TCO Stockholm. Yttrande över promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet, U 2014/4873/S

Transkript

1 TCO Stockholm Yttrande över promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet, U 2014/4873/S Lärarförbundet har fått möjlighet att yttra sig till utbildningsdepartementet angående promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Sammanfattning av Lärarförbundets synpunkter Den svenska skolpolitiken har under en längre tid varit inriktad mot mer och fler krav på elever och lärare. Detta har bland annat yttrat sig i att betygskriterier blivit kunskapskrav, fler nationella prov, tidigare betyg och mer inspektion av skolor. Politiken har misslyckats såtillvida att kunskapsresultaten sjunker, lärarna toppar stresslistor och för få är eller vill bli lärare. Lärarförbundet bedömer att denna utrednings förslag är en fortsättning av den politik som lett åt fel håll och ställer sig därför tvivlande och avvisande till flera av förslagen (förbundet står bakom ett läsmål i årskurs ett som riktar sig till verksamheten). Lärarförbundet vill i stället se mer av tilltro till lärarkårens förmåga, mer utvecklingsarbete tillsammans med professionen och färre obligatoriska prov av eleverna. Promemorians förslag handlar till stor del om att krav och kunskapskontroller förmodas ge tidigare och säkrare upptäckt av dem som har behov av stöd. Lärarförbundet menar dock att det är ett mindre problem i verksamheten att hitta elever som behöver stöd. Svårigheterna är istället att det inte ges resurser, att det saknas säkra metoder för att ge stöd, att det saknas specialpedagogisk kompetens och att lärarna inte alltid blir lyssnade till. Problemet är alltså inte att uppmärksamma elever som har behov det är att hjälpa dem. Förslagen som ges i utredningen bör därför riktas åt ett annat håll. Lärarförbundet avvisar förslaget om tidigare betyg, se motiveringar nedan. I fråga

2 om utveckling av tidiga matematik- och läskunskaper har förbundet många förslag som kommer att ge betydligt bättre effekter än de propåer som framförs i promemorian. Istället för att det tillförs nya krav och mer detaljstyrning inom området vill Lärarförbundets att det tillförs kunskaper, resurser och kompetens. Lärarförbundet föreslår:. Skolverkets bedömnings- och kommentars material forsätter att utvecklas och förtydligas i samarbete med professionen. Lärarförbundet ser också gärna att det utarbetas frivilliga diagnostiska prov som lärarna kan använda vid olika tidpunkter i lärandet.

3 . Mindre klasser i grundskolans tidigare år, speciellt i skolor med socioekonomiskt ogynnsamma förhållanden. Fler speciallärare/specialpedagoger. Systematisk insamling och utvärdering av goda praktiker (beprövad erfarenhet) inom området.. Praktiknära forskning inom området, försöksverksamheter tillsammans med akademin.. Inrättandet av ett statligt kompetensutvecklingscentra för lärare och skolledare för att bland annat ge fördjupningskurser kring tidig läs- och matematikinlärning. Dessa kurser kan läsas inom ramen för lärares kontinuerliga kompetensutveckling och professionsutveckling.. Ett skolforskningsinstitut kan bli en viktig del i att stärka lärarprofessionens kunskapsbas, bland annat i frågor som rör insatser för elever i behov av särskilt stöd. Forskningsresultat blir mer tillgängliga för lärare och skolledare, inspirerar till kollegiala diskussioner och väcker nyfikenhet för hur nya rön kan utveckla undervisningen. Lärarförbundets synpunkter Förslag om betyg från årskurs fyra Som nämnts ovan menar Lärarförbundet att regeringen bör avstå från att införa tidigare betyg. Nedan ger Lärarförbundet fem skäl för detta.. Regeringens egen utredare1 framför att införandet av tidigare ämnesbetyg i årskurs 6 kan ha lett till att högpresterande elever gynnas och lågpresterande missgynnas. Svensk skola är inte betjänt av att det blir större likvärdighetsproblem längre ned i åldrarna. 1 Det tar tid ( SOU 2013:30) 2 kritik-mot-betyg I en undersökning som Lärarförbundet låtit Novus göra, anser endast 1 procent av lärarna att tidigare betyg en viktig prioritering 4 Det finns inget vetenskapligt stöd för att tidigare betyg ger bättre studieresultat. Därför bör en sådan börda inte läggas på redan tungt arbetsbelastade lärare.

4 . Det finns studier som visar att yngre barn har svårt att skilja betyget från sin person, de har svårare att förstå att det gäller deras prestation2.. Förslaget om tidigare betyg har lågt stöd bland lärare3. Förslaget om tidigare betyg har lågt stöd hos allmänheten4 Förslag om att regering eller utsedd myndighet ska kunna besluta om bedömningsstöd som blir obligatoriska för huvudmännen att använda Lärarförbundet menar att det i utgångsläget måste vara lärarens sak att välja ett bedömningsstöd eller att använda sin egen kunskap och sina egna verktyg på ett sätt som passar den situation, grupp eller elev som är aktuell för tillfället. På så sätt kan undervisningen bäst anpassas efter klassen och/eller eleven. Alltför generella pedagogiska lösningar är sällan framgångsrika.

5 Lärarförbundet tycker därför att det är problematiskt att bedömningsstöd, som ännu inte är konstruerade, förmodas bli så kraftfulla och lättanvända att de ska användas över hela landet och då förbättra situationen överallt. Lärarförbundet vill först se sådana färdiga bedömningsunderlag, därefter vill förbundet se dem utprovade i försöksverksamhet och rejält utvärderade av akademi och profession. Först då finns en rimlig möjlighet att överväga om en generell lösning kan vara ett alternativ till att läraren väljer verktyg utifrån den undervisningssituation läraren befinner sig i. Tills dess ställer sig förbundet avvisande till detta förslag, så länge det formuleras som ett obligatorium. Däremot finns det, menar Lärarförbundet, all anledning för Skolverket att fortsätta att utveckla bedömningsstöd och bedömningsunderlag. Myndighetens material används redan av många lärare och det är också uppskattat. Materialet blir, i likhet med mycket annat pedagogiskt material, aldrig riktigt färdigt och det alltid kan bli bättre. Ett betydligt säkrare sätt att förbättra läs- och matematikresultaten vore enligt Lärarförbundet att fortsätta att satsa på lärares kompetens. Matematiklyftet är exempelvis ett bra och uppskattat initiativ, men lyft kan inte bli en generell lösning närhelst ett problem i skolan uppstår. Lärarförbundet har föreslagit att det ska inrättas ett statligt kompetensutvecklingscentra för lärare. Här skulle finnas goda möjligheter att skapa kurser kring tidig läs- och matematikinlärning för lärare, utifrån deras behov. Kurser som kunde läsas inom ramen för den kompetensutveckling alla lärare har rätt till och som dessutom kunde tillföra möjligheter till professionell utveckling i yrket. Förslag om ett kunskapskrav i läsning i årskurs ett i grundskolan Undervisningen i årskurs ett handlar till stor del om att utveckla elevers läs, skrivoch språkförmåga. Lärarna lägger stor vikt vid att följa upp elevernas framsteg och förbundet menar att en lärare i ettan vanligen har mycket god kontroll över hur

6 långt varje elev har kommit i sin utveckling. Det är därför sannolikt att ett kunskapskrav inte tillför undervisningen så mycket som promemorian tycks tro. Däremot ser förbundet faror med ett sådant förslag. Förslaget innebär att en elev s a s kan underkännas i förhållande till ett kunskapskrav redan i årskurs ett. Det kan ge stigmatiserande effekter och försämra elevers situation, snarare än att förbättra den. En elev i ettan är bara sju år och det skiljer ofta mycket mellan så unga barn ifråga om språkutveckling. Det finns också en risk att ett sådant kunskapskrav kommer att styra undervisningen på ett oönskat sätt. Undervisning som inriktas mot enkla och tydligt mätbara mål för eleverna riskerar alltid att bli grund och förlora i helhet och nyanser. Lärarförbundet delar dock promemorians uppfattning vad gäller att det ska finnas tydligare normativa anvisningar i styrdokumenten eller kommentarmaterialen, exempelvis om vilka läsförmågor en elev i ettan kan förväntas ha. Dessa normer (i detta fall ett läsmål för årskurs ett) ska gälla verksamheterna. På så sätt ges de professionella en bättre möjlighet till likvärdiga bedömningar utan att behöva underkänna någon yngre elev. Rektorer och huvudmän kan använda

7 verksamheternas samlade måluppfyllelse mot sådana mål och därmed få underlag för resursfördelning. Lärarförbundet står bakom läsmål för verksamheterna i årskurs ett, så länge de inte utformas som kunskapskrav för den enskilde eleven. Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Lars Svensson Förbundsordförande Utredare

8