Grundsärskolan, Mjällby skola Vår vision Alla elever skall känna sig trygga och trivas i skolan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Sölvesborgs grundsärskola Mjällby skola Sölvesborgs grundsärskolas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, och kränkande behandling Uppdrag Vad säger skollagen? Skollagen, kap 5 och 6 Kapitel 5 i skollagen tar upp vikten av trygghet och studiero bl a att Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (3 ) och att varje skola ska utarbeta ordningsregler (5 ). I kapitel 6 står det i 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Båda dessa kapitel i skollagen kompletteras av Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen vilka tar upp vad som är en god arbetsmiljö och vad som är diskriminerande. Vad säger läroplanen? Lgr 11, 1 kap Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Förståelse och medmänsklighet Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridandeidentitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning, eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Grundsärskolan, Mjällby skola Vår vision Alla elever skall känna sig trygga och trivas i skolan Vår målsättning Alla vuxna i skolan är goda förebilder. Alla, elever och all skolpersonal ska: Våga se! Våga säga ifrån! Våga bry sig om! Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Postadress Sölvesborg Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr E-post Solvesborgs.kommun@solvesborg.se

2 2(9) Vår värdegrund Alla är lika mycket värda. Alla behandlar varandra med respekt. Alla tilltalar varandra med respekt och ett vårdat språk. Alla tar ansvar för sina handlingar. Alla visar hänsyn för varandras och skolans ägodelar. Handlingsplanen Syfte Handlingsplanen har till syfte att medvetandegöra alla på skolan om arbetet med likabehandling och diskriminering. Vi delar upp arbetet i tre delar: främjande arbete, förebyggande arbete och åtgärdande arbete, där varje del innehåller ett uppdrag att upptäcka, utreda och åtgärda problem. Rutiner Arbetet med handlingsplanen kräver både kontinuitet och tydliga avstämningstillfällen. Planen lyfter fram viktiga tillfällen för att arbeta med främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete. Detta arbete sammanställs årligen och blir handlingsplan för det kommande året. Handlingsplanen innehåller också rutiner för arbetet med kränkningar mellan elev- elev, vuxen- elev, elev- vuxen.

3 3(9) Handlingsplan Främjande arbete Vi ska under året i vårt arbete uppmärksamma följande frågor: Främlingsfientlighet i alla former, hur vi reagerar inför det okända. Ökad acceptans och respekt för varandras olikheter. Förebyggande arbete Vi ska under året arbeta med att förebygga följande problematik: Arbeta med att skapa förståelse för olika människors olika förutsättningar och behov. Lyfta fram vikten av att respektera alla elever oavsett ålder. Arbeta med att utveckla ett mer respektfullt språkbruk mellan alla på skolan. Åtgärdande arbete Vi ska under året åtgärda följande brister: Organisera bort situationer där mobbing, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkningar förekommer (se bilaga med problemkarta och problembeskrivning av nuläget) Tryggheten för eleverna under raster. Var och när ska vi rastvakta? Hur ska rasterna organiseras för att skapa ett tryggt klimat? (problemkarta bilaga 1 och problembeskrivning av nuläget bilaga 2) Skapa tydliga rutiner för vem som ansvarar för elevens trygghet i de luckor som kan uppstå mellan olika verksamheter t ex skola- fritidshem. Arbetet Arbetet ska bedrivas på lektionstid men också uppmärksammas och dokumenteras på övrig tid. Det är viktigt att dessa frågor kommer upp i den ordinarie utbildningen såsom på raster, i matsalen etc. Klassråden, elevrådet och matrådet är också viktiga resurser i arbetet. Varje år på FN-dagen hålls en likabehandlingsdag som planeras tillsammans med eleverna. Under likabehandlingsdagen kommer också en trygghetsundersökning göras som kartlägger elevernas arbetsmiljö. Skolan samverkar också med Föräldrarådet angående elevernas arbetsmiljö, både fysisk och psykisk. Skolan uppmuntrar även all form av samverkan och samarbete mellan grundskola och grundsärskola. Det genomförs ett antal aktiviteter som främjar vi-andan och ökar acceptansen för olikheter. Utvärdering av handlingsplanen sker under april-maj månad.

4 4(9) Arbetsgång och ansvar vid diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling På individnivå- mellan elever 1. Problemformulering Vem är utsatt och på vilket sätt? Mentor, antimobbningsgrupp eller annan som upptäckt problemet. 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 bör ledas av samma person (minnesanteckningar förs). Mentor efter information från antimobbingsgruppen eller den som upptäckt problemet. 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. Mentor 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen Antimobbningsgruppen 5. Återkoppling antimobbningsgrupp Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. Antimobbningsgrupp 6. LBK (Likabehandlingskonferens) I likabehandlingskonferensen ingår de personer som tidigare varit inblandade i fallet. Gruppen kan förstärkas av elevvårdspersonal eller annan resursperson. Den som är utsatt och den/de som har utsatt behandlas i var sitt möte. Antimobbningsgrupp 7. Elevkonferens 1. kallar till elevkonferens, där ytterligare åtgärder planeras tillsammans med rektor, elevvårdspersonal, föräldrar, elever m.fl. 2. Anmälan görs av rektor till IFO och/eller polis, för åtgärder utanför skolan

5 5(9) På individnivå- mellan vuxen och elev 1. Problemformulering Vem är utsatt och på vilket sätt? Mentor, antimobbningsgrupp eller annan som upptäckt problemet anmäler detta till rektor. 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 leds av rektor (minnesanteckningar förs). 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen tillsammans med personalkontoret 5. Vid brott Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms som brottsligt kontaktar rektor polisen. Detta görs omedelbart vid sådan misstanke.

6 6(9) På individnivå- mellan elev och vuxen 1. Problemformulering Vem är utsatt och på vilket sätt? Den som utsätts eller den som ser kränkningen dokumenterar detta och anmäler det till rektor. 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 leds av rektor (minnesanteckningar förs). 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Samtal med den/de som utför kränkningen och deras vårdnadshavare. 5. Vid brott Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms som brottsligt kontaktar rektor/ den utsatta polisen. På individnivå- mellan vuxen och vuxen I grunden gäller samma förhållningssätt men ärenden hanteras utanför handlingsplanen tillsammans med arbetstagarorganisationerna. På gruppnivå Åtgärder när trakasserier eller annan kränkande behandling sker i grupper I klasser/grupper där tendens till trakasserier eller annan kränkande behandling noterats, genomförs enskilda samtal med de inblandade, där skolans inställning klargörs. Vårdnadshavare skall medverka i detta arbete. Kontakten med hemmet Kontakten med hemmet kan ske under vilken punkt som helst under arbetets gång. Det är viktigt att skolan gör en bedömning med utgångspunkt från elevens ålder och mognad samt ärendets karaktär. Grundregeln är att hemmet ska kontaktas tidigt i processen.

7 7(9) Problemkarta ht 205 Bilaga

8 8(9) Problembeskrivning ht 2015 Bilaga 2 1. Matsalen (kapprum) Hög ljudvolym. Än en gång lyfta det på skyddsronden som ett arbetsmiljöproblem för att kunna lyfta frågan vidare till förvaltningsnivå. 2. Omklädningsrummen Hög ljudvolym och avsaknad av duschdraperi eller liknande för att kunna stänga om sig. Kontakt med byggnadskontoret för åtgärder. 3. Busshållsplatsen (efter skolan) 4. Grupprum 5. Solgården (ute) 6. När eleverna själva ska välja par (på lektioner) 7. Överallt där det inte finns lärare 8. Vid klädhängarna i korridorerna 9. Vid bänken/basketplanen utanför matsalen 10. Utanför Hörnan 11. Gungorna

9 9(9) 12. Bakom Kronan/Paviljongen 13. Fotbollsplanen Mer bråk på fotbollsplanen nu än tidigare (gäller mest grundskolans låg- och mellanstadium). Utökad rastvakt och tydligare uppdelning kring vilka som får vara där. 14. Bakom Trä- och metallslöjden 15. Gula huset (utanför) 16. Centralhallen 17. Parkeringen mörk på kvällen när man går hem från grundsärskolan lampa uppsatt på väggen till idrottsbyggnaden 18. Trappan till musiksalen Slutsats av trygghetsmätningen: Grundsärskoleeleverna känner sig trygga på skolan. Detta beror till stor del på att de, så gott som alltid, går tillsammans med en vuxen och det känns tryggt. Det finns några saker som känns otrygga och de går relativt lätt att fixa med vaktmästarens hjälp. Uppföljning i april/maj.