Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare

Transkript

1 Matematiklyftet kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna 1

2 ISBN: Form: Typisk Form designbyrå Illustration: Tobias Flygar Bild: Elke Welzbacher Tryck: Elanders 2016

3 Välkommen till Matematiklyftet! Vad: Kompetensutvecklingsinsats i didaktik för lärare som undervisar i matematik och för förskollärare som arbetar med matematik i förskolan eller förskoleklassen. Hur: Kollegialt lärande med stöd av handledare och material på lärportalen för matematik. Materialet diskuteras, aktiviteter planeras och prövas därefter i den egna verksamheten. Varför: Stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen samt öka elevernas måluppfyllelse. Var: Insatsen organiseras av rektor eller förskolechef och genomförs lokalt på den egna skolan/förskolan. Den är tätt knuten till lärarnas och förskollärarnas ordinarie arbete. För vem: Lärare som arbetar i: grundskola grundsärskola sameskola specialskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna samt lärare och förskollärare som arbetar i: förskola förskoleklass. 3

4 Målet med Matematiklyftet Målet med Matematiklyftet är att utveckla undervisningskulturen och kulturen för kompetensutveckling. Det innebär bland annat att lärarnas och förskollärarnas kunskap i matematikdidaktik utvecklas och befästs lärarnas och förskollärarnas lärande utmanas, fördjupas och befästs matematikundervisningen utgår från forskning och beprövad erfarenhet 4

5 matematikundervisningen utvecklas utifrån lokala behov i en dynamisk lärandemiljö alla barn och elever ges förutsättningar att utvecklas mot de nationella mål som anges i skolans och förskolans styrdokument kollegialt lärande används rektor och förskolechef ger förutsättningar, synliggör och följer upp lärares och förskollärares lärande huvudman, rektor, förskolechef, lärare och förskollärare arbetar långsiktigt med kompetensutveckling utifrån lokala behov. 5

6 6

7 Så fungerar Matematiklyftet Matematiklyftet är en kompetensutvecklingsinsats som genomförs kontinuerligt under en längre tid och med stöd av en handledare. Rektor och förskolechef har en viktig uppgift att, tillsammans med huvudman, skapa organisatoriska förutsättningar för insatsen. Hur ofta och när man ses för kollegiala träffar, bestäms av rektor och förskolechef i samverkan med lärare och förskollärare. Tanken är att att Matematiklyftet genomförs på arbetstid. Som stöd för insatsen finns ett webbaserat material, fritt tillgängligt, på lärportalen för matematik. Modulerna det matematikdidaktiska materialet Materialet är indelat efter skolform och presenteras i så kallade moduler. Modulerna, som är kärnan i Matematiklyftets kompetensutvecklingsmodell, är framtagna i samarbete med drygt 20 lärosäten samt Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). De baseras på kurs- och ämnesplaner, forskning om lärande och undervisning i matematik samt analyser av svenska elevers resultat i nationella och internationella undersökningar. Kompetensutvecklingsmodellen bygger på att kollegor diskuterar undervisningssituationer och didaktiska frågor, lyfter upp problem och svårigheter, kritiskt granskar både andras och sin egen undervisning samt ger och får återkoppling från kollegor. Modellen har starkt stöd i forskning om skolutveckling och kompetensutveckling för yrkesverksamma. 7

8 Handledare stödjer de kollegiala träffarna Vid de kollegiala träffarna är det tänkt att en handledare leder diskussionerna. Handledaren är en person som stödjer gruppen att fokusera på och samtala om de matematikdidaktiska frågeställningarna som finns i modulerna. Handledaren kan vara en kollega eller en matematiklärare/förskollärare från en annan skola/förskola, som tidigare gått någon handledarutbildning. Det kan även vara en matematikutvecklare eller en förstelärare. Så organiseras Matematiklyftet Huvudman och rektor eller förskolechef ansvarar för att dela in deltagarna i grupper som varken blir för stora eller för små. De ansvarar även för att schema lägga så att lärarna och förskollärarna samt handledaren kan träffas. Man kan arbeta med en modul intensivt under en termin eller sprida ut träffarna under ett läsår. Det är möjligt att använda tekniska lösningar exempelvis videokonferenser vid de kollegiala träffarna. Att organisera deltagandet i Matematiklyftet kan se olika ut beroende på lokala förutsättningar. På Skolverkets hemsida finns artiklar om hur skolor och huvudmän valt att arbeta med insatsen och lärportalen för matematik. Du hittar dem via länken: matematiklyftet/fortsatt-med-matematiklyftet 8

9 9

10 Så arbetar man med modulerna Inför de kollegiala träffarna förväntas deltagarna ta del av materialet på lärportalen för matematik. Materialet består bland annat av texter, klassrumsfilmer, mallar, lektionsförslag, diskussionsfrågor och förslag på aktiviteter. Varje modul består av åtta delar, förutom förskolans och förskoleklassens moduler som har tolv delar. Varje modul har en röd tråd vilket innebär att modulens delar ska läsas i ordning, från del ett till del åtta / tolv. Varje del är indelad i fyra moment: A, B, C, D. Modul Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8 Del 9 Del 10 Del 11 Del 12 Del 9 12 finns bara i förskola och förskoleklass Del 1 Moment A Moment B Moment C Moment D 10

11 MOMENT A individuell förberedelse I moment A förbereder man sig individuellt inför den kollegiala träffen genom att ta del av materialet som finns under A-fliken. Tidsåtgång: minuter MOMENT B kollegialt arbete Under denna kollegiala träff diskuteras först innehållet som man tagit del av, utifrån det diskussionunderlag som finns under flik B. Därefter planeras gemensamt en aktivitet som sedan genomförs i klassrummet eller barngruppen (moment C). Under denna kollegiala träff bör handledaren delta. Tidsåtgång: minuter MOMENT C aktivitet I moment C genomförs aktiviteten/lektionen som planerades i moment B. Aktiviteten ska ingå i den ordinarie undervisningen. Om möjlighet finns kan man dessutom auskultera hos en kollega. Tidsåtgång: ingår i den ordinarie undervisningen. MOMENT D gemensam uppföljning Under denna kollegiala träff diskuterar och reflekterar man tillsammans över den genomförda aktiviteten/lektionen, utifrån det diskussionunderlag som finns i flik D. Man ger återkoppling på varandras undervisning och avslutar med att sammanfatta det man lärt sig under arbetet med den aktuella delen. Vad har gått bra? Mindre bra? Vad kan utvecklas? Under denna kollegiala träff bör handledaren delta. Tidsåtgång: minuter. 11

12 Moment A Individuell förberedelse Moment B Kollegial träff med handledare Moment D Kollegial träff med handledare Moment C Genomförande av lektion / aktivitet Tidsåtgång Förskolans och förskoleklassens moduler tar cirka 45 timmar att genomföra under två till tre terminer. Övriga modulerna tar cirka 30 timmar att genomföra under en till två terminer. 12

13 Didaktiska perspektiv I varje modul behandlas ett begränsat matematiskt innehåll utifrån ett antal didaktiska perspektiv, exempelvis klassrumsnormer och sociomatematiska normer undervisa matematik utifrån förmågorna bedömning för lärande och undervisning i matematik rutiner och interaktion i klassrummet. Det finns även andra perspektiv. Valet av didaktiska perspektiv har baserats på läroplaner, kurs- och ämnesplaner i matematik, aktuell och relevant matematikdidaktisk forskning och på samråd med lärare och forskare. Det didaktiska stödmaterialet och det kollegiala lärandet ska tillsammans bidra till att lärare och förskollärare uppmärksammar sin egen undervisning reflekterar mer över varför man undervisar på ett visst sätt får en bredare uppsättning undervisningsmetoder. 13

14 Förskollärare i förskolan Materialet följer läroplanen för förskolan, Lpfö98. Lärare och förskollärare i förskoleklassen Materialet följer läroplanen för grundskolan Lgr11. Lärare i grundskolan Materialet följer läroplanen, och kursplanen i matematik, Lgr11. Modulerna är kategoriserade efter matematiskt innehåll och årskurser, till exempel Taluppfattning och tals användning årskurs 1 3 och Problemlösning årskurs 7 9. Lärare i gymnasieskolan Materialet följer gymnasieskolans läroplan och ämnesplaner i matematik, Lgy11. Modulerna är kategoriserade efter olika didaktiska perspektiv i matematikundervisningen, exempelvis Undervisa matematik utifrån problemlösning och Undervisa matematik utifrån förmågorna. Lärare i kommunal vuxenutbildning Materialet för kommunal vuxenutbildning följer läroplanen och kurs- och ämnes planerna i matematik. Lärare i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Materialet utgår från kurs- och ämnesplanerna i mate matik samt ämnesområdet verklighets uppfattning. Materialet i modulerna är gemensamt för alla målgrupperna. 14

15 Läs mer om Matematiklyftet: 15

16 Lärportalen för matematik Didaktiskt stödmaterial Diskuterar, reflekterar, ger återkoppling Lokalt på förskolorna och skolorna Kollegialt lärande med handledare Lärares och förskollärares lärande i fokus Aktiviteter prövas i den egna undervisningen