Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tallbackens förskola 2016

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tallbackens förskola 2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Förskolechefen, ledningsgruppen och alla i arbetslaget ansvarar för att planen utvärderas och att ny plan görs varje år. Vår vision På vår förskola ska alla barn och vårdnadshavare känna sig trygga och bli respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inga barn eller vårdnadshavare bli diskriminerade, trakasserade eller utsatta för kränkande behandling. På vår förskola ska alla vara väl förtrogna med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Vi har gjort en kartläggning på hur och vad barnen leker i det olika rummen. Vi Intervjuar de äldre barnen. De yngre barnen observerar vi för att på så sätt få kunskap om och insikt i hur de upplever olika miljöer och situationer. Kontinuerliga diskussioner om hur man är en god kamrat. Att alla är lika mycket värda oavsett vem man är och att man ska respektera andra och visa hänsyn. Vi jobbar utifrån läroplanens kapitel normer och värden. Vårdnadshavarnas delaktighet I den dagliga kontakten med vårdnadshavare och vid utvecklingssamtalen diskuterar vi ofta om hur man är mot varandra. Samarbetet mellan förskola och hemmet är av stor betydelse för arbetet med att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vårdnadshavare får intervjua barnen hemma. Visar planen på föräldramöten och även på utvecklingssamtalen. Personalens delaktighet Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt för både barn och vuxna. Vi för fortlöpande diskussioner och gör observationer, för att se hur vi som pedagoger gör för att kunna upptäcka och förhindra att barn känner sig utanför eller blir kränkta. Vi strävar efter att tänka utifrån ett barnperspektiv och kartlägger förskolans inomoch utomhusmiljö för att få syn på var barnen skulle kunna känna sig otrygga.

3 Förankring av planen Vi informerar om den på APT, samråd, föräldramöten, utvecklingssamtalen och den finns på vår hemsida att läsa.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen följs upp kontinuerligt under året i olika forum så som samtal med barnen, utvecklingssamtal, på Apt och i ledningsgruppen. Synpunkter dokumenteras för att sedan ligga till grund för utvärderingen. - Årlig revidering av befintligt dokument. - Årlig enkät till barn och vårdnadshavare. - Årlig genomgång av samtliga ärenden. Vi pedagoger har under apt-möten och kvalitetsdagar utvärderat planen tillsammans och hållit den levande med hjälp av diskussioner av tex aktuella händelser. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechefen och pedagoger har deltagit i utvärderingen. Vi har inte låtit barnen ta del av den på ett sådant sätt att de kan vara med och utvärdera. Vi arbetat med att göra barnen medvetna om planens innehåll genom att tex prata om hur en bra kompis ska vara och att vara bra förebilder. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har arbetat mot våra uppsatta mål. Vi ska arbeta med att alltid vara uppmärksamma när barnen går till skogspartiet eller vid toalettbesök. Vi har arbetat medvetet med genus och samtalat ofta med barnen vad som är tjejfärger och killfärger. När det annan trosuppfattning eller annan religion så har vi inte uppmärksammat varje religions olika högtider, detta måste vi arbeta med under det kommande året. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen följs upp kontinuerligt under året i olika forum så som samtal med barnen, utvecklingssamtal, på Apt och i ledningsgruppen. Synpunkter dokumenteras för att sedan ligga till grund för utvärderingen. - Årlig revidering av befintligt dokument. - Årlig enkät till barn och vårdnadshavare. - Årlig genomgång av samtliga ärenden. för att årets plan utvärderas Förskolechefen

5 Främjande insatser Främjande likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Mål: Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Uppföljning: Vi tar upp på Apt och diskuterar. Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de barn som vi har för närvarande. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi vårdnadshavare för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi köper in almanackor med alla religioners högtider och frågar även barnens föräldrar under utvecklingssamtalen om de har några högtider som de firar extra. All personal Kränkande behandling Kränkande behandling Alla barn och vuxna ska kunna vistas på vår förskola utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Barnen ska känna sig trygga på förskolan Vi samtalar med barnen om det hänt att någon blivit illa behandlad. Vi tar till vara på alla situationer där barnen kan träna sin empati. Det är viktigt att vi vuxna är goda förebilder och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. På Apt ska personalen prata om

6 värdegrunden och vad som är kränkande, vi tar upp det med hjälp av olika case. Vi använder oss ofta av rollspel för att visa på hur man ska vara på varandra. Vi tar tillfället i akt när något händer, tex att någon säger att "jag vill inte leka med dig" då visar vi med ett enkelt rollspel hur den som får ta emot detta kan känna. Vi tittar också på hur man ser ut tex när man är ledsen, glad, arg mm. All personal könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Mål: Alla som vistas på förskolan skall bemöta samtliga som den individ de är och inte beroende på könsidentitet. I vårt förhållningssätt är vi måna om att se varandra som individer oavsett kön. Vi ska också ha högt i tak och påminna varandra om vi faller i gamla "genusfällor". Vi diskuterar med barnen att det inte finns några speciella tjejfärger eller killfärger. Vi skriver ut bilder på "supermjuka hjältar" både som diskussions underlag och som färgläggningsbilder. Vi har könsneutralt material som barnen själva väljer vad och hur det ska leka eller arbeta med materialet. Vi väljer medvetet litteratur som berör ämnet tex "Konrad lussar" av Åsa Mendel-Hartvig och Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum All personal

7 Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Alla barn och vuxna ska känna att vi uppmärksammar deras ursprungsländer och språk. Flaggor från de olika länderna som barnen kommer ifrån sitter uppe på väggen och barnen vet precis vilket land de kommer ifrån. Under varje flagga står det skrivet hur man räknar 1-10 på de olika språken. Vi har dockor som har olika etnicitet. Vi planerar att sätta upp en pärm i hallen med bilder från de olika länderna. Barnen får själva ta med bilder om de vill. Vi väljer medveten litteratur som berör ämnet tex boken "Vi" av Linda Palm och Johanna Lundqvist Björn all personal sexuell läggning Sexuell läggning Göra barnen uppmärksamma på att familjer kan se olika ut. Vi arbetar med olika litteratur som handlar om olika familjekonstellationer, tex "Min familj" av Anna-Klara Tidholm, "Lill-Zlatan och morbror Raring" av Pija Lindenbaum. Spontana samtal med barnen när ämnet kommer upp, tex om förhållanden mellan samkönade.

8 all personalen funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Göra barnen medvetna om att det finns människor med olika funktionsnedsättningar. Vi har varit och sjungit på Kristinagården (ålderdomshem), där träffade vi på många äldre som satt i rullstol och efter besöket samtalar vi om det. Vi arbetar mycket med teckenkommunikation där både barn och vi pedagoger förstärker det verbala språket. Vi visar bilder och låter barnen färglägga de "supermjuka hjältar" och Spiderman som sitter i rullstol mm. all personal ålder Ålder Ingen som vistas på förskolan ska känna sig diskriminerad på grund av sin ålder.

9 Vi arbetar med det kompetenta barnet och ser alla barn som det lärande barnet oavsett ålder. all personal nummer 9 Ålder Vi arbetar med det kompetenta barnet och ser alla barn som det lärande barnet oavsett ålder.

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Intervjuat de äldre barnen och skickat ut enkäter och intervjufrågor till alla barns vårdnadshavare. Observationer av barnen hur de utnyttjar de olika rummen och de olika ytorna utomhus. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vårdnadshavarna har fått hem intervju frågor till både vårdnadshavare och barn som de sedan har lämnat in till förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har observerat och diskuterat hur de olika rummen utnyttjas och vilka aktiviteter barnen utför i de olika rummen och ytorna. Resultat och analys Vi upptäckte genom intervjuer att några barn tycker det är obehagligt att gå på toaletten, därför att ibland har hänt att vi pedagoger inte hört när barnen har behövt hjälp. Det vi kommit fram till i kartläggningen är att det finns olika platser där barnen ibland vistas i som det inte alltid är en vuxen närvarande så som tex skogspartiet. Barnen går gärna upp dit utan att säga till pedagogen.

11 Förebyggande åtgärder kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Att barnen ska känna sig trygga när de går på toaletten och även på undanskymda platser på gården. Åtgärd Vi köper ringklockor som barnen kan ringa på när de behöver hjälp på toaletten. När vi är ute på gården ska vi sträva efter att vara närvarande där barnen befinner sig. Motivera åtgärd Några barn känner sig otrygga när det är på toaletten och upplever att pedagogerna inte alltid hör när barnen behöver hjälp, därför köper vi in ringklockor. När barnen är på undanskymda platser kan det förekomma kränkande behandling, vi vill motarbeta detta genom att vara där barnen befinner sig. All personal

12 Rutiner för akuta situationer Policy Vi har nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi kartlägger vår verksamhet och identifierar riskområden i såväl inom som utomhusmiljön. Vi arbetar förebyggande genom att kontinuerligt se över regler och rutiner samt genom att alltid finnas i barnens omedelbara närhet. Vi är uppmärksamma på om det finns tecken på att barn blir utsatta för trakasserier eller kränkningar. Sådana tecken kan exempelvis vara ledsenhet, håglöshet och passivitet. Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, samt tar deras ord och upplevelser på allvar. Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan. Vi strävar efter ett tillåtande klimat på förskolan där barn, personal och vårdnadshavare ska kunna påtala problem och upptäcka trakasserier och kränkningar. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Barn såväl som vårdnadshavare ska kunna vända sig till samtliga pedagoger i förskolan. Vårdnadshavare kontaktar den pedagog som de känner förtroende för. Vårdnadshavare kan även kontakta förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi tar alla signaler om kränkningar på allvar och samtlig personal är skyldig att ingripa. Om kränkningar förekommit utreder och analyserar vi alltid det inträffade genom att fråga och föra samtal med samtliga inblandade barn. Frågor vi ställer kan exempelvis vara: Vad har hänt? Vem/vilka var inblandade? När och var hände det? Vid okomplicerade incidenter kan det vara möjligt att utreda händelsen genom att ställa frågor till barnen och därmed få saken utagerad. I mer allvarliga fall av kränkningar ska även förskolechef informeras och barnens vårdnadshavare kontaktas. Förskolechef informerar i sin tur huvudman. Omständigheterna kring händelsen kartläggs omedelbart av personalen. Samtal genomförs med samtliga inblandade barn och närvarande personal lyssnar noga och antecknar vad som sägs. Förskolechef är ansvarig för att dokumentation såsom anmälan, utredning, åtgärder samt uppföljning och avslut av åtgärder upprättas. Om utredningen visar på allvarliga kränkningar kan förskolan överväga om det finns anledning att göra en anmälan till socialtjänsten. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal i förskolan har handlingsplikt och agerar skyndsamt vid

13 misstanke eller kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechef är ansvarig för utredning av ärendet och underrättas skyndsamt. Förskolechef informerar huvudman. Vårdnadshavare underrättas. Anmälan om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upprättas av förskolechef på därför avsedd blankett. Utredning, åtgärder samt uppföljning av åtgärder genomförs med alla berörda parter samt dokumenteras på därför avsedd blankett. Samtliga berörda hålls informerade. Bedömning görs om eventuell anmälan ska göras till annan myndighet. Rutiner för uppföljning Ärendet ska skyndsamt utredas tillsammans med alla berörda parter. Personalen planerar hur de ska observera effekterna av åtgärderna samt när de ska analysera och bedöma resultatet. Uppföljning med vårdnadshavare ska ske i form av samtal senast fyra veckor efter det att ärendet startades. Rutiner för dokumentation Anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska upprättas skriftligt. Utredning, vidtagna åtgärder och uppföljning ska dokumenteras. Dokumentationen förvaras under sekretess. Förskolan ska ha egna kopior på ärendet så länge det är aktuellt. Blanketter: Utredning av trakasserier och kränkande behandling Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier