Långbälings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Långbälings plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen - ska ansvara för att planen upprättas, genomförs, utvärderas och revideras. Ledningsgruppen - ska ansvara för att planen implementeras, utförs, utvärderas och revideras. Referensgruppen - ansvarar för att planen implementeras, genomförs och utvärderas. Arbetslaget - ska ansvara för att aktivt följa de normer och värden som anges i planen samt arbeta med och utveckla de utvalda områden som vi valt för året. Vår vision Vi vill att vårt arbete i Södra Jordbro skapar framtidstro och gör skillnad för våra barn och familjer. Vi värnar om välkomnande, öppenhet och kritiskt tänkande i våra pedagogiska verksamheter. Vi lär oss tillsammans och utvecklar våra olika förmågor. Vi arbetar för att lyfta fram värden som för oss utgör grunden för en demokratisk förskola. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Genom pedagogisk dokumentation och ett aktivt lyssnande ska barnens röst och mening alltid finnas med och prioriteras Vårdnadshavarnas delaktighet I Södra Jordbro förskolors gemensamma förbättringsområden finns föräldrars trygghet och delaktighet som viktig del. Detta område knyter an till vårt arbete med kränkande behandling. På senaste föräldraträffen har vi diskuterat tillsammans vad trygghet innebär för våra barn och föräldrar. vi har diskuterat vadkränkning är och hur vi agerar när barn blir kränkta. Vi har fått veta att föräldrarna upplever det som tryggt att veta hur vi arbetar. Personalens delaktighet Pedagogerna på varje avdelning gör en kartläggning utifrån den gemensamma utgångspunkten som är kränkande behandling och bestämmer sina egna avdelningsmål - Pedagogerna diskuterar sitt område och för ned i skrift och bild hur de har gjort och vad de ser förändras, som en del i det kvalitetsarbete som varje avdelning gör varje månad. - Gemensam reflektion tillsammans i förskolan görs vid APT. - En referensgrupp bestående av en del av ledningen och pedagoger som representerar förskolorna träffas en gång i månaden för att planera innehållet vid APT. Pedagogerna följer upp avdelningarnas arbete vid varje förskola. Förankring av planen Vi förankrar planen genom att aktivt arbeta med den på varje APT samt månadsvis i referensgruppen. Varje avdelning har planen i åtanke i det dagliga arbetet.planen finns med som en del av det systematiskakvalitetsarbetet. En referensgrupp, med representanter från varje

3 förskola tillsammans med ledning, blir ytterligare en förstärkningav planens användande och utformande Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla pedagoger fick säga sitt kring arbetet med genus och berättade vad de hade tyckt varit bra och mindre bra samt vad de fortfarande bär med sig och vad som behöver förbättras. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger från alla avdelningar var med och utvärderade tillsammans med ansvariga i referensgruppen för planen mot diskriminering och kränkande behandling. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det var väldigt bra att starta upp fokusarbetet med genus med en föreläsning, det blev väldigt tydligt vad genus handlar om och hur vi omedvetet förstärker traditionella könsroller. Det har hänt mycket sen Vi tänker på att behandla alla likvärdigt, att inte prata om barnen som "pojkarna" och "flickorna" utan vi benämner alla vid namn, vi undviker att kommentera utseende och kläder, alla barn får samma möjligheter att arbeta med alla material och i alla stationer oavsett kön eller ålder. Det är lätt att falla tillbaka och göra misstag och då är det viktigt att vi kommer ihåg att påminna varandra. Vi måste fortsätta vara aktiva och tänka på hur vi pratar med barnen och bemöter dem, så vi inte tappar genustänket. Det märks att det finns en medvetenhet idag men vi måste introducera nya kollegor och vikarier i hur vi tänker och varför. Avdelningarna med yngre barn har varit noga med att även fokusera på att inte göra skillnad på barnen utifrån ålder. Vi försöker att påminna och säga till varandra när vi ser att någon glömmer bort eller gör något som inte känns okej. Tanken är att arbetet med planen ska ske mer systematiskt än det har gjorts tidigare och att vi följer ett årshjul så att arbetet sker på rätt sätt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje avdelning sammanställer och utvärderar sitt arbete, representanterna i referensgruppen sammanställer hela utvärderingen och skriver in i Planverktyget.Vi gör ett gemensamt års hjul i referensgruppen. Att vi har en kartläggningsperiod under hösten där alla avdelningar tex använder husmodellen och att vi sen bestämmer/ fastställer område att arbeta med nästa år. Innan vi påbörjar det nya årets plan ska vi utvärdera årets för att se vad vi behöver fokusera på och hur det arbetet har gått. Använda både utvärderingen och kartläggningen för framtida arbete med planen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef, ledningsgrupp, referensgrupp samt alla pedagoger

4 Främjande insatser Namn Långbäling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Pedagogerna tycker att det är viktigt att tänka på hur man använder värderingsord i kommunikation med barnen. Även tonläget pedagogerna använder till varje barn är viktigt för att inte förstärka traditionella könsroller utan istället lyfta barn oberoenda av kön. Pedagogerna tänker att alla barn ska ha samma möjlighet att prova alla material och delta i alla aktiviteter. Pedagogerna anstränger sig för att arbeta med hela gruppen för att barnen ska lära sig att förhandla och komma överens med varandra. De vill att barnen ska bli mer delaktiga i sin vardag och pedagogerna anstränger sig för att ta tillfället i akt när det händer saker i gruppen istället för att vänta. Barnen och pedagogerna använder samlingen som en reflektionsstund för att främja gruppen och varje barn. Det är viktigt att varje barn får känna sig trygg i gruppen och får det utrymme hen behöver. Pedagogerna anstränger sig för att alla barn ska få samma möjlighet till utveckling och utforskande, oavsett ålder, kön och funktionsskillnader. Det är viktigt att alla barn känner sig lika värda. Insats Vi har aktivt arbetat med pedagogernas förhållningssätt i strukturer och rutiner. Vi har både på Apt-möten, forumgrupper och utvecklingsgrupp lyft fram och kritiskt granskat olika situationer såsom maten, av och påklädning, vistelse på gården mm. Det vi tillsammans kommit överens om finns som beslut och nedskrivet i vår Systematiska arbetsmiljöplan. Att arbeta med hela barngruppen och inte dela barngruppen är viktigt för vissa avdelningar för att få fram förhandlingskulturen i gruppen. På andra avdelningar är det viktigt att man delar barngruppen för att alla barn ska få möjlighet att delta och våga synas. För att undvika att själv bli stressad och irriterad i olika situationer är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel att gå in och ut några i taget för att på- och avklädningssituationen ska bli lugn. I andra situationer kan det handla om att förbereda barnen för att de ska veta vad som gäller samt att våga säga till en kollega när man känner att det inte fungerar, så kan man bytas av. Ansvarig Förskolechef, referensgrupp, samt alla pedagoger Datum när det ska vara klart

5 Namn Främjande av likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Vi ska tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten och att ge personalen kompetensutveckling i genuspedagogik. Vi ska satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Vi ska skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller Insats Vi började hösten med en föreläsning kring normkritiskt tänkande som alla pedagoger i enheten tog del av. Varje avdelning valde ett område inom kön/genus som man ville kartlägga och sedan skapa åtgärder kring. Detta valda område har satts in som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och har utvärderats varje månad på våra Apt-möten. Ansvarig Förskolechef, ledningsgrupp, referensgrupp samt arbteslagen Datum när det ska vara klart: Namn Främjande av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Vi vill reflektera över på vilket sätt samhället förmedlar normer kring etnisk tillhörighet och fördomar om etniska grupper och granska vårt eget arbete utifrån ett normkritsikt perspektiv och få kunskap om interkulturell pedagogik. Vi ska hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Vi ska uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål. Vi ska arbeta aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. Insats Vi har jobbat aktivt med hur vi välkomnar alla våra barn och deras familjer på olika sätt. Dels köper vi in tolkhjälp när det behövs för att se till att alla familjer får information för att kunna känna delaktighet. Vi använder pedagogisk dokumentation som ett sätt att skapa kommunikation. Enheten har köpt in barnböcker från många olika länder och på olika språk som ska ska kunna användas med både barn och föräldrar. Vi har pedagoger med olika bakgrund och språk. Vi ordnar årligen en kulturfest där vi synliggör och uppmärksammar våra olika kulturer tillsammans med våra familjer.

6 Ansvarig Förskolechef, ledningsgrupp, referensgrupp samt alla arbetslag. Datum när det ska vara klart: Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Verksamheten och miljöerna ska ta hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformas så att alla barn kan delta. Insats Miljö och arbete anpassas i samråd med familjerna och kommunens Stödavdelning och utvärderas kontinuerligt. Ansvarig Förskolechef och ledningsgrupp Datum när det ska vara klart: Namn Främjande av likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Vi reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring homo-, hetero, och bisexualitet och granskar vårt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vi ska skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning. Vi ska vara förberedda på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer. Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer i verksamheten, och inte bara den heterosexuella familjen. Insats Vi har skaffat böcker om regnbågsfamiljer, det vill säga. familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar. Vi har lyssnat till föreläsning om normkritiskt tänkande. Vi har valt att granska och göra om hur vi presenterar våra familjer ute i våra hallar. Ansvarig Förskolechef, ledningsgrupp, referensgrupp samt arbetslagen. Datum när det ska vara klart:

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi i referensgruppen kom överens om att alla avdelningar skulle göra en skiss över avdelningen där det förekommer med kränkningar. Pedagogerna gör en observation av sig själva i arbetet med barnen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen På vissa avdelningar har pedagogerna diskuterat med barnen kring var de upplever otrygghet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna själva utför en kartläggning där de tittar på hur och i vilka områden de har störst omedvetenhet om vilka normer de själva bär på. Alla avdelningar har gjort en skiss över sin avdelning och diskuterar var, när och hur kränkningar förekommer. Det kan till exempel vara vid toaletterna, ute, vid vilan, vid maten och vid blöjbyten. Resultat och analys Pedagogerna diskuterar resultatet och avdelningsvis kommer fram till i vilket område och vid vilka tillfällen de ska undersöka sitt bemötande till barnen. Alla avdelningar har gjort en skiss över sin avdelning och diskuterar var, när och hur kränkningar förekommer. Det kan till exempel vara vid toaletterna, ute, vid vilan, vid maten och vid blöjbyten. Förebyggande åtgärder Namn Långbäling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Alla avdelningar har sina egna mål och dessa följs upp varje månad. Målen kan skilja sig beroende på vad man känner är viktigast för barngruppen. Beroende på ålder och gruppsammansättning har olika avdelningar olika mål. På vissa avdelningar har pedagogerna bytt mål då de känner att deras tidigare mål inte längre är aktuellt och att det finns viktigare områden att arbeta med. Åtgärd Pedagogerna tycker att det är viktigt att tänka på hur man använder värderingsord i kommunikation med barnen. Även tonläget pedagogerna använder till varje barn är viktigt för att inte förstärka traditionella könsroller utan istället lyfta barn oberoenda av kön. Pedagogerna tänker att alla barn ska ha samma möjlighet att prova alla material och delta i alla aktiviteter. Dagarna kan se olika ut och det är extra viktigt att behålla lugnet även när det är stressigt eftersom stress och irritation smittar av sig på barnen och det kan leda till kränkningar av barnen.

8 Pedagogerna anstränger sig för att arbeta med hela gruppen för att barnen ska lära sig att förhandla och komma överens med varandra. De vill att barnen ska bli mer delaktiga i sin vardag och pedagogerna anstränger sig för att ta tillfället i akt när det händer saker i gruppen istället för att vänta. Barnen och pedagogerna använder samlingen som en reflektionsstund för att främja gruppen och varje barn. Det är viktigt att varje barn får känna sig trygg i gruppen och får det utrymme hen behöver. Pedagogerna anstränger sig för att bemöta alla barn likvärdigt oavsett kön, ålder och funktionsskillnader. Pedagogerna försöker hitta sätt för att stärka varje barn så att varje barn känner sig trygg i gruppen och känner sig trygg med att göra sina egna val. Några barn vill bestämma över de andra och hur bemöter pedagogerna både de barn som har större makt och de barn som inte vågar/vill göra egna val? Alla pedagoger tittar extra noga på inskolningarna och anstränger sig för att låta de äldre barnen hjälpa till att skola in nya barn för att inte de äldre ska känna sig utanför. Hur skolar vi in barnen till förskolans verksamhet och inte till en enskild pedagog? Pedagogerna anstränger sig för att alla barn ska få samma möjlighet till utveckling och utforskande, oavsett ålder, kön och funktionsskillnader. Det är viktigt att alla barn känner sig lika värda. Motivera åtgärd Att arbeta med hela barngruppen och inte dela barngruppen är viktigt för vissa avdelningar för att få fram förhandlingskulturen i gruppen. På andra avdelningar är det viktigt att man delar barngruppen för att alla barn ska få möjlighet att delta och våga synas. För att undvika att själv bli stressad och irriterad i olika situationer är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel att gå in och ut några i taget för att på- och avklädningssituationen ska bli lugn. I andra situationer kan det handla om att förbereda barnen för att de ska veta vad som gäller samt att våga säga till en kollega när man känner att det inte fungerar, så kan man bytas av. Vi försöker vara uppmärksamma i alla olika situationer för att det inte ska ske kränkningar. Pedagogerna reflekterar kring fördelar och nackdelar med olika lösningar i olika situationer och diskuterar med varandra. Hade vi kunnat göra något annorlunda i situationen och vad hade det kunnat leda till? Ansvarig förskolechef, referensgrupp, alla pedagoger Rutiner för akuta situationer Policy På Långbälings förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: 1.Varje form av konflikt som uppmärksammas av en vuxen bearbetas direkt. 2. Vid misstanke om kränkning överlämnas misstanken till personal i den verksamhet barnet tillhör. 3.Ansvarig personal utreder genast; a) skaffar sig information om vad som hänt b) pratar med flera vuxna c) prata med det utsatta barnet/barnen d) tar kontakt med utövaren/utövarna 4. Ansvarig personal vänder sig direkt till förskolechef och informerar om händelsen. Förskolechef avgör här vilka insatser som skall vidtas och vilka resurser som skall tillsättas. Samtalen ska ske med en och en och det är viktigt att poängtera att detta är ett SAMTAL. 5. Kontakt med vårdnadshavare till både den/de utsatte/a och förövaren/- na görs samma dag. Information ges om att arbetet redan är igång och att det följer förskolans handlingsplan. 6. Utifrån bedömning och sammanfattningen av händelsen sker; a) Berörda parter (barn, vårdnadshavare, personal, förskolechef) kallas till ett möte där skriftlig dokumentation sker. b) Rutiner i verksamheten ses över, synliggörs och/eller ändras för att liknande händelser inte skall kunna inträffa. c) Handlingsplan skrivs för den enskilda individen.

9 När handlingsplanen skrivs Görs det av ansvarig personal tillsammans med barnet och hans/ hennes Vårdnadshavare (om den sistnämnde inte kan/vill närvara skriver personalen Och barnet). Både för den/de som utfört kränkningen samt för den/de utsatta. Uppföljning bokas inom 3-5 dagar. d) Ev. anmälan till annan myndighet t.ex. polis, Sos, arbetsmiljöverket. De enskildes upplevelser av det inträffade är utgångspunkt för den bedömning av och utredning kring vad som hänt. Viktigt att klargöra att det aldrig finns någon rätt att kränka en annan människa, att alla människor har samma värde. Det finns aldrig en förmildrande omständighet att kränka. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagoger arbetar efter pedagogiska strukturer och har uppsikt över verksamheten både inomhus och utomhus, minst en pedagog ska befinna sig i närheten av barnen Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och vårdnadshavare vänder sig i första hand till sin ansvarspedagog i arbetslaget. Vårdnadshavare kan även vända sig till förskolechef ocxh ledningsgrupp. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn.varje form av konflikt som uppmärksammas av en vuxen bearbetas direkt. 2. Vid misstanke om kränkning överlämnas misstanken till personal i den verksamhet barnet tillhör. 3.Ansvarig personal utreder genast; a) skaffar sig information om vad som hänt b) pratar med flera vuxna c) prata med det utsatta barnet/barnen d) tar kontakt med utövaren/utövarna 4. Ansvarig personal vänder sig direkt till förskolechef och informerar om händelsen. Förskolechef avgör här vilka insatser som skall vidtas och vilka resurser som skall tillsättas. Samtalen ska ske med en och en och det är viktigt att poängtera att detta är ett SAMTAL. 5. Kontakt med vårdnadshavare till både den/de utsatte/a och förövaren/- na görs samma dag. Information ges om att arbetet redan är igång och att det följer förskolans handlingsplan. 6. Utifrån bedömning och sammanfattningen av händelsen sker; a) Berörda parter (barn, vårdnadshavare, personal, förskolechef) kallas till ett möte där skriftlig dokumentation sker. b) Rutiner i verksamheten ses över, synliggörs och/eller ändras för att liknande händelser inte skall kunna inträffa. c) Handlingsplan skrivs för den enskilda individen. När handlingsplanen skrivs Görs det av ansvarig personal tillsammans med barnet och hans/hennes Vårdnadshavare (om den sistnämnde inte kan/vill närvara skriver personalen Och barnet). Både för den/de som utfört kränkningen samt för den/de utsatta. Uppföljning bokas inom 3-5 dagar. d) Ev. anmälan till annan myndighet t.ex. polis, Sos, arbetsmiljöverket. De enskildes upplevelser av det inträffade är utgångspunkt för den bedömning av och utredning kring vad som hänt. Viktigt att klargöra att det aldrig finns någon rätt att kränka en annan människa, att alla människor har samma värde. Det finns aldrig en förmildrande omständighet att kränka. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Handlingsplan för konflikt/kränkande behandling mellan vuxen och barn: Om det är en vuxen som utsätter barn för kränkning, tar den som uppmärksammat detta omedelbart kontakt med förskolechefen. a) Förskolechefen informerar den vuxne. b) Förskolechefen meddelar vårdnadshavarna. c) Berörda parter (barn, vårdnadshavare, personal, förskolechef) kallas till ett möte där skriftlig dokumentation sker. d) En handlingsplan skrivs med uppföljning inom 3-5 dagar. e) Beroende på kränkningens art kan ev. anmälan till annan myndighet t.ex. polis bli aktuell. Handlingsplan för konflikt/kränkande behandling mellan barn och vuxen: Om det är ett barn som utsätter en vuxen för kränkning, tar den som uppmärksammat detta eller den vuxne själv omedelbart kontakt med förskolechefen. a) Förskolechefen meddelar vårdnadshavarna. b) Berörda parter (barn, vårdnadshavare, personal, förskolechef) kallas till ett möte där skriftlig dokumentation sker. c) En handlingsplan skrivs med uppföljning inom 3-5 dagar. d) Förskolechefen ansvarar även för att en stödplan för den vuxne upprättas. e) Beroende på

10 kränkningens art kan ev. anmälan till annan myndighet t.ex. polis, Soc., arbetsmiljöverket bli aktuell. Rutiner för uppföljning Görs inom 3-5 dagar och även en månad efter händelsen. Ärendet avskrivs inte förrän den utsatte känner sig trygg och kränkningen helt upphört. Rutiner för dokumentation Arkivering. Finns i förskolans kassaskåp, samt en kopia till dem som deltagit i mötet. När det gäller handlingsplan skall kopia lämnas till det enskilda barnets vårdnadshavare. Ansvarsförhållande Förskolechef ansvarar för: a) Vilka insatser som skall vidtas och vilka resurser som ska tillsättas. b) Att informera/meddela personal och vårdnadshavare. c) Att tillsammans med personal och vårdnadshavare skriva handlingsplan. Personal ansvarar för: a) Att utreda vad som hänt, prata med det/de utsatta barnet/barnen och flera vuxna Samt ta kontakt med utövaren/utövarna. b) Att vid uppmärksammande av en kränkning omedelbart ta kontakt med förskolechefen. c) Att tillsammans med förskolechef och vårdnadshavare skriva handlingsplan.