Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan. Örebro

Transkript

1 Nätverksträff Nyanlända elever i grundskolan Örebro

2 Nätverksträff Nyanlända elever i grundskolan Fika, mingel, ta plats vid bord Välkomna, presentation, intro. Syfte med denna och kommande nätverksträffar Dagens innehåll vad vi vet o vad vi behöver veta Skolan och nyanlända elever Organisation, ansvar Nationellt och lokalt Perrongen Reflektion och frågor Rådande och nya lagar Reflektion och frågor Att kartlägga nyanlända elevers erfarenheter och förmågor Reflektion och frågor Sammanfattning, reflektion, avslut

3 Språk-, läs- och skrivutvecklare Josefin Nilsson 40% tisdagar och torsdagar Förvaltning, fokus grundskola

4 Nyanlända elever Bedöma och stödja språkutveckling Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

5 Webb-sida: Nätverksträff, Fokus nyanlända 3/11: Regelverk, nuläge, kartläggning och undervisning Fortsatta träffar under vt 16 Nätverksträff, lärare i svenska, sva, mml 2/12 Bedömning och undervisning Fortsatta träffar under vt 16

6 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och erfarenheter Samla in information för att kunna planera för fortsatt lärande/kunskapsfördjupning Skapa möjlighet till samverkan och utbyte med andra

7 Dina frågor och funderingar är viktiga! 1. Gå in på sidan (rummet) 2. Skriv ett eget nickname/initital 3. Skriv din fundering/fråga och ta del av andras.

8 Nyanlända elever i grundskolan, nationellt och lokalt Skolans ansvar Skolverket Skolinspektionen Skollag, läroplan, allmänna råd, stödmaterial, lokala riktlinjer Forskning Beprövad erfarenhet

9 Information från Skolverket

10 Nytt regelverk Den 1 januari 2016 införs nya regler gällande nyanlända elevers skolgång. Definition av nyanländ Krav på kartläggning/bedömning Rektorsbeslut inom 2 mån Årskursplacering Undervisningsgrupp Delvis förberedelseklass högt 2 år Prioriterad timplan

11 Vad gäller idag och varför behövs ett nytt regelverk?

12 Nyanlända elever Har rätt till en likvärdig utbildning med samma kvalitet i utbildningen som alla andra elever. Kunskap, kompetens, organisation, styrning och ledning

13 Anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov Utbildningen i alla skolformer ska vara likvärdig och anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen (SFS 2010, s.800) Undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skolverket, (Lgr11, s. 8)

14 Nyanlända elever en elev i skolan Eleven i fokus, - inkluderande förhållningssätt Inkluderande förhållningssätt handlar om att flerspråkighet och mångfald ses som en tillgång i undervisningen. utbildningen utgår från elevens delaktighet, såväl socialt som pedagogiskt. För att utveckla utbildningen och öka dess kvalitet behövs: en samsyn i förhållningssätt på skolan, ett gemensamt ansvar för de nyanlända elevernas välmående och lärande. förutsättningar för elevens sociala delaktighet, så att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever. att den pedagogiska personalen har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande. Skolverket (2015), Skolinspektionen (2014)

15 Framgångsfaktorer Undervisningen en del av den ordinarie verksamheten. Undervisningen omfattas av skolans systematiska kvalitetsarbete. Eleverna har möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt, bland annat genom studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

16 Rätt till stöd Om eleven har behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 8 och 9 skollagen). Studiehandledning på modersmål och anpassad studiegång är två exempel på åtgärder. Studiehandledning som anpassning eller särskilt stöd.

17 Studiehandledning på modersmål Studiehandledning på modersmål syftar till att stödja ämnesundervisningen via det språk eleven talar. Läraren som ger denna handledning har, tillsammans med ämnesläraren en viktig roll. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (Skolverket, 2008) Studiehandledning på modersmål ska bidra till att eleven når de kunskapskrav som minst ska uppnås i det eller de ämnen där ett stödbehov konstaterats. Studiehandledning på modersmål (Skolverket, 2013) En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. 5 kap. 4 Skolförordningen mal/studiehandledning

18 Nyanlända elever Utbildningen i alla skolformer ska vara likvärdig och anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Mottagande Utbildning Organisation Undervisning Skollagen (SFS 2010, s.800) Undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skolverket, (Lgr11, s. 8) Förhållningssätt Arbetssätt Kunskap Kompetens

19 Nyanlända elever Mottagande Utbildning Organisation Undervisning

20 Frågor om och till Perrongen Perrongen Dina frågor och funderingar är viktiga!

21 Nyanlända elever Undervisning Organisation Mottagande Utbildning Organisation Undervisning

22 Vad säger rapporter och forskning om organisation och undervisning för nyanlända elever? Direktintegrering + Undervisning i alla ämnen Ämnesbehöriga lärare Begränsad studiehandledning på - modersmålet För lite stöd Känsla av utanförskap Få kamrater Språkligt passiva Förberedelseklass + Mycket stöd Känsla av samhörighet Kamrater Språkligt aktiva - En väntan på För lite utmaning Ej undervisning i alla ämnen Bunar (2015) Axelsson (2015); Nilsson Folke (2015)

23 Direktintegrering Förberedelseklass Undervisning? Organisation? Bunar (2015) Axelsson (2015); Nilsson Folke (2015)

24 Kunskap och kompetens för att anpassa undervisningen För huvudman och rektor Lärarnas och annan skolpersonals kompetens är avgörande för ett framgångsrikt mottagande av nyanlända elever. Alla lärare behöver ha kunskaper i språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt. Utbildningen bör utgå från elevens delaktighet, såväl socialt som pedagogiskt.

25 Organisation och undervisning Vilken kompetens behövs? Skolhuvudman och rektor behöver leda, organisera och genomföra utbildning utifrån nyanlända elevers förutsättningar och behov. Vad tänker du? Lärarna ges rätt förutsättningar av skolhuvudman och rektor för att kunna bedriva en god undervisning av nyanlända elever. Nyan Lärares och annan skolpersonals kompetens är avgörande för ett framgångsrikt mottagande. De skolor som använder sig av strategier för kompetensutveckling lyckas också bra i sitt arbete med nyanlända elever. Skolverket

26 Nytt regelverk Den 1 januari 2016 införs nya regler gällande nyanlända elevers skolgång. Definition av nyanländ Krav på kartläggning/bedömning Rektorsbeslut inom 2 mån Årskursplacering Undervisningsgrupp Delvis förberedelseklass högt 2 år Prioriterad timplan

27 Nyanländ Definition: - bosatt utomlands, nu är bosatt i Sverige - har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. - nyanländ i fyra års skolgång i Sverige.

28 Reglering för kartläggning och planering av undervisningen Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms. Bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att hen har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i högst två år.

29 Kartläggning Nytt obligatoriskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever Obligatoriskt från och med 1 januari 2016 Skolverket kommer ut med mer information, stödmaterial och utbildningar/kurser under vt 16

30 Är det nytt?

31 Skolan bör kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk, kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning, ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras, genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och, om möjligt, elevens vårdnadshavare, överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven, ha beredskap att förändra sin organisation. Revidering pågår. Nya AR vt 16.

32 Skolan ska kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk, kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning, ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras, genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och, om möjligt, elevens vårdnadshavare, överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven, ha beredskap att förändra sin organisation. Revidering pågår. Nya AR vt 16.

33 Det är viktigt att skolan: organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar, utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor, tar till vara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare, tillämpar arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll, Revidering pågår. Nya AR vt 16.

34 Vad är det vi ska kartlägga och hur? Obligatoriskt material Steg 1. Elevens bakgrund och erfarenheter Steg 2. Numeracitet och litteracitet Steg 3. Ämneskartläggning

35

36 Erfarenheter och inställning till läsande och skrivande. Texter av olika svårighetsgrad och sorter. Muntliga och skriftliga uppgifter. Kan även göras på skolspråket (om modersmålet inte finns översatt)

37 Hur eleven använder sin matematiska kompetens. Kan användas oavsett skolbakgrund. (Ämneskunskaper hos kartläggaren betonades! Kunna tolka och ställa följdfrågor.)

38 3 kartläggningsprofiler lämnas till rektor: Styrkor och möjligheter. Lärarna gör en preliminär bedömning inför rektors bedömning. Rektors beslut: Kunskaper, personliga förhållanden, ålder beslut om årskursplacering och undervisningsgrupp för bästa sätt att ta till sig undervisningen och få stöd som hjälper.

39 Steg 3 Ämneskartläggning Frivilligt Fördjupning av kartläggningen som ger en mer detaljerad bild i varje ämne. Kan påbörjas parallellt med steg 1 och 2. Kan även ske då och då i undervisningen, även i grupp.

40

41 Vad är det jag behöver veta och tänka på när det gäller kartläggning och undervisning? Organisation, kunskap och kompetens? Läs och ta stöd i ny aktuell masteruppsats: Sandell Ring (2015). Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper.

42 Gynnande respektive hindrande faktorer Mottagande och de kartläggande aktiviteterna skedde på skolan av lärare som sedan mötte eleverna i undervisningen. Att förberedelseklassens lärare sammanlagt hade en bred ämneskompetens. Att alla involverade lärare hade kunskaper om nyanlända elever, om språk och kunskapsutvecklande arbetssätt och om kartläggningsarbete, samt upparbetade rutiner för kartläggningsprocessen. Att såväl skolledning som involverade lärare hade tid för uppföljning och samverkan kring resultatet av kartläggningsaktiviteterna. Dubbelbemanning i förberedelseklassen och en välstrukturerad studiehandledning. Undervisning i förberedelseklass under elevernas första tid i skolan för att kunna fullfölja och också allsidigt ta tillvara informationen från kartläggningsaktiviteterna. Sandelll Ring (2015)

43 För oss känns det väldigt naturligt att koppla kartläggning till undervisningen, att vi gör mycket av den i klassrummet. För gör vi en uppgift som de också lär sig nånting av, som vi också jobbar vidare med sen, än att man kanske kartlägger centralt och så får man ett papper på vad den här eleven kan, det känns naturligare att man gör det i det sammanhanget som man jobbar tycker jag (Kim, ). " (Sandell Ring 2015, s. 72)

44 Litteraturtips: Bunar, N. (red.) (2015) Nyanlända och lärande mottagande och inkludering. Natur & Kultur. Otterup, T & Kästen-Ebeling, G (red.)(2015) En bra början mottagande och introduktion av nyanlända elever. Studentlitteratur. Sandell Ring (2015)Masteruppsats. Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper.

45 Avslutande reflektion: Klicka på Student login Room: JON Fyll i ett namn Börja att svara. 1. Det här vill/behöver jag lära mig för att kunna utföra mitt uppdrag på bästa sätt. 2. Det här behöver mina kollegor lära sig för att vi tillsammans ska kunna utföra vårt uppdrag på bästa sätt. 3. Det här behöver min rektor lära sig för att jag och mina kollegor ska kunna utföra vårt uppdrag på bästa sätt.

46 Nätverksträff Nyanlända elever i grundskolan Örebro josefin.nilsson@