Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Reviderad februari

2 Skolans uppdrag Upprätta en likabehandlingsplan (Diskrimineringslagen 3 kap 16 ) Upprätta en plan mot kränkande behandling (SkolL 6 kap. 8 ) Planen gäller elever och personal i skolan, men även de som söker till skolan. Syfte med denna plan Likabehandlingsplanen redogör för: 1. hur skolan arbetar för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 2. hur skolan arbetar för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. hur skolan arbetar för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 4. vilka åtgärder skolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året för att främja likabehandling och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5. hur de planerade åtgärderna i föregående års plan har genomförts och vilket resultat som har uppnåtts. 2

3 Förklaring av begrepp Diskriminering innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering förutsätter någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskrimimering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskrimineringsgrunder är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar bland annat på FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Kränkande behandling innebär att en elev utsätts för någon form av fysisk, verbal, psykosocial, bildburen eller textburen behandling som kränker elevens värdighet, t.ex. tillmälen om övervikt, hårfärg eller att någon råkar vara en plugghäst. Att knuffa, eller sätta krokben för någon kan också anses utgöra kränkande behandling, liksom utfrysning, suckar eller blickar. Trakasserier innebär att en elev utsätts för kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är trakasserier som är av sexuell art, t.ex. ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och som upplevs som kränkande. Mobbning definieras vanligtvis med att en elev upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Begreppet mobbning ryms i begreppen kränkande behandling och trakasserier och används därför inte längre i lagstiftningen. Exempel på diskriminering och trakasserier: Några elever på skolan sprider ett rykte om Hillevi, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (trakasserier som har samband med kön) Maria är bäst i klassen på svenska, men läraren vill inte ge A i betyg, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering som har samband med etnicitet) Några elever är elaka mot Pernilla på olika sätt. Hon blir ofta kallad för äckliga lebb (trakasserier som har samband med sexuell läggning) 3

4 Utvärdering av förra årets plan De främjande insatser som planerades under förra läsåret har genomförts, t.ex. klassaktiviteter och arbete med värdegrund. Värdegrundsarbetet har genomfört genom diskussioner och övningar i klasserna med utgångspunkt i Wångens skolkod ärlighet, respekt och ansvar. Förebyggande arbete har genomförts utifrån den elevenkät som genomfördes i mars Arbetet har inriktats på arbetsro i klassrummet och elevinflytande. Arbetsron i klassrummet kan förbättras ytterligare. Vi har väl fungerande forum för formellt elevinflytande i form av klassråd och studeranderåd. Elevernas möjlighet till inflytande över sitt eget lärande kan utvecklas ytterligare. Enkäten kan utvecklas för att få ut mera information om hur eleverna uppfattar skolmiljön med avseende på likabehandling. Främjande insatser Arbete med värdegrund Genomgång av skolkoden ärlighet, respekt, ansvar i alla klasser och diskussion om skolkodens innebörd. Arbete med diskrimineringsgrunderna. Diskussioner i lärargruppen och med eleverna utifrån givna exempel i syfte att skapa medvetenhet om diskrimineringsgrunderna och alla människors lika rättigheter. Kommunicerande av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen kommuniceras med alla elever, personal och föräldrar. Gemensamma klassaktiviteter Minst en gemensam aktivitet per termin genomförs i alla klasser. Klassöverskridande utflykter/aktiviteter/studieresor Friluftsdagar, studieresor, lära-känna-dag, utflykter mm. Julshow och uppvisningar. Trygghet och studiero Ordningsregler upprättas i samverkan mellan lärare och elever. Aktivt arbete med reglerna på mentorstid och under lektionerna. Delaktighet och inflytande Regelbundna klassråd i alla klasser tillsammans med mentorer. Regelbundna studeranderåd med representanter från varje klass samt personal och ledning. Besök på ungdomsmottagningen Elever i åk 1 besöker ungdomsmottagningen vid ett tillfälle under läsåret för information om sex, relationer m.m. Fritidsverksamheten Personal finns på plats för eleverna efter skolans slut och på helger i syfte att stötta eleverna och erbjuda fritidsaktiviteter. 4

5 Kartläggning av verksamheten Kartläggningen har genomförts genom gruppsamtal och i enkätform där eleverna fått skriva fritt utifrån givna frågeställningar. Vi har på så vis fått en bra bild av stämningen på skolan och om elever känner sig väl behandlade eller inte av andra elever på skolan och av vuxna. Kartläggningen visar att eleverna i ettan och tvåan överlag trivs bra i skolan. Ettorna tycker generellt att stämningen är god och att man hjälps åt. Flera elever i tvåan tycker att stämningen är dålig med tjafs och brist på respekt för varandra och lärarna. De flesta elever känner sig bra behandlade men det förekommer också att elever har känt sig illa behandlade. I ettan handlar det då om smygfotografering, förutfattade meningar eller skämt som inte landat rätt. Tvåorna säger att det pratas och skrivs skit om andra och att det förekommer sexuella trakasserier. Många elever både i ettan och tvåan tycker det är stökigt på lektionerna och att det då är svårt att koncentrera sig. I trean är det en splittrad bild av hur man upplever klimatet. Några tycker att stämningen är dålig med mycket skitsnack och att det är väldigt uppdelat mellan olika grupper och att man söker fel hos varandra. En del pekar på att det klagas mycket och att det är mycket skolk, vilket gör att det bli mer jobb för dem som är på plats. Andra tycker att stämningen är bra både i stall och i klassrum och att det blivit bättre jämfört med tidigare. Några tycker att det dricks för mycket i elevboendet, andra tycker att bilden är överdriven. Någon säger att killarna inte lyssnar när man säger ifrån. Flera har känt sig utfrysta och att de blivit dåligt bemötta av andra elever. Någon säger att det är obehagligt att gå utanför sitt rum på kvällen. Det är jobbigt med elever som käftar med lärare, tycker några. Det finns en lucka mellan elever och personal och att det är dålig respekt åt bägge hållen, säger någon elev, det är svårt att få respons på våra åsikter. I elevintervjuerna är det många som efterlyser mer organiserade aktiviteter på helgerna. Många upplever att det är svårt att få lugn och ro i elevboendet och att det festas för mycket och att man påverkar varandra negativt. Eleverna vill gärna ha positiv feedback på sådant som fungerar bra. Förebyggande åtgärder De områden som vi prioriterar i årets likabehandlingsplan med anledning av kartläggningen är: Förbättrad studiero i klassrummet. Ordningsregler har tagits fram i samverkan mellan elever och lärare. Föräldrar har fått möjlighet att tycka till om ordningsreglerna och arbetet med studiero på lektionerna i samband med en föräldradag. Arbetet med att förbättra ordningen ska ske kontinuerligt på mentorstid och under lektioner. Genom att förbättra studieklimatet minskas även risken för kränkningar och mobbning under lektionstid. Bygga en positiv Wångenkultur Kartläggningen visar att det finns beteenden och handlinsmönster som sitter i väggarna. Tillsammans med eleverna ska ett arbete göras om hur Wångenkulturen ser ut. Vad är positivt och hur förstärker vi det och vad är negativt som behöver arbetas bort. Arbetet görs på mentorstid och under en temadag den 27 mars. Få bort sexuella trakasserier. Arbetet ska göras genom samtal i tjej- och killgrupper. Elevhälsoteamet planerar och genomför dessa samtal tillsammans med mentorerna. 5

6 Åtgärder i akuta situationer Vi reagerar på allt vi ser och hör även när eleverna säger att det bara är på skoj. Vi undviker att ställa frågor ( vad håller ni på med? ) utan markerar genom att bryta ( nu får ni sluta! ) Arbetsgång vid trakasserier och kränkande behandling 1. En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla detta till rektorn. 2. Rektorn beslutar om en utredning ska göras. Beslutet delges huvudmannen för kännedom. Elevhälsoteamet informeras. 3. Rektorn utser ansvarig för utredningen. Utredningen syftar till att klargöra omständigheterna kring kränkningarna och utgöra underlag för vidare beslut i ärendet. Utredningen följer arbetsgången som beskrivs i nästa stycke. 4. Utredningen och de åtgärder som vidtagits dokumenteras liksom planering av uppföljning och utvärdering av insatser. Rapportformulär för dokumentation vid kränkande behandling ska användas. Dokumentationen förvaras hos rektor efter avslutat ärende. Arbetsgång vid utredning av trakasserier eller kränkande behandling 1. Enskilt samtal med den utsatte eleven för att klargöra vad som hänt. Om eleven är under 18 år kontaktas vårdnadshavare. 2. Enskilda samtal med den eller de elever som uppges ha utfört kränkningen och andra elever som kan ha kännedom om vad som hänt. Om eleverna som utfört kränkningen är under 18 år kontaktas vårdnadshavare. 3. Beslut om åtgärder med anledning av vad utredningen visar. Åtgärderna ska syfta till att kränkningarna upphör omedelbart. 4. Om det är möjligt utifrån omständigheterna kan trepartssamtal genomföras, men endast om eleven som känner sig utsatt tycker att detta är en bra metod/idé. Syftet skall vara att normalisera relationerna mellan eleverna. 5. Uppföljningssamtal med de inblandade genomförs tills det är klarlagt att kränkningarna upphört. Arbetsgång när personal misstänker att en elev utsätts för mobbning 1. När en elev misstänkas vara utsatt för mobbning utan att detta rapporterats från varken eleven själv, elevens föräldrar eller från andra elever behöver en kartläggning av elevens situation göras. Mentor initierar kartläggningen som genomförs under 1-2 veckor. I kartläggningen uppmanas all personal att uppmärksamma händelser som kan tyda på att eleven utsätts för mobbning. Händelserna dokumenteras. Mentor kan även höra sig för med eleverna i om situationen i klassen, utan att berätta om sina misstankar. Vårdnadshavare kontaktas för att få reda på om eleven berättat något hemma. 2. Om kartläggningen visar att eleven är utsatt för mobbning ska åtgärder vidtas för att mobbningen ska upphöra. Arbetet följer arbetsgången ovan men det är viktigt att eleven själv och elevens vårdnadshavare görs delaktiga och att skolan ger stöd åt eleven under arbetets gång. Eleven måste få klart för sig att det han eller hon utsatts för är inte är ok och vad skolan tänker göra för att mobbningen ska upphöra. Arbetsgång vid misstanke diskriminering eller kränkande behandling från vuxna När en elev anser sig diskriminerad eller kränkt av en vuxen är rektor skyldig att utreda omständigheterna och vidta åtgärder. 6