Nybro kommun Hanemålaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMEN

Transkript

1 Nybro kommun Hanemålaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMEN HANEMÅLASKOLAN

2 Likabehandlingsplan för Hanemålaskolan En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn skall ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Vi stödjer vårt arbete med Likabehandlingsplanen på Skollagen (2010:800) kap 6, Diskrimineringslagen (2008:567) och Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Definitioner Se bilaga 1. Vår vision För att alla på Hanemålaskolan, som består av grundskola och fritidshem, ska trivas och må bra arbetar vi utifrån följande: Var och en ska respekteras för den man är oavsett etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön. Alla barn och vuxna är lika mycket värda. Alla på enheten ska visa varandra hänsyn, respekt, omtanke, hjälpsamhet, och visa förståelse. Vi ska motverka alla former av diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för våld. Alla vuxna på vår enhet är goda förebilder för barn/elever då det gäller hur man agerar i situationer där man umgås med varandra. Kartläggning Skolans trivselenkät genomförs 2 ggr/läsår. Kommunens trivselenkät genomförs en gång per läsår i åk 2 och 5 samt föräldrar till eleverna i dessa årskurser. Skolsköterskan har hälsosamtal i åk 2 och 4. Där tas även barn/elevers trivsel upp. I F-klass har man även ett läkarbesök där föräldern deltar. Utvecklingssamtal där barn/elevers trivsel tas upp. Klassråd/samlingar där läraren ständigt läser av klimatet i klassen. Elevråd där första punkt på dagordningen är arbetsmiljön. Trygghetsgruppen. Trygghetsvandring i skolans lokaler.

3 Nuläge Likabehandlingsplanen har diskuterats med elever vid klassråd och elevråd, på fritids vid samlingar, samt med pedagoger på arbetsplatsträffar. Vi har en fin skola och skolgård. Tillsynen på rasterna är nödvändig för att eleverna ska känna sig trygga. De som har tillsyn bär gula västar för att eleverna lätt ska kunna placera dem om de behövs. Fadderverksamheten kommer att fortsätta men måste aktualiseras. När eleverna känner varandra ökar tryggheten. De yngre eleverna känner sig otrygga - längst ner i dungen mot träsket, - vid stenen vid bollplanket mot träsket, - vid fotbollsplanen vid dungen. Det kan bli bråk om pinnar när man bygger koja. Några barn slåss med pinnarna. Ordningsreglerna fungerar, även om någon ibland glömmer en regel. Då finns det alltid någon som kommer ihåg och påminner. Verbala kränkningar förekommer fortfarande. Fritidshem Eleverna tycker att följande platser/situationer känns otrygga - bakom backen i träsket, - i omklädningsrummet efter gympan. Någon har tittat in i flickornas omklädningsrum. - när något barn kastar kottar. Det är många elever på fritids och det är svårt att veta var alla barn är. Det händer mycket kring eleverna. Vuxna försöker dock alltid vara med. Verbala kränkningar förekommer fortfarande också här. Analys Rasttillsyn gör att leken på rasterna fungerar bra men tillsynen måste fortsätta som tidigare, särskilt på nämnda och undanskymda ställen. Prioriteringen av tillsyn vid omklädning till idrott har gett gott resultat. Ordningsreglerna är accepterade. Värdegrundsarbetet måste fortsätta, i år med särskild tyngd mot verbala kränkningar. Eleverna känner sig, enligt trivselenkäten, trygga bland annat genom Fadderverksamhet och rasttillsyn.

4 Fritidshem Verksamheten fungerar bra. Det är dock många barn på avdelningarna och därmed också fler att hålla reda på. Detta gör att tryggheten kan påverkas. Eleverna känner sig, enligt trivselenkäten, trygga och det finns alltid någon att vara med. De är medvetna om riskerna i sin arbetsmiljö. Plan mot kränkande behandling Mål för läsåret Alla ska känna sig trygga i skolan, på rasten och i omklädningsrummet. Öka elevernas förmåga att fungera ännu bättre tillsammans. Alla ska få vara som de är. Verbala kränkningar ska upphöra. Fritidshem Alla ska känna sig trygga inomhus, utomhus och i matsalen. Skapa en utesituation så att alla elever känner sig trygga överallt. Öka elevernas förmåga att fungera bättre tillsammans. Verbala kränkningar ska upphöra. Åtgärder Den/de som har rasttillsynen rör sig på skolgården och besöker också undanskymda platser. Det förebyggande värdegrundsarbetet för att motverka kränkande behandling ska fortsätta i klasserna varje vecka. Fadderverksamheten fortsätter. Varje klass går igenom ordningsreglerna och lyfter fram det som är viktigast för gruppen. I förskoleklass och vid klasslärarbyte skickas ordningsreglerna hem för underskrift. Vi prioriterar också fortsättningsvis rast- och idrottstillsyn. När mer än en klass är ute ska det finnas 1-3 personer som har rasttillsyn.. Fritidshem Den/de som har tillsyn över uteleken ska också kontrollera leken i träsket bakom backen. Om eleverna är många kan lekytan begränsas. Det förebyggande värdegrundsarbetet fortsätter liksom arbetet med att varje avdelning går igenom ordningsreglerna och lyfter fram det som är viktigast för gruppen.

5 Främjande, förebyggande och motverkande arbete Organisationsnivå Regelbundet värdegrundsarbete. Fadderverksamhet. Trygghetsgruppen kan träda in vid akuta situationer. Elevhälsakonferens ca 4 gånger per termin. Föräldrarna är delaktiga i diskussioner och förebyggande arbete bl a genom föräldramöten och verksamhetsråd. Det ska finnas vuxna där det finns barn såväl ute som inne. I samband med FN-dagen arbetar klasserna med FN:s barnkonvention. Gruppnivå Regelbundet värdegrundsarbete. Att främja ett tolerant och vänligt klimat genom samtal om relationer i grupper och enskilt. Att lyfta fram demokratiska värden i vardagsarbetet. Barn/elever ges möjlighet att delta aktivt i exempelvis klassråd, elevråd och samling. Individnivå Två gånger om året genomförs utvecklingssamtal. Vid samtalet tas barnet/elevens trygghet och trivsel upp. Genomgång av ordningsregler genomförs och skickas hem för underskrift till F-klasselever och vid klasslärarbyte. Skolsköterskan har samtal kring elevens trivsel enligt särskild plan. Upptäcka, utreda och åtgärda En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap 10 ) Alla vuxna inom verksamhetsområdet har ett ansvar att motarbeta och upptäcka olika former av trakasserier.

6 Rutiner Incidentrapport fylls i vid varje tillbud. Personal som får information om att ett barn/elev känner sig utsatt för kränkande behandling gör en bedömning av kränkningens karaktär och vilka åtgärder som ska vidtas. Anmälan om kränkande behandling fylls i utan dröjsmål och lämnas till rektor som skickar denna till huvudmannen. Ärenden lämnas över till trygghetsgruppen i de fall som kräver ytterligare kartläggning. Samtal inleds med alla berörda. Vårdnadshavare till de barn/elever som utövat kränkningen och den/de som blivit utsatta, informeras samma dag som samtal genomförts. Information till rektor. Rektor bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras. Uppföljningssamtal med samtliga berörda genomförs. Utifrån varje enskilt fall görs en bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas, i syfte att förändra barnet/elevens situation nu och på längre sikt, t.ex. anpassad rastsituation, sociala berättelser och extra samtalstid. Om personal/barn misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av personal/barn/elever ansvarar rektor för utredningen. Processen dokumenteras och arkiveras. Ansvarig: pedagoger/rektor och Trygghetsgruppen Förankringsprocess kring likabehandlingsplanen Barn/elever Utifrån elevs ålder ska ges möjlighet att vara delaktig i arbetet med likabehandlingsplanen. Detta sker genom t ex klassråd, elevråd och samlingar. Ansvariga: pedagog/rektor Föräldrar Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöte och verksamhetsråd och ligger på hemsidan. Ansvariga: rektor/pedagog Personal Vid höstlovet ska likabehandlingsplanen vara utvärderad/reviderad och utgöra grund för kommande nulägesanalys. Presentation av aktuell likabehandlingsplan görs på nästkommande arbetsplatsträff. Ansvarig: rektor Likabehandlingsplanen gäller fr o m vecka 45 läsår innevarande läsår t o m vecka 44 kommande läsår.

7 Bilaga 1 Kränkande behandling Definitioner Gemensamt för kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Även institutioner som t ex skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer, när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av, och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han/hon har blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. De sex diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning och funktionshinder. Direkt diskriminering innebär att ett barn/elev missgynnas i förhållande till andra. Indirekt diskriminering innebär att ett barn/elev missgynnas genom tillämpning av bestämmelser eller förfaringssätt som framstår som neutrala men i praktiken ändå missgynnar någon. Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning Annan kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/elevs värdighet. Inget krav på uppsåt! Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör.