Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Transkript

1 1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd , 44. 1

2 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer och för fritidshemmet. Lagtexten behandlar kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på enhetsnivå samt anknyter till den kvalitetsgranskning som sker på nationell nivå. Regeringen vill på detta sätt betona vikten av inslag av kvalitet och inflytande i ett mål- och resultatstyrt system. Kultur- och utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete Arbetet utgår från Skolverkets Allmänna Råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 2012, som beskriver hur huvudman, förskole- och skolenheter bör arbeta för att motsvara skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Kultur- och utbildningsnämnden bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara, Kultur- och utbildningsnämnden bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Kultur- och utbildningsnämnden bör se till att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för hur uppföljning och analys av utbildningen. Rektor / förskolechef bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten. Rektor / förskolechef bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete. Rektor / förskolechef bör se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Rektor / förskolechef bör tillsammans med personalen skapa rutiner som anger hur barnen ska ges möjlighet att delta i, respektive hur eleverna ska kunna medverka i kvalitetsarbetet utifrån ålder och mognad. Rektor / förskolechef bör skapa rutiner för hur vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Följa upp resultat och måluppfyllelse på nämndnivå Kultur- och utbildningsnämnden bör följa upp måluppfyllelsen och likvärdigheten inom alla skolformer och verksamheter. - Elevernas kunskapsresultat är viktiga att följa upp, framför allt om det finns tecken på att betygsättningen inte är likvärdig. Andra områden att följa upp är exempelvis: 2

3 3 - Enheternas arbete med att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling. - Vilka effekter resursfördelningen får för utbildningen och hur det påverkar barn och elevers utveckling och lärande. - Tillgång till förskoleplatser. - Barn- och elevgruppers storlek. Utifrån de material som Kultur- och utbildningsnämnden följt upp bör en analys göras. Viktigt att analysera hur förutsättningar och arbetsprocesserna påverkar verksamheternas resultat och måluppfyllelse. Det kan t.ex. innebära att analysera - Variationer mellan enheternas resultat och måluppfyllelse. - Likvärdigheten i skolors bedömning och betygsättning. - Hur organiseringen av förskole- och skolenheter påverkar måluppfyllelse. - Hur resurs- och ledningssystem påverkar måluppfyllelse. För att kultur- och utbildningsnämnden ska kunna analysera resultaten och måluppfyllelsen på en övergripande nivå krävs också återkommande dialog med förskolechef och rektorer. Med stöd av enheternas utvärderingar och analyser och den egna analysen på övergripande nivå kan kultur-och utbildningsnämnden identifiera utvecklingsområden och besluta om vilka utvecklingssatsningar som ska prioriteras. I en sammanställande rapport tydliggörs analys, bedömning och beslut på en kommunövergripandenivå som kan ligga till grund för kommande prioritringar av uppdrag, resurser och ansvar. Följa upp resultat och måluppfyllelse på enhetsnivå För att den kontinuerliga uppföljningen och det systematiska arbetet fungerar krävs att Kulturoch utbilningsnämnd, rektorer och förskolechef är överens om och tydliga med vilka underslag som ska samlas in och hur det ska göras och vilket syftet är. För rektorer och förskolechef är det viktigt att analysera orsaken till skillnader i måluppfyllelse mellan olika grupper och klasser mellan olika ämnen och målområden i läroplanerna. Tillsamman med personalen kan olika förklaringar till enheternas resultat diskuteras och analyseras i förhållande till de nationella målen. Till exempel: - Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen? - Hur utnyttjas undervisningstiden? - Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn- och elevgruppernas sammansättning? - Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt barnens utveckling och lärande eller elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen? - Har personalen tillräckligt med kompetens för sitt uppdrag? 3

4 4 4

5 5 Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete. Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitét är en process som innehåller olika faser. Utgångspunkten är att de nationella målen uppfylls. För att kunna se om det skett någon utveckling behöver faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras. Måluppfyllelse får man fram genom att Följa upp (var är vi?). Denna fas mynnar ut i en nulägesbeskrivning som leder vidare till nästa fas Analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska vi?) Fasen avslutas med att beslut fattas om utvecklingsåtgärder. Det finns nu ett utgångsläge och kunskap om vad som behöver utvecklas i verksamheten. Efter det är det dags att Planera och genomföra insatserna (hur gör vi?). När väl insatserna är genomförda behöver man åter Följa upp resultaten och få fram ett nytt nuläge. De olika faserna länkar i varandra och varje fas kräver i sig en analys. Systematiken innebär att se helheten och att varje fas är beroende av den förra och påverkar den senare. Rutiner i arbetet med att planera, genomföra, följa upp och analysera. Januari Rapport 1 För verksamheterna inom grund och grundsärskola redovisas uppföljning av höstterminens resultat av elevernas kunskapsutveckling och målen formulerade i Rapport 2 föregående läsår. Mars Kultur- och utbildningsnämnd träffar rektorer och förskolechef med syfte att analysera uppföljningen i Rapport 1och bokslut. Uppföljningen kan vara ett stöd i arbetet med nästkommande års budget. Juni Rapport 2 För verksamheterna inom grund och grundsärskola redovisas läsårets utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och förslag på åtgärder inför kommande läsår. För verksamheterna inom fritidshemmen och förskolorna redovisas resultatet av läsårets arbete med elevernas/barnenes lärande och förslag på åtgärder inför kommande läsår. September Kultur- och utbildningsnämnd träffar rektorer och förskolechef med syfte att analysera utvärderingen i Rapport 2 och budgetuppföljningen efter augustimånad. Uppföljningen kan vare ett stöd i arbetet med nästkommande års budget. Oktober Rapport 3 Samtliga verksamheter och enheter redovisar sin utvärdering och planering av arbetet med att främja trygghet och studiero, verka för likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Rapport 3 redovisas Kultur- och utbildningsnämnden i december. 5