1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar
|
|
- Ingrid Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad är ett språk? 2) Språkets struktur och delar 2) Talspråk och skriftspråk 3) Språkets betydelse för individen i skolan och i samhället 4) Flerspråkighet 5) Hur ser elevers språkliga färdigheter ut i den svenska skolan? 6) Vad kan vi göra för att förbättra elevernas språkfärdigheter? 7) Språket och framtiden 8) Uppsummering och slutsatser Vad är ett språk? Ett medel för kommunikation Muntlig och icke-muntlig kommunikation Språklig och icke-språklig kommunikation Språket: sända information, förmedla attityder, strukturera erfarenheter, kontakt med andra (dialog) 1. Vad är ett språk? Det finns olika språk Ett par hundra språk talas av mer än personer Ett språk kan ömsesidigt förstås Ett språk vad som man bestämmer är ett språk Språkets struktur och delar talspråk skriftspråk Att ta emot meddelanden lyssna läsa Att skicka meddelanden tala skriva 5 2. Språkets struktur och delar Språkets fyra sidor: Fonologi (språkets ljud) Grammatik - Syntax (ordföljd) - Morfologi (betydelsebärande enheter i språket) Semantik (ord och ordkombinationers betydelse) Pragmatik (språkets användning) 6 1
2 2. Språkets struktur och delar Fonologi (språkets ljud) Svenska språket består av 27 (eller 36) betydelseskiljande ljud (fonem) Minimalt par: två ord som skiljer sig åt endast genom ett fonem t.ex tak sak, bil - pil Fonetik språkljudens fysiska karaktär hur och var de bildas i munnen Fonologi språkljudens språkliga funktion 7 3. Språkets struktur och delar Grammatik: Syntax (ordföljd) De regler som styr hur ord kombineras till satser och meningar Språkets struktur och delar Grammatik: Morfologi Morfem = minsta betydelsebärande del av språket Alla ord består av ett eller flera morfem. Lexikala morfem = har ordliknande betydelse Grammatiska morfem = har en funktionsbetydelse (flertal, dåtid etc.) 2. Språkets struktur och delar Semantik Ords och ordkombinationers betydelse. Innehållsord: substantiv, adjektiv, verb Funktionsord: pronomen, prepositioner etc. Ordförrådets utveckling beror på den omgivande miljön Aktivt och passivt ordförråd Språkets struktur och delar Pragmatik (språkets användning) Hur man talar med andra människor. Att lära sig sända klara och tydliga meddelanden (att inta den andres position). Att följa regler i en konversation (turtagning). Sociolingvistisk förståelse Bernsteins två språkliga koder: restriktiv kod och utvecklad kod 3. Skillnad mellan tal och skrift Talspråk (samtal) man ser talaren turtagning äger rum nu äger rum här varierar vardagliga företeelser Skriftspråk (text) anonym monologisk distans i tid distans i rum alltid lika abstrakt
3 3. Skillnaden mellan tal och skrift Barn lär sig att tala utan någon formell undervisning. En del barn lär sig också att läsa utan formell undervisning. Många barn behöver undervisning för att lära sig att läsa. Omkring 850 miljoner vuxna kan inte läsa - men de kan tala. 4) Flerspråkighet Språkutveckling och läsinlärning beskrivs ofta ur ett en-språkigt perspektiv Många barn växer upp med mer än ett språk i sin omgivning Nationella minoriteter Invandring ) Flerspråkighet Minoritetsspråk i Sverige: samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch Invandrare i Sverige: Antal utländska medborgare 2009: 6,5% (SCB) Födda i ett annat land än Sverige 2009: 14,3% (SCB) Födda i Sverige med två föräldrar född i ett annat land än Sverige 2009: 18,6 % (SCB) Minst en förälder född i ett annat land än Sverige mer än 20 % Elever berättigade till modersmålsundervisning i grundskolan läsåret 2009/10: 19,4 % (Skolverket) 15 4) Flerspråkighet: Begrepp Modersmål första språk Andraspråk Främmande språk 16 4) Flerspråkighet: Begrepp Simultan tvåspråkighet Successiv tvåspråkighet När är man tvåspråkig? 4) Flerspråkighet: Kritisk period? Kritisk period = en begränsad tidsperiod då en särskild färdighet eller egenskap måste stimuleras Vad händer om man inte lär sig ett språk före en viss ålder? Språkutveckling hos vuxna med afasi Personer som vuxit upp utan språklig stimulans
4 4) Flerspråkighet: Kritisk period? Kan man lära ett andra språk i vuxen ålder? Exceptionella vuxna andraspråksinlärare Svårare att lära ett nytt språk efter en viss ålder Särskilda problem grammatik och uttal 4) Flerspråkighet: Tröskelteorin För att kunna lära ett andraspråk måste en viss nivå uppnåtts i förstaspråket. Ett förstaspråk blir en grund att bygga kunskaper i ett andraspråk på ) Flerspråkighet: Olika typer av språkbehärskning Vardagsspråk Skolspråk 4) Flerspråkighet: Effekter av flerspråkighet En nackdel? Att jämföra rätt grupper Bättre analytisk förmåga, begreppsbildning och språklig medvetenhet Språklig utveckling ofta lite långsammare ) Språkets betydelse för individen i skolan och i samhället Läsning är en vardagsaktivitet i vårt samhälle. Det skrivna språket är en fantastisk uppfinning. Ett ömsesidigt samband mellan samhällsutvecklingen och utvecklingen av skriftspråket. 23 Läsning en viktig del av utbildningen Kraven på läs- och skrivförmåga beror på: Samhället (att kunna fullgöra sina skyldigheter och bevaka sina rättigheter) Arbetslivet (att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter) Privatlivet (nöjesläsning, kontakter m.m) 24 4
5 Läs- och skrivförmåga Förmågan att använda tryckt eller handskriven text för att Fungera i samhället och fylla kraven i olika vardagssituationer Kunna tillgodose sina behov och personliga mål Förkovra sig och utvecklas i enlighet med sina förutsättningar s. 13, Skolverket (1996) Grunder för fortsatt lärande. En internationell jämförande studie av vuxnas förmåga att förstå och använda tryckt och skriven information. Rapport 115 från Skolverket, Stockholm: Skolverket s. 14, OECD (1995) Literacy, Economy and Society. Paris och Ottawa: OECD och Statistics Canada 25 5) Samhällsutveckling och läsning Svårt att tänka bort skriftspråket ifrån samhällsutvecklingen, men hur hänger de ihop. Den svenska historien: allmän skolplikt, hög grad av alfabetisering, industrialisering Vad kom först industrialiseringen eller läskunnigheten? Andra exempel i världen: Japan, Korea 26 Läsning internationellt 100 miljoner barn går inte i skolan (60% är flickor) mer än 850 miljoner analfabeter (550 miljoner kvinnor och 300 miljoner män) FN:s projekt Education for all Kommer ökad läskunnighet i världen att leda till utveckling? 6) Hur ser elevers språkliga färdigheter ut i den svenska skolan? IALS undersökningen visar att 20 % av eleverna internationellt lämnar skolan med dåliga läskunskaper. IALS visar att 5 % av Sveriges befolkning i åldern år har en läsförmåga som gör att de enbart klarar de enklaste läs- och skrivuppgifterna i vardagslivet Andel av undersökningspopulationen som är invandrare eller infödda fördelade efter läskunnighetsnivå (%) i IALS undersökningen Land nivå 1 nivå 2 nivå 3 nivå 4/5 Kanada födda i Kanada invandrare Nederländerna födda i Nederländerna invandrare Schweiz födda i Schweiz (franskspråkiga) invandrare Schweiz födda i Schweiz (tyskspråkiga) invandrare Sverige födda i Sverige invandrare Tyskland födda i Tyskland invandrare USA födda i USA invandrare Källa: Statistics Canada, OECD, ) Trender: läsundersökningar Läsundersökningar organiserade av IEA: IEA Six Subject Survey 1970, IEA Reading Literacy Study 1991, PIRLS 2001, 2006 PISA : 2000, 2003, 2006, 2009 Skolverkets utvärderingar: 1992, 1995 och 2003 Stockholms undersökningarna: och
6 6) Jämförelser över tid IEA undersökningar 1970, 1991 och 2001 (skolår 3) samt 2001 och 2006 (skolår 4) PISA 2000, 2003, 2006 och 2009 (skolår 9) Skolverket 1992, 1995 och 2003 (skolår 5 skolår 9) Stockholms undersökningarna 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998 and 1999 (skolår 3) Stockholms undersökningarna 1997, 1998, 1999 and 2000 (skolår 8) 6) IEA undersökningarna 1970, 1991, 2001 och 2006 Inga signifikanta skillnader för eleverna i skolår 3 mellan 1970 och 1991 Signifikanta skillnader för eleverna i skolår 3 mellan 1991 and 2001 en försämring Signifikanta skillnader för eleverna i skolår 4 mellan 2001 and 2006 en försämring ) Skolverket 1992, 1995 and 2003 Signifikanta skillnader mellan 1992/95 och ) Stockholms undersökningarna Skolår 3: Variation mellan åren, men ingen trend. Lägre resultat och större spridning. Antalet elever med svårigheter att läsa och skriva har ökat. Skolår 8: Variation mellan åren, men ingen trend ) PISA 2000, 2003, 2006 och 2009 En signifikanta försämring mellan 2000 och Resultatutveckling enligt PISA Spridningen i resultat större 2009 än De allra svagaste läsarna presterar sämre 2009 än läsförståelse matematik naturvetenskap 35 6
7 Trend i läsförståelse efter läsnivåer Flickor och pojkars resultat i läsförståelse efter läsnivåer 6) Jämförelse över tid Inga indikationer på skillnader mellan 1970 and Två undersökningar visar på skillnader under 90-talet: - IEA 1991 och Skolverket 1993/1995 och 2003 En studie visar inte på några skillnader under 90-talet - Stockholms undersökningarna skolår 3 och skolår 8 Två undersökningar visar på skillnader under 2000-talet: - PISA 2000, 2003, 2006 och PIRLS 2001 och 2006 språkutveckling Tala Lyssna Läsa Skriva Samtidigt som resultaten har blivit sämre har också spridningen ökat språkutveckling (tala) Samtala med barn. Ge barn möjlighet att tala och berätta. Att som vuxen lyssna på barnet och respektera barnet. Alla språkbruk är lika bra, vart och ett i sin situation. Hjälpa barnet med den språkliga variationsförmågan. Att hjälpa eleverna att bli mindre beroende av talsituationens stöd och allt duktigare i att låta språket ensamt göra jobbet. språkutveckling (tala) Att låta barnet berätta om - egna direkta erfarenheter och upplevelser - böcker, bilder, TV, film - natur och samhälle
8 språkutveckling (lyssna) Högläsningens betydelse - aktivt samspel stimulerar språkutveckligen. Låta barnet höra rim och ramsor. Träna på att känna igen ljud. språkutveckling (läsa) Läsutvecklingen stöds av andra språkliga aktiviteter. Utveckla den fonologiska medvetenheten rim och ramsor, känna igen ljud. Lära sig hur en berättelse är uppbyggd genom att höra sagor och andra berättelser. Läsning: avkodning x förståelse språkutveckling (skriva) språkutveckling (skriva) Låta barnet skriva bokstäver för hand och med hjälp av dator. Ge barnet enkla skrivuppgifter som blir svårare. Skilja mellan övningar i att skriva rätt och övningar att utveckla sitt skrivande. Att låta barnet skriva om - egna direkta erfarenheter och upplevelser - böcker, bilder, konst, TV, film - sina kunskaper genom studier om natur och samhälle ) Språket och framtiden En radikal förändring pågår av våra språkvanor. Vi kommunicerar via mobiltelefon och datorer. Att läsa på skärmen den vanligaste formen av läsning för ungdomar. 47 Vad läser eleverna på sin fritid? Härnösand Typ av läsning 2005 Skönlit. (N=290) 2006 Skönlit. (N=277) 2005 dagstidn. (N=292) 2006 dagstidn (N=276) 2005 webbsid. (N=289) 2006 webbsid. (N=279) Nästan Mindre än En eller Ungefär Två eller Nästan aldrig (%) en gång i två gånger en gång i tre gånger varje dag månaden i månaden veckan i veckan (%) (%) (%) (%) (%)
9 Användning av datorer hemma för nöjes skull och digital läsning Användning av datorer i skolan och digital läsning Hur hänger digital läsning och traditionell läsning samman? Traditionell läsning Traditionell läsning LÄSNING eller E-läsning E-läsning 51 E-läsning: Vilka implikationer har de förändrade läsvanor för läsfärdigheten och för läsundervisningen? Framtidsscenarier för läsning och läsundervisning: 1) Traditionell läsningen och digital läsning är två skilda saker och elever behöver få stöd med att utveckla bägge, 2) Traditionell läsning och digital läsning är två sidor av samma mynt och en allsidig undervisning innebär stöd för att utveckla läsning i olika sammanhang 3) den som lär sig läsa böcker kan mycket bättre läsa andra former av text och skolans uppgift är att se till så att barnen utvecklar sin förmåga att läsa längre sammanhängande texter på papper. 52 Uppsummering och slutsatser Språk ett medel för kommunikation Språkets fyra sidor: fonologi, grammatik, semantik och pragmatik Talspråk Skriftspråk: likheter och skillnader Allt fler barn flerspråkiga. Flerspråkighet en tillgång, men eleverna behöver stöd. 53 Uppsummering och slutsatser Utveckling av läs- och skrivförmåga en viktig del av samhällsutvecklingen och viktiga färdigheter i dagens samhälle Undersökningar tyder på att svenska elever läser sämre. Stimulera barns språk genom att låta dem utveckla förmågan att lyssna, tala, läsa och skriva. Träna tidigt den fonologiska medvetenheten 54 9
10 Uppsummering och slutsatser Skolan ställs inför nya utmaningar vad det gäller språk och språkutveckling. Att lära sig läsa på mer än ett språk. Under de senaste 20 åren har läsvanor radikalt förändrats. Står vi inför en helt ny typ av läsning? Vilka implikationer har detta för läsinlärning och läsundervisning? Ulf Fredriksson
Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merCapítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8
Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merUtvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket
Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan
Läs merLässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig
Läs merAllmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng
Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4
Läs merAktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare
Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,
Läs merSmassens förskola arbetsplan 2015-2016
Smassens förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum 20150703 Anna-Lena Olofsson Sidan 1(5) Smassens förskola arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merModerna språk. Ämnets syfte
Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och
Läs merKurser på GrundVuxNivå
Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,
Läs merDnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12
Dnr. U2008/5466/SAM PM 2007-02-12 Utbildningsdepartementet SAM, analysfunktionen Mats Björnsson Telefon 08-405 15 15 E-post mats.bjornsson@education.ministry.se 37 internationella kunskapsmätningar under
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merAtt lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Läs merSpråkutveckling hos flerspråkiga barn
Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merFÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL
FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merVerksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merFörskolan framgångsfaktor enligt OECD
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merLokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14
Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14 2013-06-03/Lena Mattisson, Sickla skola och förskolor 1 Innehåll Våra styrdokument... 3 Internationella styrdokument... 3 Nationella styrdokument... 3 Lokala
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merSvenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs mer2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009
2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merLäsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet
Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Läs merKvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET
1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merAnnan pedagogisk verksamhet
Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten
Läs merPrövning i Moderna språk 2
Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska: Jeanette
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merMottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever
Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merSundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan
skolor Sundsvalls Undervisning i modersmål Barn- och utbildningsförvaltningen Kursplan Kursplan i modermålsundervisning Syfte och roll: att stärka den personliga och kulturella identiteten och för den
Läs merTVÅ SPRÅK ELLER FLERA?
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag
Läs merMatematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Läs merAllmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9
FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merLPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Läs merTALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112
Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå
Läs merBroskolans röda tråd i Språkval
Broskolans röda tråd i Språkval Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merInför prövning i Moderna språk steg 4
Inför prövning i Moderna språk steg 4 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska:
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merBILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson
BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga
Läs merKvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson
Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2012/2013 Strömtorpsskolans fritidshem Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merPrövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016
prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande
Läs merKlöxhultsskolan Läsåret 15-16
Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare
Läs merLäsförståelse och hörförståelse
Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21 Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus Talat och skrivet språk (Wengelin
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Läs merRIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16
RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5
Läs merArbetsplan för Västra Bodarna fritidshem
150812 Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merPRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2
prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merKurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014
Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 ISBN 978-91-7561-031-3 Utgiven av Universitets-
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merMatematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29
Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merProgrammering och digital kompetens
Kollegialt lärande Föreläsning Workshop Programmering och digital kompetens Lärcafé, 14 juni OSÄKERHET RÄDSLA NYFIKENHET FÖRVALTARE OCH ENTREPRENÖRER Kompetensutveckling Skolverket släpper en modul i oktober.
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merAtt välja sin framtid entreprenörskap
Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen
Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs mer