Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Transkript

1 Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar inte den utveckling som skett sedan lagens tillkomst.

2 Systemförändringar i nya skollagen Gemensam reglering oavsett huvudman lika villkor för fristående och kommunala verksamheter Förskolan en egen skolform

3 Övergripande mål Förskolan omfattas av skollagens portalparagrafer - Utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ( 1 kap. 4 skollagen 2010:800) - Mer fokus på utveckling och lärande, mindre på omsorg.

4 Övergripande mål Likvärdig utbildning - Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas ( 1 kap. 9 skollagen). - Likvärdig betyder inte likformig. Målen kan nås på olika sätt men kvaliteten ska vara lika hög oberoende av var i landet verksamheten bedrivs.

5 Konfessionella inslag I 1 kap. 3 definieras ett antal centrala begrepp: elev, enskild, fristående skola ( förskola och fritidshem), förskole- och skolenhet, undervisning och utbildning Undervisning är målstyrda processer under lärares ledning som syftar till inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden Utbildning är den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål Konfessionella inslag får inte förekomma inom undervisning, endast inom utbildningen i övrigt och endast vid fristående verksamheter.

6 Barnets bästa Särskild paragraf om barnets bästa ( 1 kap. 10 ) I all utbildning m.m. enligt lagen ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

7 Ledningsansvaret Som en konsekvens av att förskolan blir en skolform behöver ledningsansvaret regleras. Begreppet förskolechef införs i lagen med i princip samma befogenheter och samma behörighetskrav som en rektor En person kan vara både förskolechef och rektor En förskolechef kan leda flera förskoleenheter men en enhet kan aldrig ha mer än en förskolechef Nya möjligheter för rektor att delegera i den nya skollagen

8 Lärarbehörighet Hårdare krav på att förskollärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. - det är förskollärare som har ansvaret för undervisningen i förskolan. Förskolläraren ska leda undervisningen och har ansvaret för innehållet - Förskolläraren ska ha en specifik utbildning inriktad mot yngre barn

9 Barns utveckling mot målen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ( 3 kap. 3 ) Tydligare fokus på att barnen har en rätt att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.

10 Kvalitetsarbete Avreglering genom att krav på kvalitetsredovisning och skolplaner (samt antagligen även lokala arbetsplaner) tas bort. Ny reglering om krav på systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras För förskolan finns nya detaljerade regler om kvalitetsarbete som gäller från den 1 juli 2011

11 Inflytande Allmän bestämmelse om rätt till inflytande över utbildningen för barn och elever Krav på forum för samråd vid varje förskole- och skolenhet

12 Anmälningsplikt En anmälningsplikt införs för förskolechef/rektor,förskollärare/lärare och annan personal vid misstanke om kränkande behandling enligt skollagen eller trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567).

13 Arbetsmiljön i förskolan Arbetsmiljölagen gäller inte för barn i förskola (eller elever i fritidshem) Enligt den nya skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.

14 Modersmålsstöd Bestämmelser om modersmålsstöd förs upp från Lpfö till skollagen. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål Motsvarande bestämmelse även för förskoleklassen

15 Pedagogisk omsorg Begreppen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg finns inte kvar i det nya systemet Pedagogisk omsorg regleras på ett eget ställe i lagen Huvudprinciperna som gäller för denna verksamhet ska ligga fast.

16 Pedagogisk omsorg Egen bestämmelse om övergripande utgångspunkter för verksamheten i 25 kap. 6 som i stort överensstämmer med vad som gäller för förskola och andra skolformer Kvalitetskrav i 25 kap. 7 motsvarande de som finns idag. - verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek - För bedrivande av verksamheten ska finnas personal med sådan utbildning och erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

17 Godkännande och rätt till bidrag Förskola 2 kap. 5 skollagen (2010:800) Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola m.m. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

18 Godkännande och rätt till bidrag Förskola 8 kap. 18 skollagen (2010:800) Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. 8 kap. 21 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten

19 Pedagogisk omsorg 25 kap. 10 skollagen (2010:800) Den kommun där en enskild bedriver pedagogisk omsorg ska efter ansökan besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om 1. Huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet 2. Verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet 3. Verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet 4. Avgifterna inte är oskäligt höga Kommunen får ge bidrag även om p. 3 inte är uppfylld, om det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.

20 En förstärkt tillsyn Skolinspektionens tillsyn förstärks Starkt och tydligt lagstöd för tillsynen Utökade sanktionsmöjligheter Strävan efter att så långt som möjligt ha lika sanktioner för kommunala och fristående huvudmän.

21 Kommunens tillsyn enligt skollagen En kommun har tillsyn över 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10. Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs.

22 Sanktionstrappan Sanktionstrappa införs: anmärkning, föreläggande, föreläggande med vite, tillfälligt förbud driva verksamheten vidare, återkallelse av tillstånd/ statliga åtgärder för rättelse. Skolinspektionen tar över den möjlighet som regeringen idag har att vidta statliga åtgärder för rättelse när en det föreligger allvarliga och varaktiga briser hos en kommun eller ett landsting I princip samma befogenheter för kommuner som för Skolinspektionen

23 Sanktioner Föreläggande En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.

24 Sanktioner Anmärkning En tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Avstående från ingripande En tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om 1. överträdelsen är ringa, 2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller 3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande.

25 Sanktioner Återkallelse En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om 1. ett föreläggande enligt 10 inte har följts, och 2. missförhållandet är allvarligt. Återkallelse enligt 13 får beslutas även om rättelse har skett vid prövningstillfället, om det kan befaras att det på nytt kommer att uppstå sådana missförhållanden som utgör grund för återkallelse. Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga kraft.

26 Sanktioner Tillfälligt verksamhetsförbud Om det är sannolikt att ett beslut om återkallelse kommer att fattas, och beslutet inte kan avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning, får tillsynsmyndigheten förbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare. Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte annat beslutas och får gälla i högst sex månad

27 Vite Förelägganden får förenas med vite Kommer sannolikt inte att så ofta aktualiseras första gången en brist uppmärksammas Tillsynsmyndigheten förelägger vid vite, domstol dömer ut vitet.

28 Insyn Ingen bestämmelse om kommunal insyn i de verksamheter där kommunen har tillsynsansvar överflödigt.