Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (11) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan vilar på demokratisk grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. För alla som arbetar i förskolan är arbetet med värdegrunden ett övergripande uppdrag som ska genomsyra hela verksamheten organisation, undervisning, alla möten och aktiviteter. 2 kap. 5 diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet inte diskriminera något barn som deltar i verksamheten. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. 6 kap. 9 skollagen får huvudman eller personal inte utsätta ett barn för kränkande behandling. Kränkande behandling innebär att ett barns värdighet kränks. Har kränkningarna samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Läroplan för förskolan Lpfö-98 rev ska alla som arbetar i skolan aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Vår vision Som barn på Iggesunds förskolor känner jag att alla vuxna samverkar för mitt bästa! Att verka för allas lika värde. Alla barn ska känna sig respekterade och ha samma rättigheter. Alla barn ska känna sig trygga och sedda. All personal ska reagera omedelbart på alla former av kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till

3 2 (11) Ansvariga för planen Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Förskolechef: Lena Stark-Mickelsson. Barnens delaktighet Barnen är delaktiga i samtal kring samspel, diskriminering och kränkande behandling. Alla barn från 3 års ålder får besvara en enkät. Vårdnadshavarnas delaktighet Enkäter, utvecklingssamtal och föräldramöte. Planen finns tillgänglig i hallen i föräldrapärmen vid respektive avdelning samt på Norrgårdens hemsida Hudiksvalls kommun. Personalens delaktighet Diskussioner och utvärdering i personalgrupp. Revidering av planen görs årligen. Förankring av planen Genom samtal med barnen i vardagen. Personalen ska kontinuerligt ha diskussioner och utvärdera planen vid planering och möten. Planen ligger ute på hemsidan så att den är tillgänglig för alla. Genom enkäter för barn och vårdnadshavare. Vårdnadshavare informeras på föräldramöten och vid inskolning att planen mot diskriminering och kränkande behandling finns och var de kan hitta den. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har diskuterat hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling i personalgruppen. Vi har diskuterat och berättat om planen vid forum för samråd samt skickat minnesanteckningar från mötet till samtliga föräldrar. Vårt mål att öka föräldrars kunskap om att vi har en plan och hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling har ökat utifrån svaren i Qualis enkät 2014 från 69 % till 75 % Vi behöver fortsätta att arbeta med att förankra planen och levandegöra den hos föräldrarna.

4 3 (11) Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen och förskolechef på kvalitetsdagarna. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan För att öka föräldrars medvetenhet, insikt och möjlighet till att vara delaktiga i hur vi arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling kommer vi att ännu mer tydligt berätta vid inskolningssamtal, utvecklingssamtal och vid forum för samråd om planen. Vi kommer att konkret berätta och visa hur vi arbetar med olika områden. Arbetet med att systematiskt kartlägga kommer att bland annat ske med stöd av husmodellen. Årets plan ska utvärderas senast December 2016 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer nu att använda oss av husmodellen och kommer systematiskt att utvärdera planen vid APT/personalmöten samt i diskussioner med föräldrarna. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Lena Stark-Mickelsson, Förskolechef. Främjande insatser Främjande handlar om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där barn känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Områden som berörs av insatser Kränkande behandling kan vara psykisk, fysisk, verbal och e-kränkning. Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning

5 4 (11) Sexuell läggning Ålder Bristande tillgänglighet Mål och uppföljning Kränkande behandling: Alla vuxna på förskolan ska vara goda förebilder med ett förhållningssätt som uttrycker respekt mot barnen och mellan varandra. Nolltolerans ska råda och situationer som dyker upp i vardagen ska följas upp direkt. Verbal kränkning: Ingen ska behöva utstå eller höra saker som sårar eller kränker. Fysisk kränkning: Ingen ska behöva vara rädd att bli slagen på förskolan. Psykisk kränkning: Ingen ska behöva känna sig utanför, alla ska känna sig lika mycket värda. E-kränkning: Vi uppmanar att lämna synpunkter och klagomål via förvaltningens rutin. Kön: Det pedagogiska materialet ses över och rummen möbleras utifrån ett medvetet tänk. Barnen erbjuds förutsättningar till att uttrycka sin nyfikenhet och intressen utan att bli hämmad av de stereotypa könsrollerna. Könsidentitet eller könsuttryck: Barnen ska ges utrymme för att bejaka den egna identiteten. Barnen erbjuds förutsättningar till att uttrycka sin nyfikenhet och intressen utan att bli hämmad av de stereotypa könsrollerna. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna sig stolta för den de är och få möjlighet att utveckla den egna personligheten och känna sig som en tillgång till gruppen. Allas lika värde. Religion eller annan trosuppfattning: Öka personalens kompetens då det gäller religioner och annan trosuppfattning. Allas önskemål och behov ska mötas med respekt. Funktionsnedsättning: Alla vuxna på förskolan ska arbeta för att olikheter ska vara en tillgång. Alla barnen ska erbjudas möjlighet att delta på verksamhetens olika aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar. Sexuell läggning: Barnens egna frågor och funderingar ska mötas med respekt och vi ska tillsammans ta reda på svar t.ex. genom bokläsning eller andra samtal. Ålder: Vår verksamhet ska främja alla, oavsett ålder. Barnen individuella utveckling och behov står i fokus. Bristande tillgänglighet: Verksamheten är tillgänglig för alla. Insats Kränkande behandling: Samtal och reflektion med barnen i förskolans vardag. Lyfta frågor i gruppen som känns aktuella för vår verksamhet. Hur ska en bra kompis vara? Arbeta med kompis-tema. Stötta barnen i vardagen och även finnas till hands när jobbiga situationer uppstår. Vi ritar även upp sekvenser för barnet/barnen där de får chans att relatera till händelsen och känslor som kan ha uppstått. Kaninen och

6 5 (11) Igelkotten är bra material att arbeta vidare med samt Friends material Alfons vänskapslåda. Kön: Ge barnen ett varierat material i vardagen och fokusera på att sudda ut de stereotypa könsrollerna. Könsidentitet eller könsuttryck: Ge barnen tillgång till litteratur, bilderböcker, barnböcker mm. Vara närvarande som vuxen och svara på frågor som kan uppstå. Etnisk tillhörighet: Vi ska bekräfta barnets ursprung, uppmärksamma deras hemspråk och traditioner. Vi lånar böcker på deras språk och vi kontaktar tolk vid behov. Vi arbetar med en kartläggningsblankett över barnens olika hemspråk samt familjens språkdomäner för att få en tydligare bild över barnens olika tillhörigheter och hur vi kan stödja utvecklingen på bästa sätt. Religion eller annan trosuppfattning: Vi visar respekt för barnets och familjens bakgrund. Vi informerar oss om familjens önskemål när det gäller kläder, traditioner och mat etc. Funktionsnedsättning: Forma den fysiska miljön på avdelningen så det skapas samma förutsättningar för alla som befinner sig där. Personalen ska få stöd och ges möjlighet till kompetensutveckling vid behov. Sexuell läggning: Ge barnen tillgång till litteratur, bilderböcker, barnböcker mm. Vara närvarande som vuxen och svara på frågor som kan uppstå. Ålder: Alla barn oavsett ålder har tillgång till allt material på avdelningen. Bristande tillgänglighet: Vid inköp av nytt material och ny utrustning tas alltid hänsyn till att det ska vara tillgängligt för alla i verksamheten. Ansvarig Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Lena Stark-Mickelsson, Förskolechef. Datum när det ska vara klart Arbete sker kontinuerligt och systematiskt under året och utvärderas december Kartläggning Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem och risker som vi har identifierat ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Reflektion och dialog i arbetslagen om vi uppfyller det vi beslutat att vi ska göra. Stående punkt på avdelningsmöten, personalmöten. Observationer i barngrupp. Husmodellen. Barnenkät och föräldraenkät. Hösten 2016 kommer vi att genomföra

7 6 (11) barnintervjuer med barn 4 5 år utifrån dessa frågor för att få en fördjupad kunskap om hur de upplever förskolan. 1. Vilka brukar du leka med? 2. Vilka fler vill du leka med? 3. Hur känns det att vara på förskolan? 4. Vad får du bestämma på förskolan? 5. Vilka rum brukar du vara i? 6. Vilka rum vill du vara mer i? 7. Finns det något rum inne på förskolan där du inte vill vara? 8. Är du rädd någon gång på förskolan? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Bristande tillgänglighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har dialog med barn och föräldrar. Vi har intervju med de äldre barnen. Föräldrarna informeras och vi diskuterar på föräldramöte och planen finns tillgänglig för alla både i föräldrapärmen och på förskolans hemsida på nätet. Föräldrarna svarar på Qualisenkäter. Vi uppmuntrar föräldrarna att diskutera med pedagogerna vid funderingar. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har diskuterat planen vid APT/personalmöten samt diskuterat i arbetslaget och vid reflektionstid. Genom personalenkät. Resultat och analys Resultatet av föräldrar enkäten visar att det är 97 % av föräldrarna som säger att barnet trivs på förskolan. 75 % säger att förskolan arbetar aktivt mot diskriminering. Det visar även att det är 21 % som säger att de inte vet hur förskolan jobbar mot diskriminering, detta ser vi som ett utvecklingsområde. På barnenkäten ser vi att det är 88 % av barnen som tycker om att vara på förskolan, 10 % mer neutrala. Det är 86 % som har någon att leka med på dagarna och 12 % svarar ibland.

8 7 (11) Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Bristande tillgänglighet Mål och uppföljning Kränkande behandling: Alla barn ska bli respekterade för den dem är och känna sig trygga på förskolan. Alla ska känna gemenskap och att de är delaktiga i gruppen. Att känna sig sedda, hörda och viktiga. Alla duger som de är och vi uppmuntrar varandra. Kön: Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande på verksamheten. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi arbetar för att pojkar och flickor ska få utforska sina behov/nyfikenhet utan påverkan av de stereotypa könsrollerna. Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet och traditioner ska bemötas med respekt och nyfikenhet. Religion eller annan trosuppfattning: Vi har en öppen dialog med föräldrar och barn och är lyhörd inför olika behov. Funktionsnedsättning: Alla barn ska erbjudas samma möjligheter att delta i verksamheten. Sexuell läggning: Vi ska synliggöra olika familjekonstellationer utifrån barnens nyfikenhet. Ålder: Alla bemöts på lika villkor oavsett ålder. Bristande tillgänglighet: Vid behov av anpassning och utformning av verksamheten finns stöd och kompetens från förvaltningen att tillgå. Åtgärd Kränkande behandling: Samtal med barnen och observationer i barngruppen. Vi visar på allas lika värde. Närvarande och lyhörda vuxna. Vi ser över strukturen över dagens olika moment och gruppens behov. Vi ser lärmiljön som den 4:e pedagog och utformar den utifrån bästa möjliga sätt. Kön: Allt material finns tillgängligt för pojkar och flickor. Rummen möbleras utifrån ett medvetet tänk. Personalen jobbar medvetet för pojkar och flickors lika villkor/värde.

9 8 (11) Könsidentitet eller könsuttryck: Kompetens utveckling för personalen, vi läser forskningsartiklar och litteratur som vi diskuterar tillsammans. Etnisk tillhörighet: Allas språk, tradition och seder ska respekteras. Vid behov samtalar vi om olika länders traditioner. Religion eller annan trosuppfattning: Kompetens utveckling för personalen. Funktionsnedsättning: Verksamheten ska anpassas utifrån olika behov och förutsättningar. Sexuell läggning: Vi bemöter alla med respekt. Ålder: Verksamheten ska inte enbart planeras utifrån ålder utan det individuella behovet ska styra. Bristande tillgänglighet: Alla ska ha lika möjligheter att delta i verksamheten. Motivera åtgärd Kränkande behandling: Barnen ska känna sig trygga på förskolan. Kön: Trygga och självständiga barn som vågar leva upp till dem de är. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi breddar normen för föräldrar och barn. Etnisk tillhörighet: Alla känner stolthet i den de är och olikheter är en tillgång i gruppen. Religion eller annan trosuppfattning: Alla känner stolthet över sin religion. Funktionsnedsättning: Alla barn ska erbjudas förutsättningar att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Sexuell läggning: Stereotypa könsroller suddas ut och normen vidgas. Ålder: Barnen ska inte bli hämmade av sin ålder. Barnens utveckling och egna intressen skall tillvaratas och respekteras. Bristande tillgänglighet: Alla ska ha lika möjligheter att delta i verksamheten. Ansvarig Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Förskolechef: Lena Stark-Mickelsson. Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Förskolan ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje, trygghet och där ingen ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling.

10 9 (11) Alla barn är välkomna till förskolan och ska känna sig trygga och sedda. Vår förskola ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Alla på förskolan ska verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle och där alla föräldrar/vårdnadshavare ska känna tillit till förskolan. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev. kränkningar, nolltolerans gäller. Personalen agerar direkt och samtalar med de berörda barnen och föräldrarna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar/vårdnadshavare har möjligheten att vända sig till vem som helst i personalgruppen som de har förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Pedagogen gör en skriftlig tillbudsregistrering via systemet LISA. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Förskolechef lägger in åtgärderna i systemet LISA samt rapporterar till verksamhetschef. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Verksamhetschef rapporterar till nämnden antal kränkningar, kön på barnet och vilken typ av kränkning gällande samtliga förskolor till nämnden varje månad.

11 10 (11) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den drabbade och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för utredning och dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev. föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs till åtgärdsplanen. Vårdnadshavare informeras om ev. kompletteringar. Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerar. Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning. Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn, då görs den av förskolechef. Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechef dokumenterar. Tillbudsblankett fylls i och registreras i LISA av den pedagog som varit närvarande. Ansvarsförhållande Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Förskolechef: Lena Stark-Mickelsson.