Mjällby skolas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Mjällby skola Mjällby skolas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Uppdrag Vad säger skollagen? Skollagen, kap 5 och 6 Kapitel 5 i skollagen tar upp vikten av trygghet och studiero, bland annat att Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (3 ) och att varje skola ska utarbeta ordningsregler (5 ). I kapitel 6 står det i 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Båda dessa kapitel i skollagen kompletteras av Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen vilka tar upp vad som är en god arbetsmiljö och vad som är diskriminerande. Vad säger läroplanen? Lgr 11, 1 kap Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Förståelse och medmänsklighet Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Mjällby grundskola F-6 samt fritidshem Vår vision Alla elever skall känna sig trygga och trivas i skolan Vår målsättning Alla vuxna i skolan är goda förebilder. Alla, elever och all skolpersonal ska: Våga se! Våga säga ifrån! Våga bry sig om! Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro E-post Sölvesborg solvesborgs.kommun@solvesborg.se

2 Vår värdegrund Alla är lika mycket värda. Alla behandlar varandra med respekt. Alla tilltalar varandra med respekt och ett vårdat språk. Alla tar ansvar för sina handlingar. Alla visar hänsyn för varandras och skolans ägodelar. Handlingsplan Syfte Handlingsplanen har till syfte att medvetandegöra alla på skolan om arbetet med likabehandling och diskriminering. Vi delar upp arbetet i tre delar: främjande arbete, förebyggande arbete och åtgärdande arbete, där varje del innehåller ett uppdrag att upptäcka, utreda och åtgärda problem. Rutiner Arbetet med handlingsplanen kräver både kontinuitet och tydliga avstämningstillfällen. Planen lyfter fram viktiga tillfällen för att arbeta med främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete. Detta arbete sammanställs årligen och blir handlingsplan för det kommande året. Handlingsplanen innehåller också rutiner för arbetet med kränkningar mellan elev- elev, vuxen- elev, elev- vuxen. Handlingsplan 2014 Främjande arbete Vi ska under året i vårt arbete uppmärksamma följande frågor: Jämställdhetsfrågor och skillnaden mellan pojkars och flickors resultat. Främlingsfientlighet i alla former, hur vi reagerar inför det okända. Ökad acceptans och respekt för varandras olikheter. Förebyggande arbete Vi ska under året arbeta med att förebygga följande problematik: Arbeta med att skapa förståelse för olika människors olika förutsättningar och behov. Lyfta fram vikten av att respektera alla elever oavsett ålder. Arbeta med att utveckla ett mer respektfullt språkbruk mellan alla på skolan. Arbeta med att sprida kunskap hos både lärare, elever och vårdnadshavare kring sociala mediers möjligheter men också dess faror.

3 Åtgärdande arbete Vi ska under året åtgärda följande brister: Organisera bort situationer där mobbing, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkningar förekommer (se bilaga med problemkarta och problembeskrivning av nuläget). Tryggheten för eleverna under raster. Vart och när ska vi rastvakta? Hur ska rasterna organiseras för att skapa ett tryggt klimat (problemkarta bilaga 1 och problembeskrivning av nuläget bilaga 2)? Skapa tydliga rutiner för vem som ansvarar för elevens trygghet i de luckor som kan uppstå mellan olika verksamheter t ex skola- fritidshem. Arbetet Arbetet ska bedrivas på lektionstid men också uppmärksammas och dokumenteras på mentorstid. Det är också viktigt att dessa frågor kommer upp i den ordinarie utbildningen, såsom på raster i matsalen etc. Klassråden och elevrådet är också en viktig resurs i arbetet. Varje år på FN-dagen hålls en likabehandlingsdag som planeras tillsammans med eleverna. Under likabehandlingsdagen görs en enkätundersökning som kartlägger elevernas arbetsmiljö. Utvärdering av handlingsplanen sker under maj månad. Skolan samverkar också med föräldrarådet angående elevernas arbetsmiljö både fysisk och psykisk. Skolan uppmuntrar även all form av samverkan mellan grundskola och grundsärskola. Det genomförs ett antal aktiviteter som främjar vi-andan och ökar acceptansen för olikheter. På skolan utbildas elever i åk 2 i arbetet med att förebygga mobbing och kränkande behandling genom ett mentorssystem där eleverna är mentorer åt eleverna i förskoleklass. Detta arbete leds av kurator och specialpedagog. På högstadiet arbetar en grupp elever tillsammans med en lärare och kurator med att upptäcka eventuell mobbing, kränkning och trakasserier.

4 Arbetsgång och ansvar vid diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling På individnivå- mellan elever 1. Problemformulering Vem är utsatt och på vilket sätt? Mentor, antimobbningsgrupp eller annan som upptäckt problemet. 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 bör ledas av samma person (minnesanteckningar förs). Mentor efter information från antimobbingsgruppen eller den som upptäckt problemet. 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. Mentor 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen Antimobbningsgruppen 5. Återkoppling antimobbningsgrupp Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. Antimobbningsgrupp 6. LBK (Likabehandlingskonferens) I likabehandlingskonferensen ingår de personer som tidigare varit inblandade i fallet. Gruppen kan förstärkas av elevvårdspersonal eller annan resursperson. Den som är utsatt och den/de som har utsatt behandlas i var sitt möte. Antimobbningsgrupp 7. EVK 1. kallar till EVK, där ytterligare åtgärder planeras tillsammans med rektor, elevvårdspersonal, föräldrar, elever m.fl. 2. Anmälan görs av rektor till IFO och/eller polis, för åtgärder utanför skolan. På individnivå- mellan vuxen och elev 1. Problemformulering Vem är utsatt och på vilket sätt? Mentor, antimobbningsgrupp eller annan som upptäckt problemet anmäler detta till rektor.

5 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 leds av rektor (minnesanteckningar förs). 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen tillsammans med personalkontoret 5. Vid brott Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms som brottsligt kontaktar rektor polisen. Detta görs omedelbart vid sådan misstanke. På individnivå- mellan elev och vuxen 1. Problemformulering Vem är utsatt och på vilket sätt? Den som utsätts eller den som ser kränkningen dokumenterar detta och anmäler det till rektor. 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 leds av rektor (minnesanteckningar förs). 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Samtal med den/de som utför kränkningen och deras vårdnadshavare. 5. Vid brott Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms som brottsligt kontaktar rektor/ den utsatta polisen.

6 På individnivå- mellan vuxen och vuxen I grunden gäller samma förhållningssätt men ärenden hanteras utanför handlingsplanen tillsammans med arbetstagarorganisationerna. På gruppnivå Åtgärder när trakasserier eller annan kränkande behandling sker i grupper I klasser/grupper där tendens till trakasserier eller annan kränkande behandling noterats, genomförs enskilda samtal med de inblandade, där skolans inställning klargörs. Vårdnadshavare skall medverka i detta arbete. Kontakten med hemmet Kontakten med hemmet kan ske under vilken punk som helst under arbetets gång. Det är viktigt att skolan gör en bedömning med utgångspunkt från elevens ålder och mognad samt ärendets karaktär. Grundregeln är att hemmet ska kontaktas tidigt i processen.

7 Problemkarta vt

8 Problembeskrivning vt Matsalen (kapprum) Problem: Det är allmänt stökigt och det sägs dumma saker. Några råkar illa ut och ibland blir det bråk. Åtgärd: Eleverna går i grupper till matsalen så att det inte blir så lång kö. Eleverna ska även tänka på hur de ska vara mot varandra och sitt eget uppförande. Säga ifrån till varandra, påminna om att göra rätt. 2. Omklädningsrummen Problem: Hårda ord och bråk, speciellt i tjejernas omklädningsrum. De stora gömmer saker. Det skriks i omklädningsrummet. Åtgärd: Det behöver finnas en vuxen på plats. Prata med de äldre eleverna. 3. Busshållsplatsen (efter skolan) Problem: Det är allmänt stökigt. Det förekommer bråk och de yngre eleverna upplever sig utsatta av de äldre. Vissa trängs och skapar egna regler. Åtgärd: Gå igenom reglerna med alla elever. Det ska alltid finnas en bussvakt vid alla bussturer. 4. A och C korridoren Problem: Det är stökigt och bråkigt. Yngre elever vågar inte gå igenom korridoren när de ska till skolsyster, kurator eller skolpsykolog. Elever blockerar vägen och säger dumma saker. Åtgärd: Någon vuxen följer med elever om de ska passera korridoren. 5. Grupprum/korridor Problem: Elever stökar. När inte lärarna är där råkar elever illa ut. En del elever uttrycker att de känner sig hotade. Det är knuffar och hårda ord. Ibland håller någon för toalettdörren eller ytterdörren. Eleverna gömmer varandras saker och retas. Åtgärd: Eleverna ska vara ute på rasterna. Rastvakterna ska påminna eleverna om att vara ute. I grupprummen är det de vuxna som bestämmer vilka som ska vara i vilket grupprum. 6. Solgården (ute) Problem: Bråkigt på raster när vuxna inte ser. Äldre elever är där ibland och då kan det bli bråk. De äldre eleverna kan ibland verka hotfulla. Åtgärd: De vuxna måste vara mer närvarande. De äldre eleverna ska föregå med gott exempel. Prata med de äldre eleverna. Det ska alltid vara en vuxen på fotbollsplanen. 7. När eleverna själva ska välja par (på lektioner) Problem: Lärare låter eleverna själv välja grupper och då känner en del sig utanför. Åtgärd: Alla ansvarar för att alla inkluderas. Ingen ska vara själv. Ta ansvar genom att fråga kompisen som inte har någon grupp. Lärarna sköter indelningen. 8. Överallt där det inte finns lärare Problem: En del elever mobbar överallt där det inte finns lärare. Åtgärd: Alla ska hjälpas åt att ta ansvar så att ingen mobbas. Tala om för en vuxen när man ser något. Alla vuxna ska agera. De vuxna försöker vara på de ställen där elever har visat att det brukar hända negativa saker.

9 9. På och utanför fritidsgården Problem: Äldre elever utsätter yngre med ord och ibland fysiska kränkningar (puttar, håller i, bär iväg mm). Åtgärd: 10. Parken (mulning, kastanjer, äpplen och plommon) Problem: Högstadieelever förstör leken, tar bollen, skjuter iväg bollen. Vintertid är det ofta elever som mulas eller stoppar snö innanför tröjan. Lekar spårar ur när vuxna inte är där. Det kommer elever (äldre) och lägger sig i leken och då spårar det ut. Åtgärd: Lekar ska ske på avsedd plats, där måste finnas vuxna. Gå igenom regler. De vuxna måste säga ifrån. 11. Vid bänken/basketplanen utanför matsalen Problem: Äldre elever säger dumma saker till mellanstadieelever när de kommer från matsalen. Högstadieelever förstör leken när de passerar. Åtgärd: 12. Gungorna Problem: Det kan bli bråk om gungorna. Oftast äldre elever som tar gungorna från de yngre. Elever blir knuffade av gungorna. Gungorna paxas av kompisar. Åtgärd: Önskemål om fler gungor. Regler för hur länge man får gunga och ett bättre kösystem. 13. Bakom Kronan/Paviljongen Problem: Det kan bli bråk när vuxna inte ser. Man säger dumma saker till varandra. Det förekommer ofta brottningslekar som spårar ur. Åtgärd: Rastvakterna ska tänka på att gå dit 14. Fotbollsplanen Problem: Orättvisa lag, hårda tacklingar. Åtgärd: Hitta nya sätt att skapa lag. Det ska alltid vara en vuxen på fotbollsplanen. 15. Trappen vid Trä- och metallslöjden Problem: Äldre elever kaxar, tar tag i kläderna och knuffas när man är på väg till eller från slöjden. Åtgärd: Vuxen som hämtar och lämnar elever vid klassrummet. 16. Bakom idrottshallen Problem: Obehagligt at gå där när det är mörkt. Högstadielever står där och röker. Åtgärd: 17. Biblioteket Problem: Här sker ofta konflikter mellan elever i olika klasser. Elever leker, hoppar och skriker i bilioteket. Åtgärder: Diskutera på klassråd hur alla ska uppföra sig i biblioteket. Poängtera vad ett bibliotek är till för. Agneta som arbetar i biblioteket påminner om detta. (Även annan personal som hör eller ser något) 18. Trä- och metallslöjden Problem: Många elever upplever att det är stökigt på lektionen. Det är flertalet elever som bär sig illa åt. När läraren agerar får alla andra vänta.

10 19. Utanför idrottshallen/gången till skolgården Problem: Högstadielever hänger här med sina mopeder. De kör okontrollerat. Äldre elever knuffas när man är på väg till och från idrotten. Åtgärd: Elever hämtas och lämnas av undervisande lärare. 20. Cykelparkeringen Problem: Högstadieelever står här och röker. Elever lånar cyklar utan lov eller låser andras cyklar. Åtgärd: Lärarna pratar med berörda elever. 21. Bakom garaget Problem: Obehagligt, många stora som står här och röker. De pratar om obehagliga saker. Åtgärd: Lärarna pratar med berörda elever.