem utifrån detta måldokument. Frågeställningarna sammanställs, så att hela gruppen kan ta del av dem. De blivande lärledarna bildar egna studiegrupper. B.3.Metodgenomgång. Utifrån kommande utbildare går igenom arbetssättet vid PBS. Deltagarna skall få en strukturerad arbetsgång att följa. Vid slutet av denna träff skall varje grupp välja ut den/de frågeställningar de vill använda i sitt PBS-arbete. B.4.Studiegrupperna träffas för egna reflektionssamtal. B.5.Studiegrupperna träffas för reflektionssamtal och får handledning av den utifrån kommande utbildaren. B.6.Studiegrupperna träffas för egna reflektionssamtal. B.7.Avslutning och sammanfattning av lärandet om PBS. C.1.Utbildade rektorer, specialpedagoger och övriga lärledare startar ett kompetensutvecklingsarbete på sina arbetsplatser utifrån den utbildning de fått. Två nya skolområden startar sitt utvecklingsarbete. D. Målsättningen är att det att det, under tiden som kompetensutvecklingsprogrammet pågår, skall finnas möjlighet att få en fördjupad utbildning i PBS, för dem som är intresserade, så att dessa i framtiden kan vara de som utbildar andra i Östersunds kommun. E.Under utvecklingsarbetets gång skapas en universitetsutbildning för lärare i PBS. Denna skall sedan kunna erbjudas intresserad pedagogisk personal, för att dessa skall kunna fördjupa sina kunskaper i arbetssättet.

4 Tidsplan: VT-06 Utarbetande av plan för den specialpedagogiska kompetenshöjningen. Implementering av denna plan hos styrgruppen för Resurscentrum och hos skolområdescheferna. Anmälan från intresserade skolområden. VT-07 Uppstart i två skolområden. Utbildning av rektorer och specialpedagoger i dessa områden. Anmälan av två nya skolområden. HT-07 Rektorer och specialpedagoger som fått utbildning startar PBS-arbete Utbildning av rektorer och specialpedagoger i två nya områden. Anmälan från två nya skolområden. VT-08 Det finns utvecklingspedagoger, som fått fördjupad utbildning i PBS, som nu kan ta hand om utbildningen i perspektiv och arbetssätt. Rektorer och specialpedagoger, som fått utbildning startar PBS-arbete Utbildning av rektorer och specialpedagoger i två nya områden. HT-08 Rektorer och specialpedagoger som fått utbildning startar PBS-arbete Det finns en utarbetad universitetskurs i PBS för pedagoger att söka inför HT-08. Utvärdering av vilken effekt detta program för kompetensutveckling har haft. Kostnader: Respektive arbetsplats avsätter den tid som behövs för att all personal skall kunna delta. Detta innebär kontinuerlig tid för reflektion i den arbetsgrupp där man ingår. Utifrån kommande utbildare finansieras centralt.

5 Resurscentrum Barn- och Utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Bil. 1 Resurscentrats syn på insatser för barn som behöver stöd. I Östersund försöker alla vi, som på något sätt arbetar med barn och familjer, att utgå från ett gemensamt förhållningssätt kring vad vi tror att barn behöver i sin uppväxtmiljö. Vi tror att: - barn och unga svarar på den miljö och de förväntningar som skapas för dem. - i framtidsperspektivet finns möjligheterna att hitta nya vägar. - att noggrant utforska och lyfta upp barnets egna förmågor och att lyssna till barnets tankar och önskemål, hjälper oss att få idéer kring vilket ytterligare stöd barnet är betjänt av i sin fortsatta utveckling. - barn behöver nätverk; med föräldrar, vuxna och andra barn som ger känslomässigt stöd, vägledning, information och praktisk hjälp. - barn gynnas alltid, av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar positivt utifrån barnets behov. - barn mår bäst av att, så långt det är möjligt, få vistas i sin ursprungsmiljö - god pedagogik fungerar kompensatoriskt i barns utveckling