Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Margareta Kärlin Eva Olsson Ann-Louise Broberg Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Vi ska visa alla barn att det finns en likabehandlingsplan där det står hur vi ska vara mot varandra. Vi pratar kontinuerligt om hur det är att vara en bra kompis och frågar barnen vad de tycker. Vi hjälper barnen att sätta ord på känslor. Vi ger barnen positiv uppmärksamhet inför både sig själva och andra. Vi ger barnen möjligheter att reda ut konflikter på ett bra sätt genom att finnas där som stöd. Vi skapar goda relationer i barngruppen för att alla ska känna sig trygga. Barnen ska få sina behov tillfredsställda samtidigt som de tar hänsyn till andra människor och deras behov. Vi uppmuntrar barnen att be varandra om hjälp samt att erbjuda andra sin hjälp. Vi läser böcker och pratar om dem under tiden vi läser och efteråt. Vi har köpt in nya barnböcker som handlar om barnkonventionen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi berättar om Likabehandlingsplanen på utvecklingssamtalen och vid inskolningen. Likabehandlingsplanen finns att läsa på vår hemsida. Personalens delaktighet På kontinuerliga gemensamma APT-möten och VP-möten ska likabehandlingsplanen diskuteras i hela personalgruppen så att alla är med och påverkar vad som står i planen. Avsatt tid en gång per månad. Förankring av planen Personalen: Kontinuerliga diskussioner och värderingsövningar. Barn: Vi återkopplar till planen vid vissa konflikter. Vårdnadshavare: Vi ger vårdnadshavare möjlighet att ställa frågor under utvecklingssamtalen och vi föräldramöten men naturligtvis även vid andra tillfällen. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen på varje avdelning har gjort en utvärdering av sitt arbete med likabehandlingsplanen. Sedan har vi delgivit varandra vad vi kommit fram till och gjort en gemensam sammanställning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger på förskolan har varit delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Till de barn som har annat modersmål än svenska har vi i hallen satt upp ordlappar med barnens namn som är skrivna på de språk barnen pratar hemma. Det är barnens föräldrar som har skrivit. Vi har satt upp Välkommen på de språk vi har på avdelningen. Barnen och vi har börjat prata mer om vilka språk de pratar hemma. Vi låter barnen göra mycket själva så de får känna att de kan och att de klarar av mycket. Vi vill att barnen frågar kompisarna vad de leker innan de hoppar in i en lek. Vi uppmuntrar barnen att lyssna på varandra och att de ska tala om vad de tycker och känner. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra i stället för att bara fråga en vuxen. De äldsta barnen har gjort självporträtt där vi har pratat utifrån boken Grodan och främlingen för att uppmärksamma hur vi ser ut, våra likheter och olikheter. Vi har pratat med barnen (4-6-åringar) om barnkonventionen, vad det är och vad det står i den. Vi har läst boken Alla barns rätt och tittat på den på lärplattan. Vi har gjort en egen barnkonvention där vi ritat av ett barn på ett stort papper och satt upp ordlappar med några av de rättigheter barn har och som barn behöver för att må bra. Det är ord som barnen själva har kommit på och som också finns med i barnkonventionen. I personalgruppen har vi gjort värderingsövningarna Hitta ditt namn, Ett steg fram och "Luftballongen". Vi har läst en text Invandrarkille från boken BRYT och utifrån den diskuterat om osynliga lappar som vi sätter på andra människor. Introduktionen till barnkonventionen inledde likabehandlingsrepresentant och pedagogisk utvecklingsledare med en uppgift till personalgruppen där de fick koppla ihop och diskutera olika begrepp ur läroplanen med barnkonventionen. Personalgruppen har också gjort en övning och haft diskussioner om barns inflytande. Likabehandlingsrepresentant och biträdande förskolechef har varit på utbildning/föreläsning om barnkonventionen som vi delgett de övriga i personalgruppen. Likabehandlingsrepresentant har vid ett par tillfällen per termin träffats under gemensamma arbetsdagar och arbetat med likabehandlingsplanen. Vid ett tillfälle per termin har likabehandlingsrepresentanter och pedagogiska utvecklingsledare haft gemensamma arbetsdagar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi utgår från våra mål i det främjande och det förebyggande arbetet och ser hur vi har arbetat för att uppnå dem. Vi utvärderar först i arbetslagen och sedan delger vi varandra på VP- eller APT-möten och därefter sammanställer vi det gemensamma resultatet. Dokumentationer ska finnas med vid utvärderingen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Eva Olsson, Ann-Louise Broberg 3/7

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling utifrån ett normmedvetet förhållningssätt Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att all personal har haft möjlighet att reflektera kring de normer vi bär på och som vi bemöter våra medmänniskor utifrån. Under arbetsdagar för Likabehandlingsarbetet kommer representanterna för Likabehandlingsarbetet att redovisa hur det praktiska arbetet kring normer ser ut på förskolan. Insats Fakta kring normer och hur normer skapar och påverkar oss i vår vardag får personalen genom föreläsningar och studier av facklitteratur. Fokussamtal kring normer och normmedvetet förhållningssätt äger rum på förskolan. Vi använder oss av värderingsövningar som grund för diskussioner om kränkande behandling på våra APT-, VP-möten och planeringsdagar. Vi jobbar med barnkonventionen. Dessa diskussioner ska dokumenteras. Vi utgår inte från normen att alla barn har svenska som modersmål. Ansvarig För föreläsning och handledning av fokussamtal ansvarar biträdande förskolechef Mio Iller Givell samt Lotta Skarin Rönngren. Genomförande av fortlöpande arbete kring normkritik ansvarar Ann-Louise Broberg för. Datum när det ska vara klart Namn Rätt till identitet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Alla barn har sitt namn skrivet på sitt/sina modersmål. Insats Medvetandegöra pedagoger om betydelsen av den språkliga framställan av egennamnet genom fortbildningsinsats. (övning med påföljande diskussion) Ansvarig Ann-Louise Broberg Datum när det ska vara klart 4/7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Miljöobservation utifrån diskrimineringsgrunderna ålder, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Utgångspunkten är artikel 12 i Barnkonventionen: "Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad". Områden som berörs i kartläggningen Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrar har fått en kort information om att vi fokuserar på barns inflytande utifrån läroplanen, likabehandlingsplanen och barnkonventionen. De har också via en enkät fått svara på frågan om de tror att deras barn har inflytande över sin dag på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har avdelningsvis diskuterat och funderat på hur barn har inflytande på vår förskola. Personalen har gjort en övning där de fått fundera och diskutera kring hur mycket inflytande barn har över olika saker i vardagen. Resultat och analys Barnen uppmuntras att ta fram och hämta material själva. Vi pedagoger ser vad barnen är intresserade av och sätter fram sådant material. Under större delen av dagen väljer barnen aktivitet själva. Vi pedagoger lyssnar på barnens förslag och genomför dem i så stor utsträckning som möjligt. Barnen kan välja att vara på sidan om och iaktta vid nya aktiviteter. Barnen lägger på den mat på tallriken som de ska äta. De barn som har barnstol vid maten klättrar i och ur själva. Barnen får välja de flesta sångerna i samlingen. Barnen väljer oftast vilka böcker vi läser. En del av de leksaker och material som finns i skåpen har vi knäppt bilder på för att barnen ska veta vad som finns där, barnen får själva hämta dem, ibland med hjälp av en stol. Utifrån alla barns behov delar vi in barnen i mindre grupper så att alla får större möjligheter att komma till tals, bli sedda och lyssnade på. Utifrån en rundvandring i alla rum på hela förskolan kom vi fram till följande: I målarrummen ser det olika ut mellan avdelningarna. De var olika inbjudande vad gäller material och tillgänglighet. I en del fanns det väldigt mycket material överallt och i en del fanns det lite material. Många saker var också instoppade i skåp. En avdelning hade genomskinliga lådor som gjorde att materialet som låg där i syntes mycket bättre även om det stod högre upp. I lekrummen var det på alla avdelningar tillgängligt för barnen, det fanns mycket leksaker i barnens höjd som de kan nå. Pussel, spel och leksaker är uppställda så att det som passar de yngre barnen står på de nedersta hyllorna. En del material som t ex pärlor, tuschpennor, spikplattor och saxar står av säkerhetsskäl högre upp som barnen måste be om. På alla toaletter/tvättrum finns pallar, pottor och ringar att sätta på toaletten eller en liten toalett som de kan sitta på utan att använda pall. Stege eller hiss till skötborden. I hallarna når barnen sina krokar själva. På en avdelning når barnen sina egna galonkläder. Korgarna med extrakläder i hallen når en del barn själv. En avdelning har ett staffli i köket för att göra målandet mer lättillgängligt, främst för de yngre barnen. I det gemensamma utrymmet i mitten av huset finns mycket material, främst olika byggmaterial, tillgängligt och synligt. Mycket skapande material finns inne i skåpen. Varje avdelning har en aktivitetspärm med bilder i, men de används väldigt sparsamt. 97 % av föräldrarna svarade ja på frågan om de tror att deras barn har inflytande över sin dag på förskolan. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Namn Barns inflytande Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Alla barn ska ha möjlighet till inflytande över sin dag på förskolan. Materialet i målarrummen ska vara tillgängliga och tilltalande för alla barns förutsättningar. Alla barn ska nå sina galonkläder och stövlar i hallen. Vi ska ha aktuella aktivitetspärmar på varje avdelning. Vi följer upp detta på ett möte i maj -15. Åtgärd Vi använder oss av genomskinliga lådor i målarrummen, flyttar ner mer material och ser till att det finns olika material att skapa med. Vi sänker hyllorna där galonkläder och stövlar finns. Vi knäpper kort på fler aktiviteter och uppdaterar aktivitetspärmarna. Motivera åtgärd Vi vill att materialet i framförallt målarrummen ska vara mer synligt och tillgängligt för barnen. Vi vill att barnen ska kunna nå sina galonkläder och stövlar själva. Oavsett om barnen har talspråket eller inte, ska de kunna välja vad de vill göra, t ex genom att peka på saker i aktivitetspärmen. Ansvarig Ann-Louise Broberg Datum när det ska vara klart 6/7

7 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Ann-Louise Broberg. Eva Olsson telefon Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning.uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Biträdande förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling ej fortsätter. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Eva Olsson ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Margareta Kärlin har det övergripande ansvaret. 7/7