DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Transkript

1 SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av sex övningar och tar sin historiska utgångspunkt i mellankrigstiden. Syftet med övningarna är att reflektera över demokratibegreppet både på en individuell och en statlig nivå, historiskt och i vår samtid. Det ger eleverna möjlighet att utveckla kunskap om demokrati, historiska förutsättningar och hur olika ideologiska och politiska förhållanden både påverkar och påverkas av medborgarna. Övningarna behandlar också frågor kring maktfördelning i demokratier och diktaturer. Eleverna kommer även att kunna träna sin förmåga att använda en historisk referensram. Workshopen består av värderingsövningar, filmklipp och diskussioner som kretsar kring hot mot och villkor för demokratin. Arbets- och visningsmaterialet:

2 SIDA 2/8 Förkunskaper Eleverna bör känna till och förstå följande begrepp: antisemitism demokrati och diktatur historiebruk Lärandemål Att utveckla kunskap om demokrati, historiska förutsättningar och hur olika ideologiska och politiska förhållanden både påverkar och påverkas av medborgarna Att träna förmågan att använda en historisk referensram för att förstå nutiden Att öka reflektionen kring maktfördelning i olika system som demokrati och diktatur Förberedelser Eleverna behöver Post-it-lappar Skriv ut blanketterna från arbetsmaterialet (övning 2) Förbered visning av filmklipp och bilder från visningsmaterialet (övning 1, 2 och 6)

3 SIDA 3/8 ÖVNING 1 Mellankrigstiden en orientering Workshopen inleds med ett filmklipp som lägger grunden till resten av övningarna. Det är ett avsnitt ur dvd:n Fakta om Förintelsen och handlar om den historiska kontext som leder fram till nazisternas maktövertagande och nedmonteringen av demokratin. A 1. Visa filmklippet Tyskland under mellankrigstiden ur Fakta om Förintelsen (Forum för levande historia). ÖVNING 2 Tid för demokrati Övningen hjälper eleverna att få en historisk översikt. Genom att aktivt arbeta med en tidslinje kan eleverna också få ökad insikt om demokratibegreppet. 1. Dela in eleverna i grupper om 4-6. Dela ut blanketten med tidslinjen och tillhörande symbolkort. Förklara att varje grupp ska lägga ut symbolerna för de olika händelserna på tidslinjen i den kronologiska ordning de tror är rätt. 2. Låt grupperna berätta hur de resonerat. B 3. Visa bilden med den korrekta tidslinjen och summera genom att gå igenom med rätt svar. Eleverna får eventuellt korrigera sina bilder så att alla har rätt kronologi. 4. Dela ut X-lappar till grupperna. Ställ följande fråga: När upphör Tyskland att vara en demokrati? 5. Låt grupperna diskutera och ge sina förslag på tidslinjen genom att markera med X-lappen. 6. Låt grupperna redovisa sina val. Diskutera sedan i helklass vad som krävs för att demokratibegreppet ska vara uppfyllt.

4 SIDA 4/8 ÖVNING 3 Demokrati för dig En enkel men effektiv värderingsövning där eleverna ställer sig på en linje i klassrummet för att fysiskt visa var de står i två viktiga frågor. 1. Peka ut den tänkta linjen på golvet. Den behöver vara tillräckligt lång för att rymma alla elever. Berätta att linjen motsvarar en skala från inte alls till mycket. Inte alls mycket Elevernas uppgift är att ta ställning till de frågor du ställer genom att markera sin åsikt fysiskt på linjen/skalan. 2. Ställ följande frågor: Hur viktigt är det att du lever i en demokrati? Eleverna tar ställning och ställer sig på linjen/skalan. Följ upp med följdfrågor, ex: varför har de valt att ställa sig där de står, vad är det som är viktigt eller oviktigt? Hur demokratiskt är Sverige? Eleverna tar ställning och ställer sig på linjen/skalan. Följ upp med följdfrågor ex: varför har de valt att ställa sig där de står, vad jämför de med, var går gränsen för att ett land ska kunna leva upp till att vara en demokrati?

5 SIDA 5/8 ÖVNING 4 Recept på demokrati Övningen hjälper eleverna att resonera kring viktiga faktorer och ansvar i ett demokratiskt samhälle. 1. Eleverna ska arbeta vidare i sina grupper. Uppgiften är att tillsammans komma fram till viktiga ingredienser i en demokrati och koppla dem till en ansvarsfördelning mellan individ och stat. Dela ut Post-it-lappar. Ställ följande fråga: Vilka ingredienser krävs för en demokrati? Eleverna listar så många ingredienser de kommer på under fem minuter och skriver varje ord på en Post-it-lapp. 2. Skriv två rubriker på tavlan: Individ och Stat. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan under den rubrik de tycker passar bäst för respektive ord. Vad gäller för individ och vad gäller för stat? 3. Sammanfatta och diskutera elevernas förslag på ingredienser och var de har placerat dem.

6 SIDA 6/8 ÖVNING 5 Hot mot demokratin Utifrån de tidigare övningarna diskuterar eleverna tillsammans fram möjliga hot mot den svenska demokratin. 1. Låt eleverna fortsätta arbeta i grupperna med Post-it-lappar. Uppgiften är att tillsammans komma fram till viktiga hot mot den svenska demokratin och definiera dem som inre eller yttre exempel på hot. Ställ följande fråga: Finns det några hot mot den svenska demokratin? Eleverna listar så många exempel de kommer på under fem minuter och skriver varje ord på en Post-it-lapp. 2. Skriv två rubriker på tavlan: Inre hot och Yttre hot. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan under den rubrik de tycker passar bäst för respektive exempel. Vad kan definieras som inre respektive yttre hot? 3. Sammanfatta och diskutera elevernas förslag och var de har placerat dem.

7 SIDA 7/8 ÖVNING 6 Statistik kontra din verklighet Workshopens sista övning utgår från resultatet av en demokratiundersökning som genomfördes 2011 och väckte stort medialt intresse. Eleverna får ta ställning till några av resultaten och reflektera kring hur de stämmer med deras egna värderingar. C 1. Visa bilden, ett pressklipp om en demokratiundersökning gjord av World Values Survey Sweden. Berätta följande för klassen: I en demokratiundersökning som presenterades i juni 2011 konstaterade forskare att demokrati inte är så viktigt för unga människor i Sverige idag. Mer än var fjärde ung svensk tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige var odemokratiskt och styrdes av en stark, diktatorisk ledare. Samtidigt finns det en föreställning bland unga idag att det inte spelar så stor roll om de lever i en demokrati eller inte. För nästan 23% av åringarna är detta inte så viktigt. 2. Ställ följande frågor till klassen, diskutera kort efter varje fråga: Håller ni med om att demokrati inte är så viktigt för unga människor? Stämmer den här undersökningen med era värderingar? (Jämför med hur eleverna valde att markera sina åsikter på linjen/skalan i övning 3) Vad tror ni att det beror på att mer än var fjärde ung svensk svarar att det vore bra eller mycket bra om Sverige var odemokratiskt och styrdes av en stark, diktatorisk ledare? Om motsvarande undersökning hade gjorts i exempelvis Tunisien, Egypten eller Libyen hur tror ni att unga personer hade svarat där? Diskutera i helklass. 3. Följ upp med att ställa nedanstående frågor, diskutera kort efter varje fråga: Vad innebär det för ett samhälle på sikt om närmare en fjärdedel av invånarna INTE tycker att demokrati är viktigt? I undersökningen tycker 97% av de som är äldre i Sverige att det är mycket viktigt att de lever i ett demokratiskt land. Varför är det så stor skillnad mellan ungas och äldres åsikter?

8 SIDA 8/8 Om inte eleverna själva tar upp det: dra en parallell till andra världskriget och det faktum att de som är äldre kan ha upplevt närheten till kriget som betydelsefull i sammanhanget. 4. Ställ följande avslutande frågor: Kommer man i framtiden att se på den moderna demokratin, som utvecklats under 1900-talet, som en parentes i mänsklighetens historia? Vad är alternativet? Diskutera och reflektera i helklass som avslutning. Fakta demokratiundersökning: Undersökningen genomfördes bland slumpvis utvalda medborgare. Den presenterades av forskningsledaren Staffan I. Lindberg i en debattartikel i DN. Källa: World Values Survey-Sweden, DN-artikel den 3 juni Länk till artikeln: Utvärdering Lämna gärna tid och utrymme för uppsamling och utvärdering efter varje genomförd övning och/eller workshop. Som lärare bestämmer du själv, ibland med dina elever, hur ni bäst utvärderar och avslutar varje moment. En del väljer att diskutera i grupp, andra skriver loggbok eller gör en kort utvärderingsövning i mindre grupper.