Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
|
|
- Camilla Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resurscentrum Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun. Uppdrag I projektbeskrivningen för Resurscentrum uttrycker Barn- och utbildningsnämnden en målsättning att det skall ha skett en specialpedagogisk kompetenshöjning för all pedagogisk personal, samt en kompetenshöjning avseende bemötande och förhållningssätt. Gunnar Lindberg, specialpedagog i Resurscentrum och Birgitta Melin och Karin Sundlöf-Pålsson, utvecklingspedagoger, har fått i uppdrag att utarbeta en plan, för att genomföra detta utvecklingsarbete. Så här är det tänkt att detta arbete skall gå till: Resurscentrum har under hösten 2005 arbetat fram ett dokument om en gemensam målsättning och ett gemensamt förhållningssätt kring vad barn/unga behöver i sin uppväxtmiljö för att gynna en positiv utveckling. (bil.1) Detta dokument skall vara målformuleringen för att höja den specialpedagogiska kompetensen hos personalen. Kompetensutvecklingen blir då också en väg att implementera några grundläggande förhållningssätt i arbetet med att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling för alla barn/unga i Östersunds kommun. Arbetet med den specialpedagogiska kompetenshöjningen måste alltid hållas aktuell. Samhället kommer alltid att ställa nya krav på de förmågor och kompetenser, som barn/unga behöver för sin framtida utveckling. Därför vill vi använda oss av ett arbetssätt, som kan hjälpa den pedagogiska personalen att kontinuerligt bedriva kompetensutveckling inom detta område. Det perspektiv vi vill använda är därför det som kan kallas problembaserad skolutveckling, PBS. Med detta menar vi ett försök att finna former för en alternativ lärarfortbildning, som syftar till ökad och fördjupad kunskap om den egna praktiken en kunskap som kan ligga till grund för de förändringar lärare prövar att genomföra i sin egen praktik. Arbetet skall utgå från ett reellt problem i den vardag lärare verkar inom. Lärarna ska själva identifiera
2 problem och utifrån erfarenhet, tidigare kunskap, reflektion och inhämtande av ny kunskap, planera och genomföra ett arbete. Målet med att använda detta perspektiv vill vi utrycka på följande sätt: Vi vill visa på nya utvecklingsvägar för skola och barnomsorg att stimulera lärarnas eget lärande och tillika främja barns/ungdomars lärande och utveckling. Ytterst handlar det om en fördjupad förståelse för det uppdrag, som är kopplat till den verksamhet alla är satta att bedriva. Detta förväntar vi oss att kunna uppnå genom att ge lärarna: Kunskap och insikt i problembaserad skolutveckling Stimulans till egna reflektioner enskilt och i grupp över egna erfarenheter i det dagliga arbetet Förmåga att formulera egna frågeställningar utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv Möjlighet att vidareutveckla det kollegiala samarbetet, med tonvikt på reflektion över vardagsverksamheten. Möjlighet att bygga nätverk och utvecklade samarbeten mellan olika verksamheter och inom skolområdet. För att perspektivet och målsättningen skall genomsyra verksamheten måste hela organisationen äga samma synsätt på och förhållningssätt till kunskapsutveckling. Därför skall förankringsarbetet börja uppifrån. Förvaltningschef och skolområdeschefer behöver vara väl insatta i hur vi förhåller oss till utvecklingsarbetet. Rektorer och specialpedagoger skall sedan kunna fungera som handledare/lärledare för den pedagogiska personalen. Därför skall alla rektorer och specialpedagoger först få utbildning i synsättet. Detta skall ske genom att de själva deltar i ett PBS-arbete. Därför föreslår vi följande arbetsgång: A.1.Utbildnings-/utvecklingsplanen implementeras hos områdescheferna. Ansvariga för detta är Gunnar, Birgitta och Karin A.2.Två skolområden anmäler sitt intresse. Förutsättningen är att alla rektorer, specialpedagoger och övriga lärledare, som behövs, har möjlighet att delta.
3 B.1.Information om målsättning och arbetsgång till all personal i de områden som skall påbörja kompetensutvecklingen. Ansvariga för detta är representanter i arbetsgruppen, som ger rektorerna underlag att föra ut informationen. B.2.Alla rektorer, specialpedagoger och övriga blivande lärledare i ett skolområde samlas och får en genomgång av det måldokument som ligger till grund för arbetet. Vid detta tillfälle formulerar dessa frågeställningar som väcks hos dem utifrån detta måldokument. Frågeställningarna sammanställs, så att hela gruppen kan ta del av dem. De blivande lärledarna bildar egna studiegrupper. B.3.Metodgenomgång. Utifrån kommande utbildare går igenom arbetssättet vid PBS. Deltagarna skall få en strukturerad arbetsgång att följa. Vid slutet av denna träff skall varje grupp välja ut den/de frågeställningar de vill använda i sitt PBS-arbete. B.4.Studiegrupperna träffas för egna reflektionssamtal. B.5.Studiegrupperna träffas för reflektionssamtal och får handledning av den utifrån kommande utbildaren. B.6.Studiegrupperna träffas för egna reflektionssamtal. B.7.Avslutning och sammanfattning av lärandet om PBS. C.1.Utbildade rektorer, specialpedagoger och övriga lärledare startar ett kompetensutvecklingsarbete på sina arbetsplatser utifrån den utbildning de fått. Två nya skolområden startar sitt utvecklingsarbete. D. Målsättningen är att det att det, under tiden som kompetensutvecklingsprogrammet pågår, skall finnas möjlighet att få en fördjupad utbildning i PBS, för dem som är intresserade, så att dessa i framtiden kan vara de som utbildar andra i Östersunds kommun. E.Under utvecklingsarbetets gång skapas en universitetsutbildning för lärare i PBS. Denna skall sedan kunna erbjudas intresserad pedagogisk personal, för att dessa skall kunna fördjupa sina kunskaper i arbetssättet.
4 Tidsplan: VT-06 Utarbetande av plan för den specialpedagogiska kompetenshöjningen. Implementering av denna plan hos styrgruppen för Resurscentrum och hos skolområdescheferna. Anmälan från intresserade skolområden. VT-07 Uppstart i två skolområden. Utbildning av rektorer och specialpedagoger i dessa områden. Anmälan av två nya skolområden. HT-07 Rektorer och specialpedagoger som fått utbildning startar PBS-arbete Utbildning av rektorer och specialpedagoger i två nya områden. Anmälan från två nya skolområden. VT-08 Det finns utvecklingspedagoger, som fått fördjupad utbildning i PBS, som nu kan ta hand om utbildningen i perspektiv och arbetssätt. Rektorer och specialpedagoger, som fått utbildning startar PBS-arbete Utbildning av rektorer och specialpedagoger i två nya områden. HT-08 Rektorer och specialpedagoger som fått utbildning startar PBS-arbete Det finns en utarbetad universitetskurs i PBS för pedagoger att söka inför HT-08. Utvärdering av vilken effekt detta program för kompetensutveckling har haft. Kostnader: Respektive arbetsplats avsätter den tid som behövs för att all personal skall kunna delta. Detta innebär kontinuerlig tid för reflektion i den arbetsgrupp där man ingår. Utifrån kommande utbildare finansieras centralt.
5 Resurscentrum Barn- och Utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Bil. 1 Resurscentrats syn på insatser för barn som behöver stöd. I Östersund försöker alla vi, som på något sätt arbetar med barn och familjer, att utgå från ett gemensamt förhållningssätt kring vad vi tror att barn behöver i sin uppväxtmiljö. Vi tror att: - barn och unga svarar på den miljö och de förväntningar som skapas för dem. - i framtidsperspektivet finns möjligheterna att hitta nya vägar. - att noggrant utforska och lyfta upp barnets egna förmågor och att lyssna till barnets tankar och önskemål, hjälper oss att få idéer kring vilket ytterligare stöd barnet är betjänt av i sin fortsatta utveckling. - barn behöver nätverk; med föräldrar, vuxna och andra barn som ger känslomässigt stöd, vägledning, information och praktisk hjälp. - barn gynnas alltid, av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar positivt utifrån barnets behov. - barn mår bäst av att, så långt det är möjligt, få vistas i sin ursprungsmiljö - god pedagogik fungerar kompensatoriskt i barns utveckling
Syftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Utbildningspaket 2016
Utbildningspaket 2016 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola
Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola En kulturskola med hög kvalitet En kulturskola med hög kvalitet har ett utbud som ger möjlighet till både bredd och fördjupning. Där finns speciella undervisningsformer
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan 2014-2016
2014-09-11 Handlingsplan för skolutvecklingen på 2014-2016 torasskolan@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Sweden 2014-09-10 Skolledningen har ordet Framtidens skola finns redan här. För att skapa förutsättningar
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Arbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)
Barn- och utbildningsförvaltningen Per Olof Sahlberg Ärendenr BUN 2014/568 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 29 oktober 2014 Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Promemoria En bättre skolstart
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Sörgårdens förskola nov-15. Kristine Johansson 9. Sammanställ och dokumentera Hur blev det? 8. Utvärdering av genomförda
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Förskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
Framgångsrika skolkommuner SKL
Framgångsrika skolkommuner SKL Framgångsrika skolkommuner Vad kännetecknar kommuner som under flera år visat bra resultat eller förbättrat sina resultat i skolan? Inom projektet Framgångsrika skolkommuner
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Holström Ingrid 2016-06-08 UBN-2016-2488 Håkansson Katarina Utbildningsnämnden Ansvarsfördelning avseende Ungdomsteamets drogförebyggande
Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 Reviderad februari 2016 Tallbackens vison med IKT Nyckelord Nyfikenhet Delaktighet Medvetenhet Kompetens Organisation Teknik 1. Nyfikenhet: På Tallbackens förskola uppmuntras
Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län
Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län Tre utbildningar av nya vägledare Personal från äldreomsorgen, LSS, Social psykiatrin Nätverksträffar för vägledare samt för utbildare Utbildare av brukarvägledare
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter
Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter Aktivitets ID: 20719 Tid: 8 september - 7 december 2014 Plats: Distans Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs grupp: Lärare Pedagog, Elevassistent Resursperson,
Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén
Central Barnhälsovård Bamse må bra tidning Handledning hälsosamtal vid 4 år Handledning hälsosamtal vid 4 år Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén Central Barnhälsovård
Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande
STUDIEHANDLEDNING Demenshandikapp och bemötande Kunskap om demens är nyckeln till förståelse! Produkten kan beställas från: Nestor FoU-center, Marinens väg 30, 136 40 Handen www. nestor-foucenter.se, tel:
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Ledarskap 2010 2011, Såstaholm
Ledarskap 2010 2011, Såstaholm Välkommen till SLA:s ledarskapskurs! Vill du öka lönsamheten i ditt företag? Utnyttja då möjligheten att investera i dig själv och samtidigt öka lönsamheten i ditt företag
Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Kiwiböckerna metod och begrepp
Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var
Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.
Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat
Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Steg 1 2 3 Läs mer om anpassning i
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Fritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Syfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Elevhälsoplan. För Brickebackens skola F-6 och fritidshem. Jag har en plan! En elevhälsoplan! En elevhälsoplan är ingenting utan en engagerad personal
Dnr: 2-15:1 Elevhälsoplan För Brickebackens skola F-6 och fritidshem Jag har en plan! En elevhälsoplan! En elevhälsoplan är ingenting utan en engagerad personal Senast reviderad januari 2015 Brickebackens
Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.
Fröknegårdskolan Kristianstad Projektarbete inom ITiS Cederfjäll Tonny, Hedin Håkan, Sandgren Bo, Svensson Fredrik Kulturmöten Det var vi som gjorde det. Inledning Hösten 1999 började 54 nya årskurs 6-
Omfattning: 2 + 2 heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.
SHIFT 1 Vänder sig till dig som samarbetar med människor. SHIFT 1 är en utbildning i det coachande förhållningssättet och grundläggande kunskaper i coaching som metod. Du får praktiska verktyg baserade
Kollegiala observationer 2016-01-19 Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.
Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång. 1 Innehållsförteckning... 1 Kollegiala observationer på... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Gemensamt ansvar... 3 Kollegialt lärande... 3
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw 2012-02-27 1 (6)
SBG1001, v1.2, 2010-04-07 BARN OCH 1 (6) Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor
Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett
3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Information till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight
Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 2015-08-27 BUN 2015/0660 0480-45 30 17 Barn- och ungdomsnämnden Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Göran Skyllmark 2015-01-19. Fri läraresurs. Mjölby vuxenutbildning
1 Göran Skyllmark 2015-01-19 Fri läraresurs Mjölby vuxenutbildning 2 (6) Innehållsförteckning Underlag för delårsredovisning/årsredovisning slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms
Lathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma
Skriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Ludvigsborgs Elevhälso Team LET
Ludvigsborgs Elevhälso Team LET LET Målsättningen med LETs arbete är att aktivt och kontinuerligt hjälpa, stödja och skapa de bästa förutsättningar att klara sitt skolarbete för de elever på Ludvigsborgs
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Hallbacken www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda
Bedömning för lärande
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att aktivera eleverna som resurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Arbetsplan för Hjorten
Köpings kommun Arbetsplan för Hjorten Läsår 2015 2016 Elisabet Jäder Lars Selin Janina Pettersson 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Manual till Genomförandeplan
Manual till Genomförandeplan Hemtjänstinsatser Jenny Järf Utredare, avdelning ledning och verksamhetsstöd. 05-2015 2015-04-24 1 (9) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS INNEHÅLL... 2 1.1. Syfte...
Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall
Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall Innehåll Karriärtjänster: reformen med exempel från Sundsvalls
Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015
Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har insatser
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Vill ni på ett enkelt, konkret och roligt sätt arbeta med etik, rättvisa och hållbar utveckling på er skola/förskola?
Inbjudan 2012-01-09 Bli en Skola/förskola för Fairtrade Vill ni på ett enkelt, konkret och roligt sätt arbeta med etik, rättvisa och hållbar utveckling på er skola/förskola? Då ska ni bli diplomerad till
Förväntansdokument Bodals Skola F-9
Förväntansdokument Bodals Skola F-9 Läsåret 2014-2015 Inledning Detta förväntansdokument syftar till att tydliggöra vilka förväntningar förskoleklass, skola och fritids har på vårdnadshavare och elever,
Plats: Mora Familjecentrum Närvarande: Mari Thorildsson MVC, Inga-Lill Lingman BVC och Majlis Ersson spec pedagog öppna förskolan.
Minnesanteckningar från SUF-möte Mora 2013-02-22 Plats: Mora Familjecentrum Närvarande: Mari Thorildsson MVC, Inga-Lill Lingman BVC och Majlis Ersson spec pedagog öppna förskolan. Majlis Ersson specialpedagog
FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011. 19.00 ca 21.00. BengtÅke Gindemo
VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011 19.00 ca 21.00 BengtÅke Gindemo Innehållet för kvällen: -Presentation av personal som är här i kväll -Info från rektor om förskoleklass
Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän
Statsbidragsenheten 1 (9) Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän Obs! Detta dokument är endast till för att skapa överblick över vilka frågor vi ställer i ansökan. Du ansöker