Likabehandlingsplan

Transkript

1 1 (12) Likabehandling och årlig plan Likabehandlingsplan Plan för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av barn Hästhagen-Uddaredsenheten Vitsippans förskola

2 2 (12) Innehåll 1. Inledning 3 - Definitioner 3 - Kränkande behandling och diskriminering 4 - Övergripande mål 4 - Viktigt för alla på förskolan att känna till 4 - Förskolans uppdrag 4 - Rättigheter och skyldigheter 5 2. Främja, förebygga och förhindra årlig plan Utvärdering av likabehandlingsarbetet Förändringar/förbättringar - årlig plan Främjande och förebyggande arbete 6 3. Upptäcka - Identifierande arbete Utreda - åtgärda - ansvar Kompetensutveckling Kvalitetssäkring 12 - Rättigheter och skyldigheter i samhället 12

3 3 (12) 1. Inledning Den årliga planens syfte är att främja likabehandling. Planen ska förebygga samt motverka diskriminering och kränkande behandling. Vi tar avstånd från diskriminering och alla former av kränkande behandling. All personal på förskolan har ett gemensamt ansvar i det arbetet. Varje upplevelse av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i förskolan. En viktig utgångspunkt är det enskilda barnets upplevelse. Den som uppger att han eller hon har blivit diskriminerad eller kränkt tas alltid på allvar. Den årliga planen ska vara ett levande dokument genom att vara åtgärdsinriktad och ständigt aktuell. Definitioner Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ särbehandling av individer utifrån olika grunder. De sju diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnicitet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionsnedsättning Ålder Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barna eller elevs värdighet. I skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. Uppträdandet ska således inte ha samband med någon diskrimineringspunkt. Istället avses mobbning och liknande beteende som kan utgöras till exempel av tillmälen om övervikt, hårfärg eller att någon råkar vara en "plugghäst". Kränkande behandling kan även anses ha förekommit utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsatts för kränkningar. Att man utan verbala nedsättande omdömen om exempelvis någons hårfärg eller klädsel genom att till exempel knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också anses utgöra kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom till exempel utfrysning omfattas av uttrycket kränkande behandling.

4 4 (12) Kränkande behandling och diskriminering Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu uppdelat i två olika lagar. Förskolan och skolan ska beakta bestämmelserna i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen 6 kap I skollagen har också skrivelsen att en årlig plan ska upprättas skärpts. Det är inte tillräckligt att den gamla planen ses över och revideras utan en plan för det kommande året med planerade åtgärder och uppföljning av föregående år krävs. En sådan plan förutsätter att en kartläggning av den egna verksamheten först görs. Övergripande mål På vår förskola ska alla känna sig välkomna. Alla ska känna glädje och lust att gå till förskolan. Barnen ska känna sig trygga, respekterade och få uppleva gemenskap och arbetsglädje. Diskriminering eller kränkande behandling får inte förekomma på vår förskola. Viktigt för alla på förskolan att känna till: Det är olagligt att diskriminera eller kränka någon. Den som känner sig utsatt på något sätt ska omedelbart berätta det för en vuxen. Barnen ska berätta för en vuxen om de ser eller hör något som de uppfattar som diskriminerande eller kränkande. Alla tendenser till diskriminering eller kränkningar åtgärdas omedelbart av den vuxne som ser eller hör detta. Vi tar alla barn på allvar. Förskolans uppdrag Det ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling av barn. Det ska genomföras åtgärder för att främja, förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Varje läsår upprättas en årlig plan. Rättigheter och skyldigheter Varje barn har rätt att: känna sig trygg både i och utanför förskolan bli respekterad av andra barn och vuxna

5 5 (12) få vara med i gemenskapen få hjälp med att hantera och reda ut konflikter Varje barn är skyldigt att: verka för god kamratskap där alla får vara med alltid ta kontakt med någon vuxen när de upplever att en kamrat far illa Varje vårdnadshavares har rätt att: få information inom 24 timmar, om det egna barnet blivit utsatt eller utsatt andra barn för diskriminering eller kränkande behandling. känna till olika alternativ att kunna kontakta förskolan Varje vårdnadshavare är skyldig att: ge sitt barn grundläggande värderingar kring människors lika värde alltid kontakta förskolan när kännedom om diskriminering eller kränkande behandling uppstår Varje vuxen är skyldig att: sätta gränser och ingripa vid olika typer av diskriminering eller kränkande behandling göra en bedömning och vidta nödvändiga åtgärder om diskriminering eller kränkningar uppdagas eller kommer till dess kännedom i vissa fall kontakta sociala myndigheter 2. Främja och förebygga årlig plan Utvärdering och kartläggning av likabehandlingsarbetet Arbetslaget tillsammans med förskolechef skrev den årliga planen och beslut om den med övriga i arbetslaget fattades på ett APT. Vi behöver arbeta för att det ska bli ett verktyg vi använder i vardagen. På läsårets första föräldramöte informerade vi om vår likabehandlingsplan, den årliga planen samt att den finns på vår hemsida. På Vitsippans förskola skriver vi nya trivselregler tillsammans med barnen i samband med vårt årliga tema Att vara en bra kompis. Det sammanfaller med FN-dagen i oktober. Vi arbetade vidare med trivselreglerna under våren, och barnen illustrerade till dem för att ges goda förutsättningar att få en djupare förståelse. Barnens bilder och trivselregler var uppsatta på väggen inne på avdelningen. På våren tillkom två nya regler som barnen föreslog. Husets trivselregler sitter i entrén och inne på avdelningen, samt skickades ut till föräldrarna via Unikum.

6 6 (12) För att leva upp till intentionerna i likabehandlingsplanen har vi varit noggranna med vuxennärvaron vid barnens lek. Vi har under det gångna året arbetat med attityder och värderingar via samtal, aktiviteter och lekar. Under läsåret har vårdnadshavarna bjudits in till två öppna forum, där de får input i för dem önskade ämnen samt där de kan ställa frågor till förskolechef om organisation och verksamhet. Vi har under läsåret genomfört utvecklingssamtal med varje barns vårdnadshavare då vi samtalat om barnets utveckling och lärande. Förändringar/förbättringar i den årliga likabehandlingsplanen Utifrån ovanstående utvärdering och kartläggning av likabehandlingsarbetet gör vi följande förändringar/förbättringar: För att göra den årliga planen mer levande och aktuell har vi en likabehandlingsgrupp som fokuserar på, bevakar och arbetar med likabehandling samt sprider det i arbetslagen. För att den årliga planen ska bli ett verktyg för alla pedagoger behöver den också upprättas av samtliga pedagoger och beslut om den årliga planen ska fattas på ett APT. Arbetet med den årliga planen är även en stående punkt på förskolans Hus-APT, vilket vi kallar barnprat. I vårt arbete med att ta fram trivselregler tillsammans med barnen vill vi få med dem på ett tydligare och mer konkret sätt i processen och i det gemensamma beslutet om reglerna. Trivselreglerna anslås i lekrum, förskolans entré samt på bloggen för vårdnadshavarna att ta del av och kunna samtala med sina barn om. I arbetet med trivsel och trivselregler tar vi hjälp av olika verktyg som böcker, filmer, kasperdockor mm. Från föregående års resultat ser vi att vi behöver arbeta med värdegrunds- och likabehandlingsfrågorna i vår dagliga verksamhets alla delar och pedagogiska miljöer. Likabehandlingsplanen behöver integreras i vårt dagliga systematiska kvalitetsarbete och våra fokusområden kulturell mångfald/interkulturellt förhållningssätt, språket och barns delaktighet och inflytande. Utifrån våra fokusområden kommer vi fördjupa arbetet med barnens lekkompetenser. Vi pedagoger stöttar i leken, t ex tillför rekvisita, frågor eller utmaningar för att leken ska fortgå och utvecklas. Vi vill skapa lugn och trivsel för, och tillsammans med, barnen på förskolan. För att öka barnens delaktighet och inflytande läser och arbetar vi med Skolverkets bok Uppföljning, Utvärdering och utveckling av förskolan pedagogisk dokumentation samt Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi. En utav våra strategier är att försöka finnas nära barnen i alla deras aktiviteter och lekar både inom- och utomhus. Vi prioriterar det främjande och förebyggande arbetet. Vi har delat in den årliga planens aktiviteter i en främjande och en förebyggande del. Ett antal av de främjande åtgärderna kvarstår från föregående år, det på grund av att vi annars

7 7 (12) ser en risk i att aktiviteterna inte följs eller följs upp, vilket kan leda till att det kan uppstå situationer som inte ligger i linje med vårt likabehandlingsarbete. De förebyggande aktiviteterna är insatser vi ser att vi behöver göra utifrån föregående års resultat. Främjande aktiviteter: Aktivitet Så här gör vi Ansvar En årlig likabehandlingsplan Trivselregler Arbete med attityder och värderingar En årlig plan upprättas av samtliga pedagoger och likabehandlingsgruppen fokuserar på, bevakar och arbeta med likabehandlingsfrågor. Beslut om ny årlig plan fattas på ett APT. På läsårets första föräldramöte får vårdnadshavarna information om likabehandlingsplanen och den årliga planen. Här tas vårdnadshavarnas synpunkter tillvara. När den nya årliga planen är klar publiceras den på förskolans hemsida. Uppföljning av arbetet enligt den årliga planen sker vid likabehandlingsplansgruppens möten, arbetslagsmöten samt Hus-APT under läsåret. Utvärdering av den årliga planen sker i september, innan läsårets första föräldramöte. Tillsammans med barnen görs trivselregler som vi regelbundet arbetar med i verksamheten i grupperna (planerade aktiviteter) och i alla delarna av verksamheten (då behov uppstår). Trivselregler upprättas i oktober. Trivselreglerna lyfts och arbetas med dagligen samt utvärderas och förändras vid behov. Trivselreglerna finns i huset så att de blir synligt för alla. De skickas ut på bloggen till vårdnadshavarna att ta del av. Arbetet med trivselreglerna utvärderas maj Vi arbetar tematiskt i verksamheterna och vårt värdegrundsarbete ingår i den dagliga verksamheten. Vi pratar om och på olika sätt problematiserar hur vi ska vara mot varandra. Syftet är att ge barnen redskap för hur de ska möta varandra, lösa konflikter på ett konstruktivt sätt och lära sig hur vi är mot varandra. Vi tränar barnen i att sätta ord och gester på sina känslor. Materialet utgår ifrån barngruppens behov och intressen. Vi utvärderar de olika aktiviteterna/aktionerna Förskolechef

8 8 (12) Gemensamt förhållningssätt Inbjudningskort Inskolning Utvecklingssamtal i verksamhetens temaarbete, kopplat till lärande och likabehandling, kontinuerligt genom vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi arbetar med attityder och värderingar genom dramatiseringar, sånger, böcker, rim och ramsor, gruppstärkande övningar och lekar samt samtal med barnen utifrån vad de gjort/upplevt. Utvärdering och analys juni 2016 Personalen tar barnets/barnens perspektiv, det vill säga, frågar och undersöker vad barnen verkligen vill, funderar över och behöver. Personalen är aktivt närvarande i alla delar av verksamheten och i alla pedagogiska miljöer. Personalen hjälper barnen att lösa konflikter direkt, dvs. ger barnen först chans att själva reda upp det, men är med och stöttar och hjälper dem när behov finns. Om två barn har varit osams under förmiddagen, kan vi ta upp det med dem senare under dagen då känslorna lagt sig och barnen har lättare att uttrycka sina känslor och tala om konflikten. Barn lever här och nu. Personalen stärker alla barns självkänsla (alla duger som de är) samt självförtroende (i det de gör) för att barnen ska våga vara sig själva. Personalen markerar alltid nedsättande kommentarer och felaktiga uppträdanden. Personalen ger akt på sitt egna sätt att uttrycka sig genom sitt kroppsspråk och tilltal till barnen och andra vuxna. Vi möter varandra med en positiv inställning och attityd. Personalen är lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och blickar gentemot andra barn och vuxna. Barnen får inte dela ut inbjudningskort till fester om inte alla barn i gruppen är bjudna. Barnens behov styr inskolningens omfattning och inriktning. Barn och vårdnadshavare lär känna varandra, pedagogerna, verksamheten och förskolans rutiner. Vårdnadshavarna bjuds in till minst ett utvecklingssamtal under läsåret där pedagog och vårdnadshavare samtalar om barnets behov, intressen och utveckling. Barnen (dock ej de yngsta) är delaktiga genom den barnintervju pedagogerna genomför med varje All personal på förskolan Ansvarig pedagog Ansvarig pedagog

9 9 (12) barn inför utvecklingssamtalet. De yngsta barnens inställning tillvaratas genom observation och dokumentation av olika slag. Förebyggande aktiviteter: Tal och kommunikationsutrymme Att se alla barnen Barngenomgång Vuxennärvaro där barnen vistas. Vi placerar barnen vid borden på ett strukturerat sätt för att skapa förutsättningar för givande samtal där alla barn får talutrymme och har en aktiv pedagog närvarande. Även om det är få barn sitter vi vid flera bord. En pedagog sitter vid matbordet och ansvarar för att alla barnen vid bordet kommer till tals under måltiderna. Vi ser till att alla barn kommer till tals i gruppernas alla aktiviteter samt i övriga delar av verksamheten varje dag. Vuxennärvaron utvärderas i oktober och i februari månad. kartlägger sig själva för att se att alla barn får uppmärksamhet, kommer till tals och får det stöd det behöver. Det är av stor vikt att alla barn känner sig sedda, omtyckta och viktiga. Vi gör en självskattning och samtalar om vår gemensamma bild och de insatser som behövs göras. Självskattning september och februari Genomgång i arbetslaget med tidsangivna åtgärder i oktober och mars. Vid barnprat där vi tar upp barnens olika utvecklingsområden, om de är trygga, tillfreds och har någon/några kompis/kompisar att leka med. Vi ser varje barn och ägnar tid åt varje individ. Syftet är att strukturera upp verksamheten efter både gruppen och individernas behov. Uppföljning - månadsvis Vi är alltid en vuxen med/ i närheten av barnens lek under hela dagen. Rutiner för vuxennärvaro finns genom att minst en pedagog alltid är närvarande/ i närheten av barnens aktiviteter. Vi är aktiva och utmanar barnen i deras lek och observerar dem på olika sätt.

10 10 (12) Öppet forum Föräldramöten Vi sprider ut oss och är aktivt närvarande på gården. Vi är med barnen, är lyhörda och utmanar deras lek och samtal. Den vuxne styr medvetet gruppkonstellationer vid organiserade lekar och rutiner. Utvärdering av vuxennärvaro sker maj 2016 Till öppet forum är alla vårdnadshavare välkomna. Där samtalas om aktuella frågeställningar och föreläsare bjuds in på aktuella ämnen. Där har vårdnadshavarna möjlighet att ställa frågor gällande förskolans verksamhet. Vi har föräldramöten två gånger under läsåret. Vårdnadshavarna har möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter gällande verksamheten. Förskolechef, förskolechef 3. Upptäcka Identifierande arbete/upptäcka diskriminering eller kränkande behandling Aktivitet Ansvarig Personalen ska vara lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och blickar gentemot andra barn. lyssnar på hur barnen pratar om varandra och gör en bedömning om det ligger något bakom. Utvecklingssamtal med vårdnadshavarna för att få deras upplevelse och bild Samtal om barnen på arbetslagsmöten Information från vårdnadshavare Information inom elevhälsoteamet Föräldraenkät en gång vart annat läsår. All personal på förskolan Ansvarig pedagog Vårdnadshavare Förskolechef Centralt ansvar (SCB) 4. Utreda- åtgärda- ansvar Alla samtal och överenskommelser dokumenteras. När ett barn blir diskriminerat eller kränkt Aktivitet Den som uppmärksammar en kränkning eller en diskriminering anmäler detta till förskolechef. Ansvarig

11 11 (12) Förskolechefen gör en anmälan till huvudman. Samtal med det barn som utsatts för kränkande behandling och med övriga inblandade utifrån givna frågeställningar. Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Hur gick det till? Vilka var inblandade? De inblandade kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. Vårdnadshavare till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar. Arbetslaget och annan personal som behöver information informeras. Förskolechef Ansvarig pedagog Om diskrimineringen eller kränkningarna fortsätter Aktivitet Vårdnadshavare informeras. Samtal förs med inblandade barn och vårdnadshavare. Åtgärdsplan upprättas. Uppföljning sker inom två veckor. Ansvarig Ansvarig pedagog Om diskrimineringen eller kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Beroende på händelsens art görs anmälan till social myndighet. Förskolechef ansvarar När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit kränkt Barnen tar kontakt med en pedagog. Efter det vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vårdnadshavare uppmärksammar en kränkande behandling Vårdnadshavaren kontaktar barnets pedagog, förskolechefen eller någon annan vuxen på förskolan. Efter det vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en personal på förskolan diskriminerar eller kränker ett barn Förskolechef kontaktas av den som uppmärksammat diskrimineringen eller kränkningen. Förskolechef utreder via samtal med de inblandade. Överenskommelse om framtida förhållningssätt mellan inblandade parter.

12 12 (12) Förskolechef kontaktar vårdnadshavarna och gör en anmälan till huvudman. Förskolechef beslutar om åtgärder. Uppföljning sker inom två veckor. Om kränkningarna inte upphört tar förskolechef återigen kontakt med huvudman. 5. Kompetensutveckling Kompetensutveckling av personalen sker kontinuerligt på studiedagar och vid andra tillfällen i form av riktade föreläsningar, litteraturstudier och lärande samtal i arbetslaget och på APT. 6.Kvalitetssäkring I förskolans kvalitetsrapport beskrivs hur arbetet mot diskriminering och kränkande behandling bedrivs. Rättigheter och skyldigheter i samhället Barnens och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på: FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen Socialtjänstlagen angående anmälningsskyldighet Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även förskolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I Brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilt begrepp eller som brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt Brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande eller hets mot folkgrupp. Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och barn i förskolan m.m.