Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Transkript

1 Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Landsomfattande granskning vid 77 fritidshem i 17 kommuner Syfte: Att bidra till en förbättrad kvalitet Underlag för förbättringsarbete generellt i landet Resultat Eget kapitel i Skollagen Nya Allmänna Råd; Fritidshem Förtydligande i andra Allmänna Råd BRUK för fritidshem Stimulansmedel till fritidshem

2 Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Resultat Uppdrag till Skolverket; projektgrupp för att stärka kvaliteten Eget kapitel i läroplanen Lärarlegitimation för fritidspedagoger Lokalt förbättringsarbete i kommunerna MIUN Seminarieserie för fritishemspersonal Stärkt forskning, Fritidspedagogisk forskningsgrupp Fritidshemsbiennal våren 2016 Nytt larm 8/4 från Skolverket

3 Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Fritidshemmen lever inte upp till sin fulla potential Fritidshem bör i högre grad kunna bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande Hög kvalitet i fritidshemmens verksamhet gynnar elevernas kunskapsutveckling i skolan Det pedagogiska uppdraget måste tas på mer allvar Eftermiddagsverksamheten är oplanerad och genomförs rutinmässigt Pedagogerna lägger för mycket kraft på tjänstgöringen i skolan och släpper de pedagogiska ambitionerna för fritidshemmet Ovanligt och för lite tid för pedagogisk diskussion och reflektion Rektorerna behöver bli mer förtrogna med fritidshemmets uppdrag och den dagliga verksamheten

4 Barnens emotionella och intellektuella utveckling behöver mer stöd Personalen bör erbjuda fler inslag som utmanar barnens tänkande i identitetsfrågor Mer avancerade, skapande uttryck som musik, dans eller drama behöver erbjudas oftare Större variation behövs för att kunna stimulera alla barn Man utgår i för liten utsträckning från barns olikhet, olika intressen, behov och erfarenheter. Verksamheten är relativt statisk och ser likadan ut över åren. Fritidshemmen stödjer inte barn i behov av stöd i tillräcklig utsträckning. Fritidshemmen har för dåliga resursmässiga förutsättningar i socioekonomiskt instabila områden. Kvaliteten är inte tillräcklig för att kompensera för olikheter i uppväxtförhållanden

5 De äldre barnen bjuds in med armbågen Barn och vårdnadshavare får signaler att verksamheten framför allt är till för de yngre barnen Majoriteten av barnen slutar före årskurs 4, få inslag som passar äldre barn Omsorgsambitionerna går inte alltid att förverkliga På vissa fritidshem förekommer kränkningar och konflikter i hög grad Lokalernas utformning och användning är på många ställen inte anpassad efter fritidshemsverksamhet Hög ljudvolym, trängsel och stress och brist på möjligheter att dra sig undan Planeringstiden upplevs och är otillräcklig på de flesta fritidshem

6 Rekommendationer Arbeta mer aktivt för att skapa goda kamratrelationer mellan barnen eller träna barnens sociala förmåga och självständighet Fritidshemmen behöver utforma verksamheten på ett sätt som i högre grad stimulerar barnens lärande och hela utveckling Kommunerna behöver säkerställa att all personal har kännedom om uppdraget och tillräcklig fritidspedagogisk kompetens Kommunerna och fritidshemmens ledning behöver säkerställa att avgörande förutsättningar som personaltäthet, barngruppsstorlek, fysisk miljö och organisation utformas så att de gynnar en god omsorg och en god pedagogisk kvalitet Det är viktigt att ledningsuppdraget tydliggörs

7 Rekommendationer I högre grad erbjuda planerade och varierade aktiviteter Öka barnens delaktighet i utformningen av verksamheten I högre grad bygga vidare på barns nyfikenhet och lust att lära I högre grad anpassa verksamheten efter de äldre barnens behov och intressen I högre utsträckning tillgodose barnens fysiska välbefinnande vad gäller ljudvolym, trängsel och stress Förbättra delar av säkerheten och tillsynen Ge barnen större möjligheter till lugn och ro och koncentrerade aktiviteter

8 PRESSMEDDELANDE Utvecklingen i fritidshemmen måste vändas Den genomsnittliga elevgruppen i fritidshemmen har växt från 31 elever 2004 till 41,1 elever 2014 Mellan 2013 och 2014 ökade den genomsnittliga gruppstorleken från 40,4 till 41,1 elever Personaltätheten försämrades från 12,9 till 13,1 elever per personal Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning minskade från 53 procent till 51 procent Fristående fritidshem har i genomsnitt 43,5 barn per grupp vilket kan jämföras med 40,8 barn i kommunala fritidshem Även personaltätheten är sämre i fristående fritidshem, 13,9 barn per personal jämfört med 13 i kommunala fritidshem Fritidshemmen måste få bättre förutsättningar att utföra sitt viktiga uppdrag. Nu krävs kraftfulla insatser, både från staten och från huvudmännen, särskilt från de huvudmän som hittills inte gjort tillräckligt för att förbättra situationen för fritidshemmen., säger Kjell Hedwall, avdelningschef på Skolverket.