FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

Transkript

1 FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

2 FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄS- UNDERVISNINGEN Förändrade läsvanor Digital läsning och traditionell läsning. Hur bra läser elever digitalt? PISA 2009 Vad påverkar digital och traditionell läsning? Vilken läsundervisning ska skolan ge? 2

3 TILLGÅNG TILL DATORER ENLIGT SCB 2011 hade 94 procent av den vuxna befolkningen i Sverige tillgång till en dator hemma 2011 hade 93 procent har tillgång till en dator med internetuppkoppling 91 procent använder internet hemma 2004 hade 84 procent av befolkningen hade tillgång till dator i hemmet 2004 hade 79 procent tillgång till Internet i hemmet Källa: SCB (2012) Privatpersoners användning av datorer och internet Stockholm: Statistiska Centralbyrån 3

4 TILLGÅNG TILL DATORER FÖR YNGRE VUXNA (16 24 ÅR) 2011 ENLIGT SCB 98 hade procent tillgång till dator med internet hemma 97 procent använde datorer hemma 92 procent använde internet i stort sett varje dag 94 procent använde internet för privat bruk för att delta på sociala nätverkssajter som t ex Facebook och Twitter 83 procent använde internet för privat bruk för att titta på nyhetssajter 83 procent använde internet för privat bruk för att söka på Wikipedia eller andra wikiwebbplatser 80 procent skrev meddelanden till chattrum, nyhetsgrupper eller diskussionsforum på internet Källa: SCB (2012) Privatpersoners användning av datorer och internet Stockholm: Statistiska Centralbyrån 4

5 15-ÅRINGARS TILLGÅNG TILL OCH ANVÄNDNING AV DATORER ENLIGT PISA ,7 procent angav att de aldrig hade använt en dator 99 procent att de hade minst en dator hemma ökat från 95 procent år 2000 till 99 procent år 2009 Andelen som hade internet hemma ökade från 83 procent år 2000 till 99 procent år 2009 Skolverket (2011) Eleverna och nätet: PISA 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa, förstå och värdera digital information. Stockholm: Skolverket 5

6 ANDEL ELEVER SOM HAR TRE ELLER FLERA DATORER HEMMA 2000, 2006 OCH 2009 Sverige OECD-medel Procent År 2000 År 2006 År

7 HUR ELEVERNA ANVÄNDER DATORER FÖR FRITIDSSYSSELSÄTTNINGAR I HEMMET 7

8 ANDEL AV ELEVERNA SOM UPPGAV ATT DE GJORDE FÖLJANDE AKTIVITET HEMMA FÖR SKOLARBETET 8

9 ANDEL AV ELEVERNA SOM UPPGAV ATT DE GJORDE FÖLJANDE AKTIVITET PÅ DATOR I SKOLAN 60 Procent 61 OECD-medel Sverige Chattade pa naẗet i skolan Anva nde Internet fo r skolarbete La ut egna arbeten pa skolans webbplats O vade och noẗte in, fo r t.ex. fra mmande spra k eller matematik Anva nde skolans datorer fo r grupparbete och fo r att kommunicera med andra elever 9

10 ELEVERS ANVÄNDNING AV DATORER I OLIKA ÄMNEN OECD-medel Sverige Procent Lektion i modersmål (svensklektion i Sverige) Matematiklektion Lektion i naturvetenskap Lektion i främmande språk 10

11 ELEVERS ATTITYDER TILL DATORER OECD-medel Sverige 100 Procent Det a r mycket viktigt fo r mig att arbeta med datorn Jag tycker att det a r va ldigt Jag anva nder datorn fo r att Jag glo mmer bort tiden na r roligt att leka med eller arbeta med datorn jag a r mycket intresserad jag arbetar med datorn 11

12 BOKLÄSNING I DEN VUXNA BEFOLKNINGEN 2007 angav 38,7 procent av den vuxna befolkningen (16 84 år) att de ägnade sig åt bokläsning varje vecka. I stort samma nivå som 1983 (40,1 procent) År 2010 använde en person i Sverige i genomsnitt 56 minuter per dag till att läsa. Något lägre än motsvarande medelvärde från mitten av 90-talet. Över tid är trenden relativt stabil, men med en svag nedåtgång efter Bland yngre vuxna ser det dock lite annorlunda ut. Källor: - SCB (2012a) Bokläsning per vecka. Stockholm: Statistiska Centralbyrån, Elektroniskt dokument - Höglund, L. (2012) Bokläsning i skiftet mellan traditionella och digitala medier. I SOU 2012:10 Läsarnas marknad, marknadens läsare en forskningsantologi. Stockholm: Litteraturutredningen i samarbete med Nordicom, Statens offentliga utredningar 12

13 BOKLÄSNING I DEN YNGRE BEFOLKNINGEN Andelen bland yngre vuxna som 2007 ägnade tid åt bokläsning var 27,2 procent. En klar nedgång jämfört med 1983 då andelen bland de yngre vuxna som läste böcker var 42 procent. Den tid som används för läsning har sjunkit. Det finns en nedåtgående tendens bland barn och ungdomar i åldern 9 14 år, år och år. Trenden är tydligast bland yngre vuxna (20 24 år). Källa: Höglund, L. (2012) Bokläsning i skiftet mellan traditionella och digitala medier. I SOU 2012:10 Läsarnas marknad, marknadens läsare en forskningsantologi. Stockholm: Litteraturutredningen i samarbete med Nordicom, Statens offentliga utredningar 13

14 Andel (%) flickor och pojkar som läser för nöjes skull 2000 och 2009 *Statistiskt signifikanta skillnader står med fet stil PISA 2000 PISA 2009 Diff % % % % Diff % Diff % Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Sverige 73,0 55,1 75,0 50,7 1,97-4,46* OECD 76,6 59,8 73,2 53,4-3,36-6,43 14

15 LÄSNING FLERA GÅNGER I VECKAN ANDEL (%) AV ALLA ELEVER I PISA 2009 Chatta på nätet (t.ex. MSN ) 84 procent Läsa e-post 59 procent Söka information på nätet för att få veta mer om ett visst ämne 50 procent Använda en ordbok eller uppslagsbok på nätet (t.ex. Wikipedia ) 39 procent Söka praktisk information på nätet (t.ex. tidtabeller, evenemang, tips och råd, recept) 39 procent Läsa nyheter på nätet 36 procent Delta i gruppdiskussioner eller forum på nätet 19 procent Läser dagstidningar 45 procent Läser tidskrifter/veckotidningar 25 procent Läser skönlitteratur (romaner, noveller, berättelser) 15 procent Läser serietidningar 9 procent Läser facklitteratur 3 procent 15

16 LÄSNING Traditionell läsning i regel på papper läses i regel linjärt statisk Digital läsning på skärm, webbsidor kombination av olika mediaformer hoppar mellan texter väljer textstycken och läsa dem i den ordning som läsaren själv bestämmer texterna innehåller s.k. hyperlänkar till andra texter dynamisk 16

17 DIGITAL OCH TRADITIONELL LÄSNING Samma grundläggande teknik behövs oavsett om en text förekommer digitalt eller på papper. Läsaren måste kunna avkoda snabbt och säkert så att bokstäver identifieras, binds samman till ord och sedan till meningar. Läsaren måste ha en språkförståelse som gör att de ord och meningar som läses ges en innebörd. Viktigt i digital läsning: Navigering Multimodal literacitet IT färdigheter Informationsfärdigheter 17

18 KORRELATION MELLAN DET DIGITALA LÄSTESTET OCH TRADITIONELL LÄSNING Korrelationen i OECD: 0,83 Korrelationen i Sverige: 0,87 18

19 KORRELATION MELLAN DIGITAL OCH TRADITIONELL LÄSNING 19

20 Andel (%) elever på Nivå 5 och överövandel (%) elever på Nivå 5 och över er ndel (%) elever på Nivå 5 och över Sverige 20

21 Andel (%) eer nivå 2 elever under nivå 2 Sverige 21

22 MEDELPOÄNG PÅ DEN DIGITALA LÄSSKALAN Länder med signifikant bättre resultat än Sverige Länder som inte har ett medelvärde som skiljer sig signifikant från Sveriges (510) Länder med signifikant sämre resultat än Sverige OECD-länder OECD-länder OECD-länder Sydkorea (568) Island (512) Norge (500) Australien (537) Irland (509) Frankrike (494) Nya Zeeland (537) Belgien (507) Danmark (489) Japan (519) Spanien (475) Ungern (468) Polen (464) Österrike (469) Övriga länder Övriga länder Övriga länder Hongkong-Kina (515) Macao-Kina (492) Colombia (368) 22

23 SKILLNAD I LÄSFÖRMÅGA MELLAN FLICKOR OCH POJKAR Sverige 23

24 SKILLNAD I LÄSFÖRMÅGA MELLAN FLICKOR OCH POJKAR Sverige 24

25 FLICKORS OCH POJKARS ANVÄNDNING AV VARIERAT LÄSMATERIAL SAMT ANDELEN (%) PRESTATIONSSKILLNADER SOM KAN FÖRKLARAS AV DERAS INDEX FÖR VARIERAT LÄSMATERIAL Index för varierat läsmaterial Andel förklarad varians avseende läsprestatio ner Alla elever Flickor Pojkar Diff. Flickor - pojkar index m-fel index m-fel index m-fel diff m-fel % m-fel Sverige -0,01 0,02 0,15 0,02-0,17 0,03 0,32 0,03 13,5 1,21 OECD 0,00 0,00 0,09 0,00-0,09 0,00 0,18 0,01 5,9 0,14 Värden som är statistiskt signifikanta står med fet stil 25

26 FLICKORS OCH POJKARS LÄSAKTIVITETER PÅ NÄTET SAMT ANDELEN (%) PRESTATIONSSKILLNADER SOM KAN FÖRKLARAS AV DERAS INDEX FÖR LÄSAKTIVITETER PÅ NÄTET Index för läsaktiviteter på nätet Andel förklarad varians avseende läsprestatio ner Alla elever Flickor Pojkar Diff. Flickor - pojkar index m-fel index m-fel index m-fel diff m-fel % m-fel Sverige 0,03 0,01-0,07 0,01 0,12 0,02-0,19 0,02 1,2 0,35 OECD 0,00 0,00-0,03 0,00 0,03 0,00-0,07 0,01 2,8 0,11 Värden som är statistiskt signifikanta står med fet stil 26

27 ANVÄNDNING AV DATORER HEMMA FÖR NÖJES SKULL OCH DIGITAL LÄSNING 27

28 ANVÄNDNING AV DATORER I SKOLAN OCH DIGITAL LÄSNING 28

29 DATORANVÄNDNING OCH LÄSNING ÖVER TID Ökad datoranvändning sammanfaller i tid med försämrad läsning (PIRLS-undersökningarna). Ökad datoranvändning sammanfaller också i tid med minskad traditionell läsning (PIRLSundersökningarna). Omfördelning av tid mer tid läggs på datorer och mindre på läsning. Källa: Rosén, M. (2012) Förändringar i läsvanor bland 9- till 10- åringar.. I SOU 2012:10 Läsarnas marknad, marknadens läsare en forskningsantologi. Stockholm: Litteraturutredningen i samarbete med Nordicom, Statens offentliga utredningar 29

30 VILKEN LÄSUNDERVISNING I SKOLAN? Barn och ungdomar läser både digitalt och traditionellt. De behöver stöd för att utveckla bägge dessa sätt att läsa. Digital läsning är vanligare än traditionell läsning bland ungdomar. All datoranvändning stöder inte läsning. Att elever kan använda en dator betyder inte att de är goda digitala läsare. Möjligen är traditionell läsning mer kritisk för att kunna läsa på olika sätt än digital läsning. 30

31 VILKEN LÄSUNDERVISNING I SKOLAN? Att lära sig läsa. Allsidigt stöd. Skrivning och läsning följs åt. Eleven får skriva både för hand och på dator. Elever behöver en strukturerad läsundervisning där de får lära sig kopplingen mellan ljud och bokstav. 31

32 SAMMANFATTNING I Under de senaste 20 åren har barns och ungdomars läsvanor förändrats. Den vanligaste läsaktiviteten är för de flesta barn och ungdomar idag läsning på dator. Digital läsning och traditionell läsning det finns likheter, men också skillnader. Svenska ungdomar läser bättre digitalt än traditionellt. Skillnaden mellan flickor och pojkar är mindre i digital läsning än i traditionell läsning. 32

33 SAMMANFATTNING II Läsning av olika typer av texter på papper tycks ha en större betydelse för god traditionell läsning än läsning på internet. Måttliga datoranvändare är de bästa digitala läsarna. Omfördelning av tid mer tid läggs på datorer och mindre på läsning. Skolans läsundervisning måste innehålla både digital och traditionell läsning. Mer forskning behövs om digital läsning och om relationen mellan digital läsning och traditionell läsning. 33

34 PISA rapporterna kan laddas ner ifrån: Mer finns att läsa i: Fredriksson, U. & Taube, K. (2012) Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur 34

35 35