Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att förvaltningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor. Samråd har skett med Södermöre kommundelsnämnd. Södermöre kommundelsnämnd satsar 250 tkr på utvecklingstjänster och 315 tkr på fokustid i förslaget till utbildningspolitiskt program för Det är rektor och lärare på skolan som har ansvar för undervisningen enligt skollag 1, skolförordning 2 och läroplaner 3. Skollagen 1 kap 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Skollagen 3 kap 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 1 Skollag (2010:800) 2 Skolförordning (2011:185) 3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Ake.Gustafsson@kalmar.se

2 BUN 2015/ (4) Skollagen 7 kap 11 Tidigare skolstart Om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen, ska barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan. Skolförordningen 4 kap 7 Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. Skolverket har under våren 2015 gett ut ett stödmaterial Att arbeta med särskilt begåvade elever 4. Materialet består av två delar; en övergripande del och en del som riktar sig främst till lärare och speciallärare med bl.a. ämnesdidaktiskt stöd. Förutom att Skolverket publicerat stödmaterial för särskilt begåvade elever så lämnade regeringen samma dag över en remiss till Lagrådet med benämningen Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. Den innehåller förslag till förändringar i skollagen (2010:800) med införande av en ny paragraf Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att förbättra förutsättningarna för att tidigt identifiera dels elever som riskerar att inte nå vissa kunskapskrav, dels elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt, för att relevanta stödinsatser ska sättas in när så behövs. Om remissen resulterar i lagförändring kommer detta att bli ett obligatorium och Kalmar kommun kommer givetvis att följa detta. Lagändringen förslås träda i kraft den 1 juli Om Skolverket utkommer med motsvarande stödmaterial för förskolan kommer även det att inkluderas i en handlingsplan (se nedan), för att kunna användas i verksamheten. Vid utvecklingslärarnas möte 23 september 2015 ställdes frågan: Kan du tänka dig att fördjupa dig inom området särskilt begåvade elever? (och i så fall) Läsa in dig på stödmaterialet ( från Skolverket) och Delta i en arbetsgrupp som tar fram en handlingsplan ( för särskilt begåvade barn och elever). Fyra utvecklingslärare, med inriktning i sina uppdrag gentemot: förskola, förskoleklass, MA åk 1-3 och NO åk 1-3, var positiva till arbetsuppgiften. Därmed öppnar sig möjligheten att skriva fram en sammanhållen handlingsplan. Dessa fyra lärare bör i framtiden vara de som kan ta sig an eventuella uppdrag från den förskolechef/rektor som behöver någon form av stöttning kring särskilt begåvade barn/elever. Rutiner och dokument för hur överlämningar ska ske mellan alla verksamheter (Förskola Förskoleklass Grundskola) är framtagna. Förskolor och förskoleklasser dockas successivt in i EdWise-systemet under hösten, den digitala platsen där dessa dokument kommer hanteras. Det är, bland annat, i överlämningsdokumenten det finns utrymme för att beskriva varje enskilt barns/enskild elevs förmågor och intressen. Utöver detta finns pedagogisk kartläggning som användas för mer djuplodande dokumentation kring ett barn/en elev. 4

3 BUN 2015/ (4) För att stötta rektorer och lärare har barn- och ungdomsnämnden, sedan tidigare, avsatt medel för att kunna anställa utvecklingslärare (förstelärare). Dessa har lärarexamen med behörighet i skolans kursplaneämnen. I uppdraget att vara utvecklingslärare ingår att stötta rektorer och lärare genom utbildningsinsatser på förvaltningsnivå, enhetsnivå, arbetslagsnivå och individnivå samt att ge handledning och rådgivning i ämnesspecifika frågor och ämnesmetodik för lärare och arbetslag. Dessa utvecklingslärare lyfter Skolverkets stödmaterial i de olika ämnesgrupper som finns och träffas flera gånger per läsår. I ämnesgrupperna ingår undervisande lärare. Barn- och ungdomsnämnden har tagit fram ett utbildningspolitiskt program för I detta beskrivs Fokustid något som ska finnas på samtliga skolor och erbjudas alla elever. Resurser avsätts så att fokustid ska finnas på samtliga skolor och i bemanningen ska det ingå ämneslärare, speciallärare samt fritidspedagoger i årskurserna 1-6. Fokustiden ska erbjudas minst vid två tillfällen per vecka för de yngre eleverna samt tre tillfällen för de äldre. Läxor som lärarna anser är nödvändiga ska kunna göras på fokustid. Elever som är långt fram och vill ha ännu fler utmaningar ska kunna få sådana på fokustid. Fullt utbyggd fokustid med finansiering och anpassning av bussar är möjlig till läsåret 2016/2017. Mattevägen ett samarbete mellan kommunens högstadieskolor och Lars Kagg- /Jenny Nyströmsskolan. Samarbetet riktar sig mot elever i årskurs åtta och nio som erbjuds undervisning på gymnasienivå. Upplägget är fyra träffar på hösten (åk 8) och fyra träffar på våren (åk 9). Barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska program 2016 Fokustid Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta genom att anpassa, utveckla och förbättra undervisningen så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra en satsning på mer tid i skolan. Insatsen som åsyftas kommer att kallas fokustid. Nämnden avsätter 1000 tkr till fokustid 2016 Fokustiden ska ge alla elever ytterligare möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar. Fokustid är i huvudsak utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller

4 BUN 2015/ (4) förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. Tid som i huvudsak är utöver den ordinarie undervisningstiden men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. Fokustiden ska ge alla elever ytterligare möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar. Fokustid ska finnas på varje skola - I bemanningen ska det ingå ämneslärare, speciallärare samt fritidspedagoger i årskurserna Den ska erbjudas minst vid två tillfällen per vecka för de yngre eleverna samt tre tillfällen för de äldre. - Läxor som lärarna anser är nödvändiga ska kunna göras på fokustid. - Elever som är långt fram och vill ha ännu fler utmaningar ska kunna få sådana på fokustid. Fullt utbyggd fokustid med finansiering och anpassning av bussar är möjlig till läsåret 2016/2017. I takt med att Skolverkets stödmaterial blir känt (särskilt del 1:1 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna) väcks med stor sannolikhet tankarna hos enskilda lärare på åtgärder som ger stimulans under de ordinarie lektionerna. Tankar som kan leda till en mer differentierad undervisning, inom eller utom klassens ram. Mats Linde Förvaltningschef Clas Wolke Planeringssekreterare

5

6

7

8