Stretereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Stretereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Barbro Agnar, förskolechef Vår vision Alla människor oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder har rätt att känna gemenskap, trygghet och få utbildning på Stretereds förskola. Vi skall sträva efter att skapa ett öppet klimat med god sammanhållning i verksamheten där barnens tankar och åsikter står i fokus vid skapandet av en levande likabehandlingsplan. Förskolans personal och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för barnens välbefinnande och lika värde som omfattas av dessa rättigheterna. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Barnens delaktighet i denna likabehandlingsplan är av stor betydelse för att synliggöra barnens åsikter, tankar och funderingar kring trivsel och trygghet i förskolan. Allas olikheter är en tillgång för det egna och det gemensamma lärandet i samband med vårt värdegrundsarbete. Dessa frågor arbetar vi med på olika sätt genom olika sätt utifrån barnens ålder eller mognad. Genom att i vardagen reflektera tillsammmans med barnen kommer barnens perspektiv på vardagen och gemenskapen fram. Barn i åldrarna tre till sex år arbetar tillsammans med pedagoger och förskolechef i barnrådet med att ta fram tydliga ramar för gemensam trivsel som alla kan följa. Barnens perspektiv tas här tillvara vid vår kartläggning gällande trygghet och trivsel. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarnas inflytande i vår verksamhet är av stor betydelse för det dagliga samarbetet där individens olikheter är i fokus: -Vi erbjuder föräldramöten där vi strävar efter att föräldrarna får insyn och känna sig engagerade i förskoleverksamheten. Tolk anlitas vid behov/önskemål. - Vi erbjuder brukarrådsmöten två gånger per termin, där vi tillsammans med förskolechefen, pedagoger och vårdnadshavare lyfter aktuella händelse, synpunkter och utvecklingsområden. - Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per termin samt inskolningssamtal när barnen börjar på avdelningen. -Vi dokumenterar barns lärande och vardag i unikum. Personalens delaktighet - En arbetsgrupp bestående av två lärare plus förskolechef har formulerat planen i samråd med övrig personal.-vår utvecklingsgrupp med representanter från varje avdelning har regelbundet träffats och samtalat kring aktuella händelser, synpunkter och utvecklingsområden i samband med allas trivsel och trygghet.-arbetslagen har analyserar sina verksamheter och identifierat specifika situationer som är konfliktfyllda för att kunna erbjuda en trygg lärandemiljö. -Arbetslagen har dokumenterat, reflekterat och följt upp indirekt och direkt diskriminering i verksamheten. -Arbetsgruppen som formulerat planen har använt sig av en enkät för att synliggöra utvecklingsområden för att upprätta likabehandlingsplaner. - fortsättningsvis kommer planen att utvärderas och uppdateras varje läsår. Förankring av planen Likabehandlingsplanen skall kännas till av samtlig personal, vårdnadshavare och barn för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Detta sker på APT och vid reflektionseftermiddagar i arbetslaget. På varje avdelningen finns en pärm som lyfter olika verksamhetsområden samt innehåller vår likabehandlingsplan som regelbundet uppdateras och utvärderas av chef och pedagoger. Vårdnadshavare skall få information angående likabehandlingsplaner på föräldramöte samt brukarråd. Arbetslaget ansvarar för att berätta om likabehandlingsplanen för barngruppen samt synliggör olika dilemma som kan uppstå i möte med olika människor. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har varit ett dokument som alla känt till men inte varit med och tagit fram. Det har heller inte varit ett levande dokument baserat på kartläggning, och har heller inte utvärderats. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Tidigare plan har ej följts upp. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I samtal med medarbetare har förskolechef förstått att alla inte känner till att den finns, vad det står i den. Den är en sk hyllvärmare. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer utvärdera likabehandlingsplanen genom en enkät som besvaras i arbetslaget och utvärderas i utvecklingsgruppen och likaså ägna APT- tid till detta. Vårdnadshavare kommer utvärdera likabehandlingsplanen genom en enkät. En reflekterande samling i barngrupp ska genomföras för att lyfta barnens åsikter kring planen. för att årets plan utvärderas Barbro Agnar 3/9

4 Främjande insatser Ett medvetet genusperspektiv Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning All personal på förskolan tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och övrig miljö. -Barnen skall känna trygghet i sin egen identitet -Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra könsuttryck. -Personal går på föreläsningar, Work Shops och håller sig uppdaterad med ny forskning med fokus på ett genusperspektiv. Vi uppdatera och förnyar förskolans böcker.- Personalen använder sig av genusbaserad material i sin undervisning samt samtala kring detta. Förskolechefen och alla pedagoger på förskolan Etniskt tillhörighet Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Barnen ska ha kunskap och kännedom om olika etniska tillhörigheter, religion och annan trosuppfattning. Arbetslaget ska kommunicera, diskutera och reflektera tillsammans med barnen kring dessa områden. Arbetslaget ska bedriva undervisning där barnen får kunskap och kännedom om olika etniska tillhörigheter samt religion och annan trosuppfattningar. - Arbetslaget ska ta hänsyn till barn med olika trosuppfattningar samt visar intresse för dessa. Alla pedagoger på förskolan Funktionshinder Funktionsnedsättning Alla barn ska kunna delta i verksamheten oavsett eventuella funktionshinder, dvs. verksamheten anpassas efter individens behov. Arbetslaget anpassa lärandemiljön i de mån det går samt tillgodose alla barns behov för att kunna vara delaktiga i verksamheten.förskolans pedagoger är ansvariga för att olika aktiviteter är anpassade efter förskolans lokaler och utomhusmiljö så att alla kan delta. Verksamhetslokalen bör vara anpassad efter individens behov för att motverkar diskriminering. Förskolechef, pedagoger och fastighetsägaren. 4/9

5 Olikheter Ålder Alla barn på förskolan ska känna samhörighet och trygghet över åldersgränserna, dvs. att alla barn oavsett ålder känner sig delaktiga och inkluderad i verksamheten. Gemensamma aktiviteter sinsemellan avdelningar, både yngre och äldre avdelningar. Arbetslagen ska samarbetar sinsemellan för att barnen ska lära känna varandra och skapa relationer. -Sångsamlingar-Sagostunder-Teater-Uflykt Kränkande behandling Kränkande behandling Barnen ska känna till och utveckla en förståelse för vad likabehandlingsplanen innehåller och vad kränkande behandling innebär. Arbetslaget ska förklara innebörden av likabehandlingsplanen samt synliggör vad som anses som kränkande behandling. Vidare ska arbetslaget ha en levande värdergrundsarbete där vi använder oss av styrdokument och ett pedagogiskt arbetssätt. -Dockteater-Samarbetslekar-Dramar-Kompisrelationer-Konflikthantering Förskolechef och alla pedagoger 5/9

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder På våra arbetsmiljöträffa (Apt) har personalen varit delaktiga i att kartlägga otrygga områden inom förskolan genom att använda husmodellen tagen från diskrimineringsombudsmannen (DO). Denna modell är ett enkelt verktyg som kan bidra till att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier i förskola eller skola. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit delaktiga genom att utrycka tankar och önskemål kring sin trivsel och vistelse på förskolan i barnrådet. I barnrådet finns det representanter från varje storbarnsavdelning samt en pedagog och förskolechef. Vårdnadshavare kan uttrycka eventuella risker och funderingar på utvecklingssamtalen som erbjöds en gång per termin. Vidare finns det möjlighet att lyfta tankar och åsikter på brukarådmöten, där en pedagog från varje spår samt förskolechefen närvarar och de årliga föräldramöten som ger utrymme för att diskutera olika områden. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen på förskolan har i arbetslag fått fylla i en enkät angående trygghet och trivsel för att få en förförståelse för likabehandlingsarbetet. Vi har också arbetat med "husmodellen" som diskrimineringsombudsmannen tagit fram som verktyg för att kartlägga risker för kränkande behandlingar och trakasserier. Resultat och analys Barns trygghet och trivsel är av stor betydelse för vår pedagogiska verksamhet. Vi har fått positivt feedback kring barnens trivsel och trygghet i verksamheten genom utvecklingssamtalen med vårdnadshavare, där de berättat att barnen vill gå till förskolan och att de känner förtroende för personalen. Dock har vi kartlagt vissa områden som upplevs otrygga och där risk för diskriminering och kränkning finns. Dessa behöver vi arbeta med och utveckla. Det handlar bland annat om: - Lässtund: material som är ej anpassad utifrån vår genustänk, etnisk tillhörighet, könsidentitet mm. - Fri lek: vuxen närvaro kan saknas, konflikt kring leksaker kan uppstå, lekens innehåll kan skapa ojämlika roller, regler kan vara diskriminerande och skapa omedveten kränkande behandling. - Väntan och övergångar: toalettköer, vänta på sin tur, vänta att få gå ut är exempel på situationer då kader kan uppstå kränkande behandlingar på ett fysiskt sätt genom bråk, knuffar, puttande. - Påklädningssituationer: när personalen kategoriserar att stora barn kan klara sig själv finns risken är att man tappar individernas behov utifrån fokus på åldern. -Okunskap i personalgruppen gör att pedagoger väljer att inte berätta eller lyfta frågor kring religon och trosuppfattning vilket innebär risker för kränkande behandling, t.ex. matsituation och högtider. - vid funktionsnersättningar finns risk att fokusera på den fysiska funktionsnedsättning och glömma bort psykiskt funktionsnedsättning. (Diagnos/särskilda behov) 6/9

7 Förebyggande åtgärder Fri lek Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska känna sig trygga i den fria leken både ute och inne oavsett de ovanstående områden. All personal behöver vara lyhörd, närvarande och stöttande i den fria leken för att hjälpa barnen att känna trygghet och trivsel i leken. Personalen behöver observera och visa intresse för barnens lek samt föra dialog kring denna. Det är viktigt att ge barnen utrymme att berätta om sina tankar, idéer och åsikter kring leken. Vi har observerat att barnen kan ha olika roller i leken så som ledande och underordnad vilket bidrar till att vissa barn får mer utrymme för sina tankar och idéer än andra. Detta kan leda till konflikter och att alla barn inte kommer till sin rätt. Väntan Kränkande behandling och Kön Alla barn ska visa respekt för sina kompisar, våga säga ifrån samt ge utryck för sin integritet. Med respekt avser vi att lyssna på varandra, vara vänliga, visa omtanke turas om att bestämma i lekar i demokratisk anda. All personal behöver vara medvetna om eventuella risker i övergångssituationer, fri lek och utevistelse. rutiner och riktlinjer som finns för olika sammanhang ska följas. Vid övergångssituationer krävs en medvetenhet hur många och vilka barn man exempelvis skickar ut i hallen och att det görs med hänsyn till individens behov. Vi har sett förekommande fysiska kränkningar så som knuffar, puttas och retning i väntan på sin tur och vid övergångssituationer.vid toalettbesök vill barnen gärna kolla på varandras kön vilket kan upplevas kränkande. Påklädning Kön och Ålder Alla barn ska känna trygghet och tillit till sin egen förmåga oavsett åldern eller kön. All personal ska stötta, vägleda och uppmuntra barnen till att våga be om hjälp, testa själv samt våga säga ifrån. Vi har sett att personal väljer att hjälpa barnen i yngre åldrarna före barnen i äldre ålder. Det finns stor risk att tappa individens behov i det hela samt kränka barnen ifråga. Utifrån ålder kan pedagogen uttrycka sig klumpigt och på så sätt kan det uppstå diskriminering och kränkning. Vi har också sett att det ibland är relaterat till kön om man som barn får hjälp eller inte. 7/9

8 Religion Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn ska känna acceptans och trygghet i sin trosuppfattning och etnicitet. Vi förmedlar nyfikenhet på andra religioner men lyfter inte fram enskilda individers religion som något exotiskt som skiljer sig från en kristen norm. All personal behöver skaffa sig grundläggande kunskap om de viktigaste traditionerna inom olika religioner och uppmärksamma dessa i syfte att skapa nyfikenhet på olikheter. Vad gäller det enskilda barnet är det är viktigt att ha dialog med hemmet och inte göra felaktiga förgivettaganden. Om man lyfter ex jultraditioner är det viktigt att prata på just individnivå och inte om grupper ex "muslimer...". Alla firar inte likadant. Vi ser en rädsla hos personalen att prata om dessa områden samt en okunskap kring dem. Risken är att barnen inte känner trygghet i sin identitet. Funktionsnedsättning Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Alla barn ska kunna aktiv delta i den pedagogiska verksamheten samt utvecklas i sin egen takt utifrån sina behov. All personal ska stötta, lyfta och anpassa verksamheten både inomhus och utomhus (gården). Aktiviteter och lärandemiljöer anpassas utifrån individens behov. Genom samtal, diskussioner och observationer har vi lagt märke till att begreppet funktionsnedsättning inte enbart behöver innebära en fysiskt nedsättning utan även kan handla om en psykiskt nedsättning såsom exempelvis en ADHD-problematik, där barnen är i behov av t.ex. en lugnare miljö. 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Grundläggande för allt vårt verksamhet på Stretereds förskola är att alla människor har lika värde. Nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar skall genomsyra verksamheten. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Förskolans pedagoger ansvarar för att den vuxennärvaro som behövs finns såväl ute som inne vid undervisning såväl som som vid fri lek. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechef Barbro Agnar Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal som blir vittne till eller på annat sätt får kännedom om diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier mellan barn ingriper genom att omedelbart och kraftfullt avbryta handlingen. Samma dag anmäls händelsen till förskolechef. Detta sker på blanketten Anmälan till förskolechef/rektor/chef pedagogisk omsorg om kränkande behandling/trakasserier. Därefter gör förskolechef en utredning i samråd med berörda personer. på blanketten Utredning mm. Detta ska göras skyndsamt genom att samla så mycket information och kunskap kring vad som hänt som möjligt och bedöma vilka åtgärder som bör vidtas. Man bör prata med både den som känner sig utsatt och den/de som kan har kränkt eller trakasserat. Förskolechef anmäler också till huvudman på blanketten Anmälan om kränkande behandling/trakasserier och anmälan och utredning diarieförs. Allt i enlighet med skollagen 6 kap 10. (Anmälan till skolnämnden i enlighet med 6 kap. 10 skollagen) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När chef eller personal får kännedom om att ett barn upplever sig kränkt av en vuxen tar man kontakt med förskolechefen samma dag som händelsen har skett. Förskolechefen anmäler detta till huvudman på blanketten Anmälan om kränkande behandling/trakasserier och kontaktar likaså chef för Elevhälsan som uppdrar åt två kuratorer att genomföra en utredning. Utifrån denna utredning tar sedan förskolechef ett beslut om en kränkning har skett eller inte och meddelar vårdnadshavare. Om kränkning skett beslutar förskolechef i samråd med HR om lämplig insatser som sedan behöver dokumenteras noggrant. Om förskolechef är den som har kränkt ska anmälan istället ske till förvaltningskontoret. Anmälan gör på särskilt blankett,se intranätet och LISA Rutiner för uppföljning För att kunna se om kränkningarna upphört och inte återkommer måste förskolan vara noga med att följa upp ärendet och utvärdera de insatta åtgärderna. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste förskolechef sätta in andra eller kompletterande åtgärder så att situationen blir varaktigt löst. Uppföljningen av ärendet får inte avslutas förrän det är säkerställt att kränkningarna upphört. Uppföljning med utvärdering bör därför som rutin ske vid upprepade tillfällen. Detta gäller både vid kränkning barn-barn och vuxen-barn. Rutiner för dokumentation Se respektive handlingsplan i röda pärmen under flik nummer 16. Alla ärenden som utreds enligt planen mot diskriminering och kränkande behandling, skall skyndsamt anmälas till huvudman och diarieföras. Vid alla fall av kränkning dokumenteras noggrant genom arbetsanteckningar När barn kränker vuxen hanteras det via arbetsmiljölagen. Ansvarsförhållande All personal som blir vittne till eller får kännedom om en kränkning ingriper genom att omedelbart och kraftfullt avbryta handlingen och anmäla enligt gällande och tidigare beskriven rutin. All personal är enligt lag skyldiga att anmäla och förskolechef är ytterst ansvarig för att planen följs och barnens bästa kommer i första rummet. 9/9