HUVUDMANNENS KOMMENTARER LÄSÅR 13/14

Transkript

1 HUVUDMANNENS KOMMENTARER LÄSÅR 13/14

2 DESIGNGYMNASIET LÄSÅR 13/14 Designgymnasiet som tidigare ingick i JB-koncernen har tillhört AcadeMedia under hela läsåret 2013/2014. Skolan har haft sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med fem andra bolag. Verksamhetsledningen består av verksamhetschef, controller, kommunikationsansvarig samt en kvalitetsenhet som under läsåret 2013/2014 bestått av två personer. Verksamhetsledningen utgör själva huvudmannen för Designgymnasiet. Kvalitetsrapporten från huvudmannen gör en samlad bedömning av läsåret 13/14 utifrån perspektiven instrumentell kvalitet, funktionell kvalitet och upplevd kvalitet. Läsår 13/14 har varit ett givande år då den nya huvudmannaorganisationen fått möjlighet att lära känna Designgymnasiet genom verksamhetsbesök och intern granskning. Vi upplever fortsatt att det finns ett starkt engagemang bland personalen på skolan för frågor som rör kvalitetsarbete och utveckling. Insatser kommer fortsatt att göras från huvudmannens sida för att under kommande år för att utveckla och implementera de rutiner som arbetats fram under året. Torbjörn Jansson Verksamhetschef

3 SAMLAD BEDÖMNING UR HUVUDMANNENS PERSPEKTIV INSTRUMENTELL KVALITET Under höstterminen 2014 framkom att Nya Designgymnasiet i Nacka hade ett flertal utvecklingsområden för att stärka den instrumentella kvaliteten. Elevhälsans arbete och rutiner utgick från författningar som inte längre gällde, och det fanns brister i dokumentationen kring arbetet med stöd och särskilt stöd. På skolan saknades också en plan mot kränkande behandling, och personal och elever var inte delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen har således under läsåret 2013/2014 fokuserat på att stärka dessa processer på skolan, för att säkerställa att det sätt man arbetar på lever upp till kraven i författningarna. Likabehandling och värdegrundsarbete: Då skolan saknade en plan mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan, saknades också ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt för att främja likabehandling och motverka diskriminering och trakasserier. För att komma tillrätta med bristerna genomförde huvudmannen under december månad en likabehandlings- och värdegrundskartläggning, där eleverna i en enkät gavs möjlighet att svara på frågor kring upplevd trygghet, hur värdegrundsarbetet på skolan bedrivs, förekomsten av kränkningar och huruvida man upplevde att personalen på skolan tar tag i situationen om någon utsätts för kränkningar. Resultatet av denna enkät analyserades tillsammans med personalen och utgjorde sedan, tillsammans med en riskbedömning i verksamheten, grunden för de konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling som sedan lyftes fram i den plan mot kränkande behandling som upprättades i januari För själva upprättandet av planen mot kränkande behandling utsågs på skolan en likabehandlings- och värdegrundsamordnare, som under handledning av kvalitetsansvarig vid huvudmannen, fick stöttning i arbetet. Resultatet av den likabehandlings- och värdegrundskartläggning som genomfördes visade att 99% av eleverna känner sig trygga på skolan, vilket är ett gott resultat. Skolans plan mot kränkande behandling har också kvalitetssäkrats av kvalitetsansvarig vid huvudmannen och bedöms leva upp till kraven i författningarna. Oaktat detta, visar den interna granskning som huvudmannen genomförde under vårterminen 2014 att rutinerna för anmälan och utredning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering behöver skärpas. Huvudmannen behöver således i det fortsatta arbetet säkerställa att rutinerna blir kända för personal och elever, att den anmälningsskyldighet till rektor som gäller för samtlig personal tydliggörs, samt att rektors anmälningsskyldighet gentemot huvudmannen efterföljs. Elevhälsa och arbete med särskilt stöd: De brister som huvudmannen identifierat gällande elevhälsans arbete visade att man arbetade utifrån rutiner som utgick från gamla författningar samt att det fanns brister i dokumentationen kring arbetet med stöd och särskilt stöd. Med anledning av detta har huvudmannen tillsammans med rektor arbetat fram nya rutiner för elevhälsans arbete som motsvarar rådande författningskrav, med särskilt fokus på utredning av elevernas behov samt beslut om och upprättande av åtgärdsprogram.

4 Den intergranskning som huvudmannen genomförde under vårterminen 2014 visade att arbetet med särskilt stöd på skolan förvisso har utvecklats, dock inte i den takt och med den tydlighet som är önskvärd från huvudmannens sida. Ett fortsatt utvecklingsarbete föreligger således när det gäller arbetet med extra anpassningar, utredning av elevernas behov, dokumentation, samt uppföljning och utvärdering av de extra anpassningar och särskilt stöd som ges i verksamheten. Vidare behöver elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete stärkas. Systematiskt kvalitetsarbete: För att öka personalens delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet, genomfördes ett par åtgärder under läsåret. Dels har representanter för huvudmannen (verksamhetschef och kvalitetsansvarig) stöttat rektor i att få fram underlag för uppföljning och analys av verksamheten och elevernas kunskapsutveckling. För att ge underlag för uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling har betygsprognoser satts vid två tillfällen under läsåret (dec och mars). Dessa har sedan utgjort underlag för att identifiera vilka åtgärder som behöver göras på individ- grupp- och/eller organisationsnivå för att komma tillrätta med de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven för minst E. Betygsprognoserna har också legat till grund för resursfördelning. För att ge underlag till att utveckla undervisningen har man också vid två tillfällen under läsåret (dec och april) genomfört undervisningsutvärderingar, i vilka eleverna får svara på frågor kring i vilken grad de upplever att lärarna bedriver sin undervisning i enlighet med de riktlinjer som anges i läroplanen. Resultaten av dessa undervisningsutvärderingar analyserades under en gemensam studiedag där samtlig personal, rektor och kvalitetsansvarig för huvudmannen deltog. Resultaten analyserades gemensamt och användes för att identifiera styrkor och utvecklingsområden på såväl individ- som skolnivå, i syfte att utveckla undervisningen och därmed få fler elever att nå målen för utbildningen. I januari samt i juni genomfördes under ledning av rektor, verksamhetschef samt kvalitetsansvarig vid huvudmannen utvärderingsseminarier med samtlig personal på skolan. Flera insatser har således genomförts under året för att få till stånd en systematik och delaktighet i kvalitetsarbetet. Det är dock huvudmannens bedömning att verksamheten fortsatt behöver stöd i att löpande under året följa upp och analysera verksamheten och elevernas kunskapsutveckling. Rektor behöver på ett tydligare sätt träda fram som pedagogisk ledare för verksamheten och arbeta för att göra såväl personal som elever mer delaktiga i att systematiskt arbeta för att utveckla skolans arbete mot utbildningens mål. Huvudmannen kommer således under kommande läsår fortsatt att stötta rektor i detta arbete, samt implementera en tydligare process för uppföljning på såväl skol- och huvudmannanivå.

5 Likvärdig bedömning: För att säkerställa en likvärdig bedömning, genomförde huvudmannen, tillsammans med skolor inom koncernen, ett gemensamt sambedömningsprojekt för de nationella proven i svenska, engelska och matematik. Projektet grundade sig i att man uppmärksammat en mindre god överensstämmelse mellan nationella provresultat och kursbetyg på skolan. Sambedömningsprojektets syfte var att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning vid rättandet av nationella prov och inom ramen för kurserna som helhet. Sambedömningsträffarna genomfördes under perioden april-maj och hölls i direkt anslutning till de nationella provdatumen, vilket gav pedagogerna möjlighet att inte bara diskutera sambedömningsriktlinjer utan även lyfta enskilda avkodade prov för diskussion. 20% av elevernas prov valdes ut, och skickades till en annan skola för bedömning. Vid tillfället för sambedömningsdagarna medtogs samtliga genomförda prov tillsammans med de prov som utgjort underlag för sambedömning samt övrig dokumentation för kursens samlade bedömning och betygsättning. Deltagandet från Nya Designgymnasiet i Nacka var dock inte hundraprocentigt. Därtill kan vi se att relationen mellan nationella prov och kursbetyg på skolan visar att en stor andel elever får högre kursbetyg i matematik än på det nationella provet. I samtliga kurser i ämnet matematik ligger skolan 10-20% över snittet i riket. Även i svenska 3 och engelska 6 uppvisar skolan en stor diskrepans mellan kursbetyg och betyget på det nationella provet. Också här ligger skolans resultat ca 10-20% över snittet i riket. Huvudmannen drar således slutsatsen att ett fortsatt arbete för att säkerställa en likvärdig bedömning behövs, och att sambedömningsprojektet under 2014/2015 kommer att vara obligatoriskt för samtliga lärare som undervisar i de kurser där nationella prov genomförs. Därutöver kommer huvudmannen också att se till att rektor ger skolans lärare möjlighet att diskutera bedömning och betygsättning såväl inom kollegiet som tillsammans med lärare från geografiskt närliggande skolor. Klagomålshantering: Under läsåret 2013/2014 genomfördes ett arbete med att implementera tydliga och fungerande rutiner för klagomålshantering. Inga klagomål har dock inkommit under läsåret.

6 FUNKTIONELL KVALITET När det gäller skolans måluppfyllelse med avseende på kunskaper kan vi se att andelen elever som når gymnasieexamen uppgick till 74%. Fördelat per program var andelen elever med gymnasieexamen högst på teknikprogrammet (85%), medan andelen var betydligt lägre för eleverna på det estetiska programmet (77%) och hantverksprogrammet (63%). Eftersom det är första året som skolan har avgångselever inom ramen för den nya gymnasieskolan (GY11) är direkta jämförelser med föregående år svåra att göra. Utifrån föregående års resultat såg vi dock att en stor andel elever lämnade skolan utan slutbetyg 2012/2013 (18%) men att 92% de elever som avgick med ett slutbetyg var behöriga till vidare studier vid högskola och universitet. Sett till resultaten för 2013/2014 ser vi ingen tydlig förbättring i resultaten när det gäller andelen elever som når målen för utbildningen. Vi ser också att det finns stora variationer mellan andelen elever som uppfyller kraven för en gymnasieexamen på yrkesprogram (HV) jämfört med högskoleförberedande program (TE och ES). Vi ser också att den genomsnittliga betygspoängen ligger i linje med föregående läsår, då den för eleverna med slutbetyg 2012/2013 var 15,3 och för eleverna med gymnasieexamen 2013/2014 uppgick till 15,4. Av den totala andelen betyg som sattes under 2013/2014 var 93% minst godkända (E), vilket är en försämring jämfört med föregående läsår (96%). Utifrån ovanstående drar huvudmannen slutsatsen att de fokusområden som skolan arbetat med under läsåret 2013/2014, inte fått önskad effekt, och att det finns ett behov av att öka måluppfyllelsen och andelen elever som når målen för utbildningen under kommande läsår. Genom att stärka elevhälsans rutiner och arbete kring extra anpassningar och särskilt stöd, ytterligare förstärka och förtydliga processen för ett systematiskt och delaktigt kvalitetsarbete, samt se till att skolan har ett aktivt arbete för att främja närvaro, kommer huvudmannen att säkerställa en ökad måluppfyllelse framgent. UPPLEVD KVALITET Resultaten av den elevenkät som genomfördes under våren 2013 visar att eleverna på Designgymnasiet i Nacka fortsatt trivs på skolan och i mycket hög grad (99%) anger att de känner sig trygga. Rekommendationsgraden bland eleverna ligger på 86%, vilket är höga siffror i jämförelse med skolor inom gymnasiesegmentet i AcadeMedia.