Jämförelse länder - Seminarium

Transkript

1 Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är det exempelvis råvaror eller slutprodukter?), hur ser deras ekonomi ut, utbildning, politiska system, sociala förhållanden o.s.v. Sedan går du i din presentation in på en djupare jämförelse där du fokuserar på globaliseringen. Du ska då svara på följande frågor löpande i din presentation Tjänar alla på den globala handeln? Anser du att den globala handeln är bra för länderna? Varför/varför inte Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Vad finns det för faktorer som spelar roll? Ge förslag på åtgärder som kan göras för att förbättra det fattiga landets välmående? Du ska sedan avsluta din presentation med att berätta om vilka källor du har använt. Använd dig av den källkritiska metoden som jag gick igenom på föreläsningen. Förklara varför dina källor är trovärdiga eller inte. Du får själv bestämma hur du vill presentera dina länder, men ett tips är att göra det genom att använda powerpoint eller motsvarande program på google drive. Presentationen kommer att ske på seminarium i mindre grupper om ca 4 5 personer. Ni kommer att ha ca 5 10 minuter på er att presentera ert material så tänk på att hålla det relevant. Seminarierna kommer att börja vecka 15 så ni kommer att ha lektionerna fram till påsklovet på er att jobba med det. Tänk på att öva på presentationen innan du ska genomföra den för att nå ett högt resultat och ta tillvara på tiden i workshop.

2 Att använda sig av den källkritiska metoden Men källkritik är inte endast nyttigt att använda sig av för att kolla upp internetsidor att handla på. Det går även att använda sig av den källkritiska metoden när man letar efter fakta och information. Låt oss säga att du ska skriva ett arbete om Våfflor, då finns det tre stycke olika kategorier utav källor som du kan använda dig av. Skriftliga källor Text i alla dess former, både böcker och internetsidor. Muntliga källor Intervjuer och vittnesmål Materiella källor Fysiska saker som kan ge information Så när du börjar skriva ditt arbete om Våfflor så måste du ju först ta reda på information och fakta. Skriftlig källa En våffla är en sorts bakverk, maträtt och även efterrätt ( ) Muntlig källa Våfflor är godast med lite grädde och socker till (Intervju med farmor Ingrid) Materiell källa Det hade varit ett stort våffelkalas på skolan (matsalen var fylld med våffelrester, tallrikar och bestick) Nu har vi tre olika källor och det är dags att använda oss av den källkritiska metoden. Det finns fyra olika frågor som man alltid måste ställa sig när man tänker igenom hur trovärdig en källa är. Dessa är beroende, tendens, äkthet och närhet i tid. Beroende Beroende inom källkritiken betyder att informationen i en källa bygger på uppgifter från en annan källa. För att informationen ska vara tillförlitlig krävs att minst två källor som inte är beroende av varandra påstår samma sak. Finns det två vittnen till ett rån så kommer deras berättelser att skilja sig åt eftersom människor aldrig uppfattar saker exakt likadant. Uppgifter som båda vittnena lämnar oberoende av varandra ger en mer komplett bild av det som hänt. T.ex: Anna och Petra slogs på rasten. Annas kompisar berättar exakt samma historia och säger att Petra började. De andra barnen på rasten berättar lite olika historier om hur det gick till men de flesta säger att Anna var den som slog först. Alltså är det troligare att Anna var den som slog först då flera barn som inte är kompisar med de inblandade säger det. Så för att få så säker information som möjligt bör man ha mist två källor som är oberoende av varandra. Tendens Är informationen vinklad på något sätt? I vilket syfte berättas informationen? T.ex. om du ska köpa skor och surfar in på Adidas hemsida så kommer dom förmodligen försöka få sina skor att låta så bra som möjligt och att konkurrenternas skor är sämre. Källan är alltså tendentiös. Likadant är det,med politiska partier o.s.v. T.ex. är en persons facebook feed en källa som är tendentiös eller inte?

3 När du ska kolla upp en källa behöver du tänka på varför skriver dom så här? Har den som skrivit ut informationen något att tjäna på att informationen ser ut som den gör?. Äkthet. Är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk? När du har bestämt dig för att använda en källa är det viktigt att du granskar om källan är äkta d v s om den är vad den utger sig för att vara. Det som är viktigt att tänka på här är ifall det är lätt att få tag i vem som ligger bakom informationen eller ifall det är svårt. Tänk på det tidigare exemplet om hemsidan med skorna. Bilder är också ett bra exempel då de är lätta att manipulera för att få fram något speciellt. T.ex. är HM s reklambilder en äkta källa om hur en kvinnokropp ser ut? Närhet i tid. Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan? Information som ges omedelbart eller precis efter att något har hänt är oftast mer pålitlig än om det gått lång tid. Orsaken är att vi glömmer. Mest glömmer vi de närmaste dygnen efter en händelse. När det kommer till historia är det viktigt att tänka på detta när du kollar upp olika källor, finns det nyare information om någon händelse som säger emot tidigare information? Det är även viktigt att veta att du har fått tag i förstahandsinformation när du säker källor. Om du hör att Kalle sa att hans bror sa att Elin är arg på dig. För att få reda på om det stämmer och i.s.f varför är Elin arg så är det klart bäst att fråga Elin, inte Kalle eller hans bror. Detta är för att information förvrids och förändras lite för varje gång den återberättas. Har du någon gång lekt visk 5leken så vet du vad jag menar. Så när du letar efter fakta är det viktigt att försöka få tag på ursprunget till informationen. Det är här primär, sekundär och tredjepartskälla kommer in i bilden. Primärkälla. Med primärkälla menas informationens ursprung, det kan vara en intervjuad person eller en författad redogörelse eller en publicerad forskningsartikel. T.ex. FN s rapport om fattigdom är en primär källa. En primärkälla är den bästa formen av källa men det är viktigt att också tänka på att även primärkällor behöver granskas kritiskt. Sekundärkälla. Med sekundärkälla menas den information som berättar om något som den primära källan berättat. T.ex. En tidningsartikel som baserats på FN s forskning om fattigdom är en sekundärkälla. Det går absolut bra att använda sig av sekundära källor men du bär alltid kolla upp den primära källan. Tredjepartskälla. En tredjepartskälla återger det som en sekundärkälla har meddelat. En blogg som citerar en tidningsartikel som baserats på FN s forskning om fattigdom är en tredjepartskälla. Hur intressant den än är, godkänns den sällan eller aldrig som en fullvärdig källa. Det kan dock vara en bra källa för att hitta primärkällan och informationens ursprung.

4 Checklista! Undersök källan När du hämtar information från en källa bör du besvara följande frågor för att värdera den. Vem står bakom källan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som behärskar ämnet? Är det någon du litar på? Varför är källan skapad? Är det för att informera? Är det för att presentera fakta? Är det för övertyga dig om något? Är det för att påverka en opinion? Är det för att sälja dig en produkt eller tjänst? Är det för att underhålla dig?

5 Mål och kunskapskrav Mål Geografi Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Kunskapskrav Geografi E Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. C Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. A Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

6 Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.