FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Transkript

1 Bildningsförvaltningen BF FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 15/16

2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan för Syfte Syftet med planen är att förebygga och förhindra att diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling uppstår bland barn eller vuxna på förskola/skola och övrig verksamhet. Uppföljning och Redogörelse På Fyrklöverns förskola pågår ett ständigt arbete med diskriminering och kränkande behandling. Personalen har noll tolerans vad gäller detta. Inomhus finns det alltid närvarande pedagoger i de olika miljöerna i den mån det går. Vi delar även upp barnen i de olika miljöerna för att det blir lugnare och mindre konkurens. Vi samtalar även om hur man ska vara mot varandra för att vara en bra kompis. Utomhus har vi ansvar för alla barn. På förmiddagen är det en pedagog som har det cirkulerande ansvaret på gården, medan de andra har möjlighet att engagera sig med små grupper barn och olika aktiviteter på olika delar av gården. Kartläggning En förfrågan om läget på förskolan gällande diskriminering och kränkande behandling har skickats ut till föräldrar och personal. Barn har blivit tillfrågade muntligen. Svaren från föräldrarna var väldigt få, vilket förhoppningsvis pekar på att de är nöjda med vårt arbete. Personal Barn - Utåtagerande barn - Barn som bestämmer och dominerar över andra barn - Ögonkännare - Barn som inte får vara med och leka - Konflikter över leksaker inne och ute - Om någon slåss eller kastar saker - Om man inte får vara med och leka Föräldrar De som svarat på frågorna är nöjda och tycker att barnen verkar vara snälla mot varandra. Har inte hört något från sina barn. Analys och Insatser Alla avdelningar jobbar mer eller mindre med hur man ska vara mot varandra. Kompissolen är en sak som barnen känner igen. Barnen är delaktiga i att ge exempel på hur en bra kompis ska vara. Detta görs genom samtal, lekar, bilder mm. Stopptecknet är också något som alla känner till. Om någon sätter upp sin hand och säger: stopp, sluta, så gör man det.

3 Det är viktigt med närvarande pedagoger både inomhus och utomhus i de olika miljöerna. Det är alltid en fördel om man som pedagog ser vad som händer. Om man inte är med när det händer är det väldigt viktigt att man lyssnar på båda barnens versioner och hjälper till att hitta en lösning på problemet/konflikten. Är man närvarande kan man även förekomma barnen om en konflikt är på väg att uppstå. Detta är speciellt viktigt med de utåtagerande barnen, då de andra barnen ofta blir rädda när barnet får ett utbrott. När man ser ett barn som alltid bestämmer över ett eller flera barn är det viktigt att man hjälper till att lyfta fram de andra barnen och att de också får säga vad de tycker. Barn som ofta går ensamma pga blyghet eller har svårt med det sociala samspelet behöver också hjälp av en pedagog att komma med i leken. Mål Alla barn ska känna glädje och trygghet när de går till Fyrklöverns förskola. Alla barn ska bli rättvist behandlade av både barn och personal. Detta innebär inte att alla får göra exakt samma saker utan att de får olika förutsättningar utifrån deras behov. Alla duger som de är. Respektera varandras olikheter. Åtgärder Alltid närvarande pedagoger Dela upp grupperna Göra barnen medvetna hur man ska vara mot varandra Hjälpa barnen att hitta nya kompisar i gruppen Se till att det finns pedagoger på platser som kan kännas otrygga ute: bakom miljögården, häckar och buskar, cirkulera mer. Se till att det finns pedagoger på platser som kan kännas otrygga inne: stängda dörrar, kojor. Försöka vara steget före, vara lyhörda Ha mer styrda lekar och aktiviteter Åtgärder för innevarande år Mer närvarande pedagoger Fortsätta arbetet med kompissolen och andra aktiviteter som gör barnen medvetna om hur en bra kompis ska vara. Ingen får vara utanför Fortsätta att dela upp barnen i mindre grupper och gärna i nya konstellationer för att lära känna varandra bättre och få en lugn arbetsmiljö för både barn och vuxna. Vad gör vi om något händer!

4 Anmälningsskyldighet Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaretet för arbetet mot kränkningar i verksamheterna och som kan, förutsatt att det finns ändamålsenliga och effektiva system, uppmärksamma och rikta resurser till verksamheterna. Skolpersonals och rektors anmälningsskyldighet enligt 6 kap.10 skollagen är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att skyndsamt utreda omständigheterna. Anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där barn och elever och personal upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. Det skall med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn eller huvudmannen(se SKOLFS 2012:10) Arbetsgång 1. Anmäl direkt till rektor eller huvudman! Använd Blankett: BF Rapport om kränkande behandling. Denna anmälan diarieförs och bevaras på berörd enhet. En kopia av ärenderapporten skickas direkt till huvudmannen d.v.s. bildningskontoret i Emmaboda kommun. 2. Uppföljning av ärenden använd blankett BF Lämna blankett till förskolechef/rektor/chef och en kopia till huvudman Arbetsgång vid trakasserier eller annan kränkande behandling när det gäller handlingar mellan barn - barn eller elev-elev) När det kommer till förskolans kännedom om att barn utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling är förskolechef ansvarig att se till att en utredning inleds skyndsamt. Vad som hänt, vem/vilka som utfört kränkningarna för att därefter arbeta enligt upprättad arbetsgång. 1. Förskolans personal eller annan berörd personal på förskolan har samtal med de inblandade och utreder vad som hänt snarast möjligt (små konflikter kan lösas redan här). 2. Vid behov genomförs samtal med alla inblandade. Skriftlig dokumentation av ärendet. Om den kränkande behandlingen inte upphör: Anmälan skall göras till huvudman och IFO. Förskolan fortsätter att arbeta med att få stopp på kränkningen. Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling (Förskolans/skolans personal barn/elev):

5 Om en personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn eller en elev bör förskolechef eller någon med motsvarande ledningsfunktion ansvara för utredningen. 1. Förskolechef eller motsvarande träffar var och en av de som är inblandade vid enskilda samtal. 2. Förskolechef informerar berörda vårdnadshavare. 3. Förskolechef beslutar efter att ha lyssnat på alla parter vilka åtgärder som skall sättas in. 4. Åtgärderna dokumenteras. 5. Förskolechef följer upp med berörda parter efter 2-3 veckor. 6. Kvarstår kränkningarna går ärendet vidare till bildningschef för vidare åtgärder. Arbetsgång vid indirekt diskriminering (förskolan/skolan barn/elev eller barngrupp/elevgrupp): 1. Förskolechef eller motsvarande träffar barn eller barngrupp för samtal kring den upplevda diskrimineringen. 2. Förskolechef gör utifrån det tillsammans med förskolans personal en bedömning vilka åtgärder förskolan skall vidta för att diskrimineringen skall upphöra och hur förskolan ska arbeta för att motverka att en liknande situation uppstår. 3. Förskolechef kontaktar berörda vårdnadshavare och informerar om mötet med barn/barngrupp och hur förskolan kommer att arbeta med ärendet för att lösa det. 4. Uppföljning med berörda parter efter, en utifrån ärendet, lämplig tid. 5. Skriftlig dokumentation av ärendet. Rutin för hur vårdnadshavare/barn/elev går tillväga för att rapportera när ett barn/elev upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Rutin för dokumentation av händelser och åtgärder. En anmälan av kränkning/trakasseri eller diskriminering skall dokumenteras i samband med att den uppdagas. Berörd personal ansvarar för att dokumentering sker. Använd Blankett: BF Rapport om kränkande behandling. Denna anmälan diarieförs och bevaras på berörd enhet. En kopia av ärenderapporten skickas direkt till huvudmannen d.v.s. bildningskontoret i Emmaboda kommun. Övriga inkomna eller upprättade handlingar sparas och arkiveras på enheten. Dokumentationen ska ge svar på frågorna: När hände det? Var hände det? Vilka var inblandade? Vad var det som hände? Hur agerar vi? Åtgärder? Vad gör vi för att förhindra att det händer igen? När skall uppföljning ske?

6 Rutin för uppföljning på tre nivåer Enhetens rutin för hur varje enskilt fall följs upp. Använd blankett BF vid uppföljningssamtal. Förskolechef/rektor och personal och elever gör löpande avstämningar på pågående ärende. Årlig uppföljning och utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Likabehandlingsplan. Uppföljning klar senast 15 oktober innevarande år.. Redogörelse över hur planerade åtgärder har genomförts under året. Redogörelsen tas med i efterföljande års plan. Huvudman Bildningskontoret, följer varje år upp alla enheters gjorda och planerade insatser och åtgärder. Verksamheternas årliga sammanställningar skall vara bildningskontoret tillhanda senast 15 oktober innevarande år.