Plan mot diskriminering och kränkande behandling För att främja likabehandling, motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling För att främja likabehandling, motverka diskriminering och annan kränkande behandling Blåklintens Förskola 2015/2016

2 Innehåll Vision... 3 Vad säger lagen?... 3 Definitioner av begreppen... 4 Vad är kränkande behandling?... 5 Kränkningar kan vara... 5 Vad är trakasserier?... 5 Vad är mobbning?... 6 Vad är repressalier?... 6 Främja och förebygga likabehandling... 6 Utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling... 7 Rutiner när vuxna kränker barn... 8 Rutiner när barn kränker vuxna:... 9 Rutiner när vuxna kränker vuxna... 9 Ansvarsfördelning Kartläggning Nuläget Analys: Mål Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen... 15

3 Vision På Blåklintens förskola vill vi att alla ska trivas och ha roligt tillsammans både barn och vuxna. Vi vill att alla ska känna trygghet hos oss. Det gör vi genom att alla blir sedda och bekräftade. Vi bemöter varandra med tolerans och respekt. Alla ska känna att alla är lika värda. Vad säger lagen? Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade.

4 Definitioner av begreppen Diskriminering är när skolans personal på osakliga grunder behandlar barn/vuxna sämre än andra barn/vuxna. Den kan vara antingen direkt eller indirekt, medveten eller omedveten, aktiv eller passiv. Diskriminering har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder Direkt diskriminering är om ett barn direkt missgynnas och det är direkt kopplat till barnets exempelvis kön, funktionshinder. Exempel: På förskolan skapas aktiviteter som är riktade pojk- eller flickgrupp istället för att ta hänsyn till individen. Indirekt diskriminering kan vara att förskolan behandlar alla lika. Exempel: Samma mat för alla. Aktiv diskriminering innebär att den diskriminerande parten aktivt diskriminerar och passiv att man inte ingriper. Exempel: Ett barn kommenterar tröjfärgen som "tjejfärg" till ett annat barn som känner sig kränkt, pedagogen som hör väljer att inte ingripa.

5 Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen av en kränkning och att denna upplevelse alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara synlig och handfasta som dolda och subtila fysiska som att bli utsatt för slag och knuffar verbala/icke verbala som att bli hotad, utsatt för svordomar och könsord, "fula ord", förolämpningar, nedsättande tillmälen, suckar, miner och gester, förnedrande, negativa kommentarer om utseende psykosociala som utfrysning, ryktesspridning, nedsvärtning, förtal, ryktesspridning, förlöjligande text och bildburna som klotter, brev och lappar materiella (förstörelse av kläder och egendom) Vad är trakasserier? Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan också vara sexuella trakasserier, dvs. att använda nedvärderande könsord och liknande. Exempel: Barn som använder diagnoser för att kränka varandra som CP, DAMP etc.

6 Vad är mobbning? Definitionen av mobbning är när en person upprepande gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Mobbning är en form av kränkande behandling. T ex när några barn tillsammans bestämmer att ett ytterligare barn inte får vara med i leken. Vad är repressalier? Repressalier är när ett barn blir utsatt negativ behandling eller straff då barnet, eller föräldern, har anmält eller påtalat förekomsten av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Främja och förebygga likabehandling Vuxna är alltid närvarande i barnens samvaro och föregår med gott exempel. Så fort någon får signaler om kränkande behandling, tar vi upp det direkt. Vi har en gemensam barnsyn och ett gemensamt förhållningssätt. Trivselregler skapas av barn och vuxna tillsammans. Personalen är förebilder för barnen. Vi arbetar med värdegrundsfrågor på avdelningarna och använder oss av ett material som heter tio små kompisböcker. Vi har kontinuerligt barn-råd, samtal och intervjuer med barnen. Vi har en kontinuerlig dialog med föräldrarna. Vi informerar föräldrarna vid alla incidenter. Barnen ges möjlighet att uttrycka känslor på flera sätt, i ord, bild, rörelse, musik och dramaövningar. Vi erbjuder flickor och pojkar samma aktiviteter och låter dem prova på, för de båda könen, icke traditionella aktiviteter.

7 Utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling Rutiner när barn kränker barn Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller handling är oönskad eller kränkande. Närvarande personal uppmärksammar situationen och samtalar med inblandade barn. Personal visar tydligt vilket beteende som inte är acceptabelt. Vid upprepade tillfällen och vid händelser som är riktade mot ett och samma barn skall föräldrar och rektor informeras. Vid behov skrivs handlingsprogram. Vid behov rådfrågas andra kompetenser. Dokumentering ska ske på framarbetat underlag. En bedömning ska göras om händelsen ska anmälas till andra myndigheter, t ex arbetsmiljöverket. Under de år barnen är hos oss ska de, utifrån ålder och mognad, tränas i att reflektera över sitt eget handlande. Detta gör personalen bland annat genom att vid händelser ställa följande frågor: Vad har hänt? Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre kände sig? Under utredningen ska personalens ha tolerans för olika versioner och reaktioner. Personalen ska förhålla sig neutral och inte lova saker som verksamheten inte kan uppfylla.

8 Rutiner när vuxna kränker barn Lyssna in situationen. Om vi ser någon vuxen göra fel så ska vi ha modet att vara så raka vi kan säga det till varandra. Ta den vuxne till sidan och fråga hur denne tänkte. Diskussion mellan personal - personal och mellan personal föräldrar ska ske utan att barnen är närvarande. Vid upprepade tillfällen informera förskolechef. All personal i verksamheten har skyldighet att anmäla till arbetsgivaren om man får kännedom om att vuxna kränker barn. 1. Förskolechef samlar information om vad som har hänt. 2. Samtal med förskolechef. 3. Berörd förälder, facklig representant och förskolechef kontaktas. 4. Uppföljningssamtal med berörda inom en vecka. 5. Förskolechef dokumenterar. Så fort någon anställd misstänker att det förekommer upprepade kränkningar är det dennes skyldighet ta upp det med sitt arbetslag eller förskolechef.

9 Rutiner när barn kränker vuxna - Samtal med det barn som kränker. - Information till de föräldrar vars barn kränkt. - Samtal med det barn som kränker tillsammans med förskolechef och föräldrar. - Uppföljningssamtal inom en vecka. - Förskolechef dokumenterar. En kränkning sker i relation mellan två parter. Dels finns ett beteende som hos den som kränker, dels uppstår en känsla hos den som kränks. Den som blir utsatt har ansvar för sin reaktion. Det normala maktförhållandet är att vuxna har mera makt än barn. Därför är det allvarligare när vuxna kränker barn. När barn kränker måste allmän fostran och åtgärd hållas isär. Allmän fostran, däribland att markera mot olämpligt beteende, är förebyggande arbete. Rutiner när vuxna kränker vuxna Om man känner sig kränkt eller mobbad av sina arbetskamrater skall man ta kontakt med sin arbetsgivare. All personal i verksamheten har skyldighet att anmäla till arbetsgivaren om någon får kännedom om att vuxna kränker vuxna.

10 1. Arbetsgivaren ansvarar för att nödvändig information samlas in. 2. Arbetstagaren kontaktar skyddsombud och förskolechef. 3. Samtal med den som kränker. Den personen kan välja om fackombud skall vara närvarande. 4. Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka. 5. Arbetsgivaren dokumenterar. I de fall där processen i arbetsgruppen gått för långt för att konstruktiva åtgärder skall bli framgångsrika, kan det krävas kvalificerad experthjälp för orsaksanalyser, lösningsförslag och samtal enskilt och i grupp.

11 Ansvarsfördelning Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att en årlig plan/ likabehandlingsplan upprättas. Likaså ansvar att arbetet med att förebygga, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs. All personal har ansvar när det gäller att främja barns och elevers lika rättigheter, att förebygga, upptäcka, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av såväl barn som vuxna. Målet är att få en verksamhet där alla får chansen att uppleva trygghet och där ingen skall behöva bli behandlad på ett kränkande sätt. Därför måste personalen ta ställning mot alla negativa inslag. När de gäller att förebygga och förhindra kränkande behandling krävs ett nära samarbete mellan hem och förskola. På förskolan ligger ansvaret för likabehandlingsarbetet på arbetslaget. När akuta händelser inträffat, sammankallas arbetslaget så att det arbete som skall göras fördelas och påbörjas snarast. Åtgärderna ska dels vara inriktade på att lösa den akuta händelsen och dels för att nå en långsiktig lösning.

12 Kartläggning Kartläggningen utgörs av regelbundna, spontana och planerade samtal med barn enskild/grupp. Personalgrupperna samtalar om de individuella barnens sociala och emotionella utveckling samt om hela barngruppens dynamik på den gemensamma reflektionstiden 120 min/v. Det tas då bland annat upp hur det enskilda barnet upplevs, har agerat i specifika situationer och hur gruppen fungerar i stort. Samtliga anställda ges tillfälle att delta i förskolans kartläggningsarbete t ex genom enkätundersökningar där de bedömer situationen på förskolan och förskolans likabehandlingsarbete. Varje år ges föräldrarna möjlighet att delta i kartläggningen genom föräldraenkäter avseende deras synpunkter på verksamhetens kvalité och barns trivsel i förskolan. Barnen deltar genom observationer och intervjuer på samtliga avdelningar.

13 Nuläget Vi har intervjuat alla barn som har kunnat och velat delta. Vi använde oss av tio frågor till de stora barnen och tre frågor till de yngre barnen. Frågorna var: 1. Vem tycker du om att leka med när du är på förskolan? Alla barn svarade att de hade någon som de tyckte om att leka med. Det var ingen som inte hade någon att leka med. 2. Vem är din bästa kompis? Flera av barnen svarade mer än en kompis. 3. Tycker du att det är roligt att vara på förskolan? Alla barnen svarar ja att det är roligt att vara på förskolan. 4. Vad tycker du är roligast att göra på förskolan? Att leka i docken tycker flest barn är roligast, lego och bilar är också populärt. Några barn svarar allt. 5. Om du blir ledsen på förskolan, vem kommer då och tröstar dig? Alla barnen svarar fröknarna och några barn svara fröknarna och någon kompis. 6. Får du lov att bestämma när du leker med kompisarna på förskolan? De flesta av barnen tycker att de får vara med och bestämma i leken och att de bestämmer tillsammans med sina kompisar. Några barn svarar att det är kompisarna som bestämmer. 7. Vad gör du om någon bestämmer vad du ska göra och du inte vill det? De flesta barnen svarar att de säger till en fröken. Några går därifrån och några säger till kompisen att de inte vill.

14 8. Vad vill du att de vuxna ska göra när barn bråkar med varandra? Alla barnen svarar att fröknarna ska säga till barnen. 9. Vad gör du om du tycker att någon är dum mot dig? Om någon stör dig, retas, tar något ifrån dig eller gör fel saker när du leker? De flesta svarar eller säger till fröken, några svarar säger till kompisen och några svarar leker med någon annan. Små barn: 1. Vem leker du med när du är på förskolan? Alla barnen hade någon att leka med. 2. Tycker du om att vara på förskolan? Alla barnen svarade ja. 3. Vad tycker du mest om att leka med på förskolan? Några barn svarade mina kompisar, några svarade utomhus och några svarade bilar/lastbilar. Analys: Vi upplever att alla barnen trivs på förskolan och har kompisar att leka med. Alla barnen leker med vad de vill på förskolan oavsett kön. Vi upplever att barn dagligen blir oense med varandra men barnen säger till en vuxen, får tröst av en vuxen samt får hjälp att lösa konflikten.

15 Utifrån genomförd kartläggning och analys har vi kommit fram till följande mål: Mål Öka medvetenheten och kompetensen i likabehandlings och värdegrundsarbetet. Metoder för att nå målet: Fortbildning Vi arbetar i verksamheten med värdegrundsfrågor. Föräldraråd Föräldramöte Avdelningsplanering Arbetsplatsträff Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen kommer att utvärderas och revideras av likabehandlingsgruppen under hösten Utvärderingen utgår från de olika kränkningsgrunderna. Utvärderingen beskriver läsårets åtgärder och redogör för de åtgärder som planeras för nästa läsår. Gruppen tar in synpunkter från barnen, personalen och föräldrarna kring hur likabehandlingsarbetet och likabehandlingsplanen fungerat. Varje avdelning skriver en utvärdering utifrån sitt arbete och utgår ifrån denna när åtgärder tas. Uppföljning och utvärdering av årlig plan/likabehandlingsplanen ska redovisas i kvalitetsredovisningen.

16 Skurups kommun SKURUP