Språkpsykologi/psykolingvistik

Transkript

1 Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande Barns språkutveckling Direkt och indirekt Språklig kunskap Pragmatisk Semantisk Semantisk Grammatisk Fonologisk 1

2 Gemensamt för alla språk Duality of patterning dubbel artikulation Morfologi Frasstruktur Språklig produktivitet/kreativitet Viljestyrt Olika modaliteter Grundläggande språkpsykologiska frågeställningar Är förmågan till språk en särskild förmåga som inte är beroende av annan kognition? Är förmågan till språk art-specifik? Är den typisk för människan eller kan djur lära sig språk? Påverkar det språk vi talar hur vi tänker? Hur lagras vår kunskap om språk? I vårt mentala lexikon lagrar vi information om ord (lexikala enheter) vi använder. Vilken information behöver vi lagra om lexikala enheter? Hur lagras lexikala enheter i förhållande till varandra? Hur kommer vi åt information om lexikala enheter när vi behöver den? 2

3 Vårt mentala lexikon Form Fonologisk information Morfologisk information Betydelse Syntax Olika betydelser Form Fonologisk/ortografisk information Mental representation Variation Homonymi får fara brygga etc Morfologisk information Böjningsmönster hunden hundens Avledningar läsa läsning Morfologisk information Hur lagras böjningsformer i vårt mentala lexikon? (cykla cyklade) Alt 1: varje böjningsform lagras som en enhet Alt 2: stam + regler för böjning Hur lagras avledningar? (trygg o-trygg trygg-het) Alt 1: varje form lagras som en enhet Alt 2: trygg lagras som en enhet, prefix och suffix för sig. 3

4 Information om betydelse Syntax Ordklass Syntaktisk struktur Betydelsevariationer Ord används på olika sätt Kan beteckna enskilda referenter eller hela kategorier Ords betydelser är beroende av andra ord inom samma semantiska område Vad menas med betydelse? Särdragsteori Betydelse kan brytas ner i komponenter, villkor Prototypteori t t Fokuserar på det mest typiska, idealbild Lagring Ord lagras i nätverk Form Betydelse S h t k lä k Svaga och starka länkar Spreading activation priming 4

5 Sammanfattning Länkar mellan ord i det mentala lexikonet kan vara baserade på: Att ett ord är en avledning av ett annat Att de ofta förekommer tillsammans Att det finns en semantisk relation Att de har liknande form Var i hjärnan sitter språket? På ett begränsat antal ställen eller överallt? Data från afasipatienter tyder på att viktiga språkfunktioner är knutna till vissa områden Brocas område Wernickes område Modernare metoder ger delvis andra resultat Afasi Brocas afasi Långsamt tvekande tal, sämre prosodi Mest betydelseord, inga småord eller böjningsändelser Dålig syntax Ofta god förståelse Wernickes afasi Normalt eller snabbt, med normal satsbyggnad och melodi Många allmänna substantiv Betydelseord ersätts med pronomen, nybildningar eller nonsensord Ofta dålig förståelse 5

6 Hur kan informationen processas? Man räknar med ett antal olika typer av processning: Seriell och parallell processning Bottom-up- och top-downprocessning Automatiska och kontrollerade processer Högre och lägre processnivåer Produktions- och perceptionsprocesser Produktion: att komma från en idé till att artikulera ett yttrande eller skriva en mening. Perception: att komma från avkodning av det vi hör eller läser till idé. Är det samma process i båda fallen fast omvänd? Skrivet och talat språk Tal är spontant, skrivande är planerat. Tal är mindre precist och syntaktiskt mindre sammanhängande. Tal är kontinuerligt, g, skrivande använder diskreta enheter. Ljuden är inte som bokstäver, flyter in i varandra. Tal är flyktigt, skrift finns kvar. I tal kan man inte gå tillbaka som i skrift. 6

7 Vad skiljer lyssna från läsa? Tal är inte en räcka av distinkta fonem (jfr bokstäver). Ljuden är inte likadana. Alla människor har olika röst, dialekt, etc. Koartikulation Assimilation Reduktion Segmentering Lagring Skrivandets processer Lägre processer: att forma bokstäver och att stava. Automatiserat hos vana skribenter. Högre processer: Att planera texten, göra den sammanhängande och anpassad till de tänkta läsarna. Mindre automatiserat. Läsandets processer Lägre processer Avkodning och koppling till ord i mentala lexikonet. I hög grad automatiserade. Liten belastning på arbetsminnet. Högre processer Tillämpa kunskaper på innehållet, dra slutsatser om betydelse som inte är uttalad, utläsa syftet med texten, skapa övergripande betydelse av texten. Större belastning på arbetsminnet. 7

8 Avkodning I vilken utsträckning påverkar det talade ordet avkodning i läsning? Dual route beskriver avkodning som en parallell process. Lexical route baserad på hela ord Sub-lexikal route baserad på fonologiska regler Tävlar om att avkoda snabbast. Vad krävs för att läsa effektivt? Ta hjälp av kontexten (Top-down)? Avkoda effektivt (Bottom-up)? Vilken roll spelar kontexten? används som komplement till ofullständig information. Typiskt för sämre läsare. används för att fördjupa förståelsen. Typiskt för duktiga läsare. Kan kopplas till arbetsminnet Språk och tänkande Vad har språket för betydelse för tänkandet? Diskussionen om olika språks förhållande till tänkandet anses av vissa börja med Wilhelm von Humboldt ( ). Idén att grammatik eller lexikon i ett språk påverkar hur dess talare tänker är relativt ny. 8

9 Språklig relativitet Den språkliga relativitetshypotesen Sapir-Whorfhypotesen Whorf-hypotesen eller den Whorfianska hypotesen Svag eller stark relativitet Språklig determinism 9