Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden

Transkript

1 Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden

3 1. Inledning Denna del är mer teoretisk och kan hoppas över om man direkt vill gå till de olika grundläggande delarna. Dolores Meden

4 2. Vad är språk? Vid första anblicken så kan svaret kännas självklart eftersom man naturligt ser det som det redskap man dagligen använder till att göra sig förstådd med sin omgivning. Enligt NE ordbok så är språk: språk subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: språk-et 1 mänskligt system för kommunikation, känslouttryck och konstnärliga ändamål med en uppsättning ord och ordförbindelser som kombineras enl. vissa grammatiska regler: språkfilosofi; språkförmåga; språkljud; språkpsykologi; språksociologi; språkteori; språkvetenskap; ~et är unikt för människan BET.NYANSER: a) särsk. om enskilt sådant system: språklärare; nationalspråk; svenska ~et; undervisning i främmande ~; latinet är ett dött ~ b) om del el. särsk. variant av sådant system: barnspråk; byråkratspråk; fackspråk; kvinnospråk; lagspråk; tidningsspråk; bildat ~; det tog henne flera böcker att hitta sitt eget ~ c) utvidgat om annat mänskligt meddelelsemedel el. om djurs meddelelsemedel: formspråk; programspråk; symbolspråk; binas ~; hundarnas ~ d) bildligt om (annat) sätt att uppfattas el. uttrycka sig: kärlekens ~; verkligheten talade sitt tydliga ~; hon och hennes make talade inte längre samma ~ KONSTR.: (på) ett ~ HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. sprak (i bursprak); av lågty. sprake 'tal; samtal; språk'; av ljudhärmande urspr.; trol. besl. med spraka; jfr burspråk 2 (i vissa sms.) kortare språkligt uttryck med pregnant innehåll: bibelspråk; ordspråk; tänkespråk; valspråk Här tas överföring av information upp men även specifika sorters språk som lagspråk. Allwood tar även upp medvetenhet och avsiktlighet där han skiljer mellan medvetna och omedvetna språk. 1 Det talade ordet är oftast medvetet om man bortser från felsägningar som freudiansk felsägning/parapraxis där talaren säger saker som är halvt medvetna och inte det som han egentligen ville säga. C.G Jung använde sig av ordassociationstest för att komma åt känsloladdade omedvetna komplex. I modern associoationsforskning använder man associoationer för att komma åt de omedvetna strukturerna som styr vårt sätt att uppfatta oss själva och vår omvärld. Kroppsspråket är också till stor del omedvetet men kommunicerar ändå till omgivningen om vad man vill och hur man mår. Saussure vill däremot göra en åtskillnad mellan talet och språket. Där språket är det som är socialt gemensamt och väsentligt medan talet är individuellt, oväsentligt och mer eller mindre tillfälligt. Han skriver vidare att språket kan lokaliseras till den plats i kommunikationskedjan där en auditiv bild associeras med ett begrepp. Den sociala sidan av kommunikationen består på grund av att ett kontrakt mellan användarna i ett samhälle undertecknats vilket gör språket användbart och begripligt. Språk kan studeras separat oavsett om de talas eller inte. Döda språk som latin och sanskrit (trots en liten entusiastisk grupp som försöker göra det till ett levande språk) kan studeras. Språket är ett teckensystem, där den enda väsentliga är förbindelsen mellan innehåll och uttryck och där de två sidorna av tecknet båda är psykologiska. 2 Greenberg skriver om det nära sambandet mellan språk, nationalism och identitet i Bosnien, Kroatien, Montenegro och Serbien när Jugoslavien (SFRJ) splittrades men även om serbokroatiskans enande funktion. 1 Allwood, J. Sid 14 2 Saussure, F de, sid Dolores Meden

5 Utifrån de givna exemplen så framgår att språk är ett mångfasetterat fenomen beroende på om man som Saussure vill abstrahera, strukturera och komma åt en distinkt definition av det, om man som Greenberg betonar den sociala aspekten eller om man som NE och Allwood försöker ge en större bild av det. Språk tycks vara något alltid närvarande, gripbart men ändå så pass mångfasetterat att det undflyr oss när vi försöker definiera det. Det är som vatten i alla dess former, lika synligt och osynligt beroende på vilket perspektiv man lägger på det. 3. Världens språk Det finns inga språkvetenskapliga kriterier som klart gör åtskildnad mellan språk och dialekt och därför så finns det någonstans mellan tretusen till åttatusen olika språk. Oftast så är det geografiska, politiska, religiösa och kulturella faktorer som avgör om man räknar det som språk eller dialekt. Inom den historiskt-jämförande språkforskningen så har man i den snart två hundraåriga traditionen gjort en omfattande klassificering av världens språk. De stora språkfamiljerna är: Europa: indoeuropeiska språk, turkiska språk, finsk-ugriska språk, baskiskan, Afrika: niger-kongo-språk, khooesaan-språk, afroasiatiska-språk, nilosaharanska språk, Asien och Oceanien:sino-tibetanska språk, malajo-polynesiska språken, dravidiska språk, astroasiatiska språk, Amerika: indianska språk. 3??? ändra not till en annan bok står fel i den..??? 4. Skriften Det finns ett flertal definitioner på vad skrift är men man kan enligt Maho 4 dela upp grafonomins intressesfär i fyra delar: strukturaspekten, produktionsaspekten, funktionsapekten och utvecklingsaspekten. Strukturaspekten behandlar hur ett skriftsystem är uppbyggt rent tekniskt vad gäller dess teckenuppsättning (grafem) samt regler för tecknens kombination. Man har klassificerat världens olika skriftsystem utifrån tecknens karaktär i två huvudgrupper som inte är ömsesidigt uteslutande: ljudbaserade tecken samt ljud- och begreppsbaserade tecken. Ljudbaserade tecken gruppen delas upp i fonemiska och stavelsetecken. I fonemiska tecken gruppen så representerar de olika tecknen enskilda ljud där t.ex. <a> representerar ljudet /a/. I denna grupp ingår latinska, kyrilliska, grekiska, fornhebreiska, etruskiska, arabiska och run skriften. Stavelsetecken representerar stavelsernas ljud som de två japanska skrifterna katakana och hiragana. Författaren skriver inte att japanska använder sig av tre olika skriftsystem, de två nämnda och kanji som är modifierade kinesiska tecken samt att man ofta använder sig av latinska alfabetet för företagsnamn, reklam etc. Stavelsetecknen förekommer även i de ordteckenbaserade skrifterna. Ljud- och begreppsbaserade tecken delas upp i ordtecken och begreppsbaserade tecken. Ordtecken representerar hela ord och andra betydelsebärande enheter och delas vidare upp i fyra undergrupper: avbildande ordtecken som avbildar det som de representerar, associerande ordtecken har en överförd avbildad betydelse som t.ex. hyreoglyfernas huvud som står för ordet chef, rebustecken som både står för det de ser ut som men representerar även likljudande ord och slutligen godtyckliga ordtecken som är godtyckliga. 3 Nivre & Maho, sid Maho, J, sid Dolores Meden

6 Begreppsbaserade tecken representerar hela begrepp och/eller idéer och är inte knutna till specifika ljudvärden. Produktionsaspekten behandlar de hjälpmedel eller skriv verktyg man använder för att produrera skriften samt underlag eller föremål som skriften appliceras på. Funktionsapekten behandlar vad skriften är avsedd att användas till ex. stenografi för att kunna snabbt kunna skriva ner vad som sägs, chiffer/hemligskrift för att endast utvalda ska kunna läsa den, kalligrafi som egentligen är en konstart som appliceras på olika skriftsystem och förmedlar dess skönhet. Utvecklingsaspekten behandlar hur de olika skriftsystemen utvecklats historiskt. 5. Hur studerar man språk? I Nationalencyklopedin står: språkvetenskap, forskningen och den organiserade kunskapen om språk och användningen av språk. Termen lingvistik är egentligen synonym med språkvetenskap men används i Sverige vanligen om allmän språkvetenskap, ofta innefattande också (allmän) fonetik. vidare under nutida språkvetenskap står bland annat följande: Ett genomgående drag i de senaste årtiondenas språkvetenskap är den tvärvetenskapliga anknytningen. Språkvetenskapen har fått impulser från filosofi, logik, matematik, statistik och biologi. Andra anknytningar har gett upphov till inriktningar som neurolingvistik, språksociologi och språkpsykologi och pragmatik (studiet av språkets användning). Den tidigare så starka historiska språkvetenskapen, har återupptagits under nya förutsättningar. Arkeologiska fynd och teorier har lett till nya hypoteser om de indoeuropeiska språkens spridning i förhistorisk tid. Den tillämpade språkvetenskapen inbegriper en mångfald skilda områden, t.ex. andraspråk, språkvård och översättning. Se också bl.a. datalingvistik, dialektforskning, etymologi, fonetik, grammatik, indoeuropeiska språk, informationsteori, laryngalteorin, lexikon, lånord, namnforskning, ordbildning, ordförråd, ortnamn, personnamn, retorik, semantik, språk, språkhistoria, språkstatistik, språkteori och tvåspråkighet. Vilket visar på att språk studeras... Dolores Meden

7 Litteraturförteckning Greenberg, R.D Language and identity in Balkans Maho, J. (1995) Skriftsystem. i Språk i fokus (red) Ahlsén, E. & Allwood, J. Lund: Studentlitteratur. Saussure, F. de Kurs i allmän lingvistik Världens språk kompendium Dolores Meden