Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

Transkript

1 Bilder av skolan Resultat från /PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren Britt-Marie Backlund Ulf Fredriksson PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand /PISA 1 /PISA 3 Syftet med PISA-studier I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande Datainsamling 2000, 2003, 2006, 2009 Fånga det samlade kunnandet hos 15- åringar, omvärldskunskap. I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden? Utgår ej från läro- och kursplaner /PISA 2 /PISA 4 1 2

2 Varför deltar i PISA? Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv Trendresultat i relation till andra länder Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem Underlag för politiska beslut /PISA 5 Mätning FIMS 1964 FISS 1970/71 SIMS 1980 SISS 1983 IEA LF 1991 TIMSS 1995 PISA 2000 PISA 2003 TIMSS 2003 Internationella studier och s resultat Population 13-åringar Avgångsklasser i gymn. 10-åringar 14-åringar Avgångsklasser i gymn åringar (år 7) Avgångsklasser i gymn. 10-åringar (år 4) 14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) 9-åringar 14-åringar 13-åringar (år 7) Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) 15-åringar 15-åringar Skolår 8 Läsförståelse Matematik I botten Genomsnitt I botten Genomsnitt Genomsnitt Över genomsnitt Naturvetenskap Genomsnitt Över genomsnitt Genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt /PISA Under genomsnitt Genomsnitt 7 Performance on the mathematics scale Performance on the mathematics scale Student performance and spending per student Förhållandet mellan resultatet i matematik och kostnaden för landets skolsystemet per elev mellan 6 och 15 år. Slovak Republic Poland Slovak Republic Poland Mexico Mexico Czech Republic Hungary Czech Republic Hungary Greece Greece Korea Ireland Korea Ireland Germany Sweden Finland France Austria Netherlands Japan Norway Canada Belgium Spain Switzerland Australia Iceland Denmark United States Germany Sweden France Austria Portugal Norway Italy /PISA 6 0 Source: PISA database, Table Spain Portugal Finland Netherlands Japan Canada Australia Belgium Iceland Italy Denmark United States Switzerland R 2 = 0,15 R 2 = 0, PISA 2006 Omkring elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I deltog elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet. Nationellt centrum för /PISA i ligger vid Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning. KG Karlsson är nationell projektledare och ansvarar tillsammans med Magnus Oscarsson för naturvetenskap. Karin Taube ansvarar för läsning. Maria Edholm ansvarar för all administration. Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA. /PISA 8 Astrid Petersson och Ingmar Ingemansson 3 4

3 PISA provet Kompetenser i naturvetenskap Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena Elevenkät med bakgrundsdata Skolenkät till rektorerna /PISA 9 Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter) Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter) Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter) Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation. Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar. Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser. Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder. Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information. Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning. Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser. Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser. Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg. /PISA 11 Scientific Literacy De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Naturvetenskap Den utsträckning i vilken en person Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen. Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare. /PISA 10 Fysikaliska system (17) Levande system (25) Innehåll i naturvetenskap Materiens struktur Materiens egenskaper Kemiska förändringar Kraft och rörelse Energi och energiomvandlingar Växelverkan mellan energi och materia Celler Människan Populationer Ekosystem Biosfären Jorden och rymden (12) Tekniska system (8) Jordens struktur Jordens energi Förändringar av jorden Jordens historia Jorden som planet i rymden Teknikens roll Relation mellan naturvetenskap och teknik Begrepp Viktiga principer /PISA

4 Personlig Samhällelig Global Hälsa (26) Hålla sig frisk, förhindra olyckor, diet Sammanhang Naturresurser Miljö (20) (17) Egen användning ndning av resurser och energi Sjukdomskontroll, Livskvalitet, Avfallshantering Produktsäkerh kerh kostråd, folkhälsa lsa produktion och distribution av mat, energiförs rsörjningrjning, lokalt väderv et, bedömning av risker med brottslighet Epidemier, global Förnyelsebara spridning av system, sjukdomar befolkningstillväxt Egen sophantering Biologisk mångfald, hållbar utveckling, jordförst rstöringring Risker (15) Risker påp personlig nivå, beslut om bostad och dylikt Naturveten- skapens frontlinjer (27) Naturfenomen, sport och fritidsaktiviteter, musik, tekniska prylar Nya material, genteknologi, vapenteknologi, transport Klimatförändrin Rymden, g, krig universums ursprung och struktur /PISA Svenska pojkars och flickors resultat på de olika kompetensskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i ) Resultat på de olika kompetensskalorna 516 (+8) 504 (+3) 507 (-1) 499 (-2) pojkar 503 (+4) 504 (+11) flickor 491 (+1) 494 (-4) Naturvetenskap Förklara företeelser Identifiera Använda naturvetenskapligt naturvetenskapliga naturvetenskapliga frågeställningar fakta och argument /PISA 15 N A T U R V E T E N S K A P Länder med L ä n d e r m e d L ä n d e r m e d e j L ä n d e r m e d s i g n i f i k a n t s i g n i f i k a n t b ä t t r e s i g n i f i k a n t s k i l l n a d. s ä m r e r e s u l t a t ä n rsignifikant e s u l t a t ä n bättre S v e r i g e signifikant skillnad. Ssämre v e r i g e resultat än O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r resultat än Länder med ej Länder med signifikant F in la n d (5 6 3 ) Ö s t e r r ik e ( ) F r a n k r ik e (4 9 5 ) K a n a d a (5 3 4 ) Irla n d ( ) Is la n d (4 9 1 ) J a p a n N-länder y a Z e e la n 1 0 U n g e r n -länder S v e r i g e 4 3 U S A -länder S lo v a k ie n (5 3 ) ( 5 0 ) (4 8 9 ) (5 3 ) ( 5 0 ) (4 8 8 ) A u s t r a lie n (5 2 7 ) O E C D m e d e l ( ) S p a n ie n (4 8 8 ) N e d e r lä n d e r n a (5 2 5 ) P o le n ( ) N o r g e (4 8 7 ) S y d k o r e a (5 2 2 ) D a n m a r k ( ) L u x e m b u r g (4 8 6 ) T y s k la n d (5 1 6 ) Ita lie n (4 7 5 ) S t o r b r it a n n ie n (5 1 5 ) P o r t u g a l (4 7 4 ) T je c k ie n (5 1 3 ) G r e k la n d (4 7 3 ) S c h w e iz (5 1 2 ) T u r k ie t (4 2 4 ) B e lg ie n (5 1 0 ) M e x ik o (4 1 0 ) Finland (563) Österrike (511) Frankrike (495) Kanada (534) Irland (508) Island (491) Japan (531) Ungern (504) USA (489) Ö v r i g a Nya Zeeland H o n g k o n g - K in (530) (5 4 2 ) Ö v r i g a (503) Slovakien K r o a t ie n (488) (4 9 3 ) a T a iw a n EAustralien s t la n d 3 2 ) (527) 3 1 ) medel L e t t la n d (500) LSpanien it a u e n 9 0 ) (488) 8 8 ) L ie c h t e n s t e in SNederländerna lo v e n ie 2 2 ) (525) 1 9 ) Polen R y s s la n (498) INorge s r a e l 7 9 ) (487) 5 4 ) d a M a c a o - K in Sydkorea (5 1 1 ) (522) Danmark C h ile S e r b ie n (496) BLuxemburg u lg a r ie n (4 3 8 ) 3 6 ) (486) 3 4 ) Tyskland (516) U r u g u a y JItalien o r d a ie n 2 8 ) (475) 2 2 ) Storbritannien (515) T h a ila n d R u m ä n ie n MPortugal o n t e n e g r o (4 2 1 ) 1 8 ) (474) 1 2 ) Tjeckien (513) I n d o n e s ie n AGrekland r g e n t in a (3 9 3 ) (3 (473) 9 1 ) Schweiz (512) B r a s ilie n C o lo m b ia TTurkiet u n is n (3 9 0 ) (3 8 8 ) (3 (424) 8 6 ) Belgien (510) /PISA A z r b a d ja n QMexiko a t a r (3 8 2 ) (3 (410) 4149 ) K ir g iz is t a n (3 2 2 ) Svenska pojkars och flickors resultat på de olika innehållsskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i ) 502 (-3) 494 (-1) Om naturvetenskap Resultat på de olika innehållsskalorna 508 (0) 488 (-3) 513 (+9) 511 (+11) 526 (+13) 507 (+20) Jorden och rymden Levande system Fysikaliska system /PISA 16 pojkar flickor 7 8

5 Huvudresultat Naturvetenskap På -snitt totalt Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap Vissa könsskillnader inom underområden Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring Huvudresultat matematik På genomsnittlig -nivå Liten försämring hos de duktigaste eleverna Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring /PISA 17 /PISA 19 MATEMATIK LÄSNING Länder med signifikant bättre resultat än -länder Finland (548) Sydkorea (547) Nederländerna (531) Schweiz (530) Kanada (527) Japan (523) Nya Zeeland (523) Australien (520) Belgien (520) Danmark (513) Länder med ej signifikant skillnad -länder Tjeckien (510) Island (506) Österrike (505) Tyskland (504) (502) Irland (501) medel (498) Frankrike (496) Länder med signifikant sämre resultat än -länder Storbritannien (495) Polen (495) Slovakien (492) Ungern (491) Luxemburg (490) Norge (490) Spanien (480) USA (474) Portugal (466) Italien (462) Grekland (459) Turkiet (424) Mexico (406) /PISA 18 Länder med signifikant bättre resultat än Länder med ej signifikant skillnad Länder med signifikant sämre resultat än -länder -länder -länder Sydkorea (556) Australien (513) Storbritannien (495) Finland (547) Polen (508) Tyskland (495) Kanada (527) (507) Danmark (494) Nya Zeeland (521) Nederländerna (507) medel (492) Irland (517) Belgien (501) Österrike (490) Schweiz (499) Frankrike (488) Japan (498) Island (484) Norge (484) Övriga Övriga Tjeckien (483) Hongkong-Kina (536) Liechtenstein (510) Ungern (482) Estland (501) Luxemburg (479) Portugal (472) Italien (469) /PISA 20 Slovakien (466) S ( ) 9 10

6 Skillnad mot -medel Svenska elevers resultat i läsning Resultat läsning Läsning 2000 Läsning 2003 Läsning 2006 Likvärdighet 6 indikatorer Total variation i elevresultat: ungefär på -genomsnittet Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund: ungefär på -genomsnittet percentiler /PISA 21 /PISA 23 Huvudresultat läsning Likvärdighet 6 indikatorer Svenska elever fortfarande mycket goda läsare klart över -genomsnittet Viss försämring hos de allra svagaste läsarna Stora könsskillnader dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna /PISA 22 Variation i resultat mellan skolor: Mindre skillnader mellan skolor i jämfört med Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning: Mindre skillnader i jämfört med Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning: Mindre effekt i jämfört med /PISA

7 Likvärdighet 6 indikatorer Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund: Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund: 48 poäng (: 55p) Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund: 78 poäng (: 58p) Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003 För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för /PISA 25 /PISA 27 Likvärdighet i ett internationellt perspektiv Läsning Variation mellan skolorna har ett av de mest likvärdiga skolsystemen Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer Finland inte bara det land med bästa resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet Matematik Variation mellan skolorna /PISA Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer /PISA

8 Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier? Exempeluppgift Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda relationer mellan lärare och elever Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån /PISA 29 /PISA 31 En exempeluppgift /PISA 30 /PISA

9 /PISA 33 /PISA 35 PISA 2006 Naturvetenskap i fokus intresse engagemang /PISA 34 /PISA

10 Intresse och engagemang för naturvetenskap Intresse för naturvetenskap Visar nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar och upptäckter. Visar vilja att lära sig mer inom naturvetenskap, med användning av olika resurser och metoder. Visar vilja att söka information och har ett stabilt intresse för naturvetenskap, inklusive att överväga en yrkeskarriär med anknytning till naturvetenskap. Stöd för naturvetenskapliga undersökningar Inser vikten av att beakta olika naturvetenskapliga perspektiv och argument. Stöder användningen av fakta och rationella förklaringar. Uttrycker behovet av logik och noggrannhet för att dra slutsatser. Ansvar för naturresurser och miljö Visar personligt ansvar för hållbar utveckling. Visar insikt om miljökonsekvenser av eget handlande. Visar vilja att agera för att bevara naturresurser. Optimism om miljön. Andel elever som tror att problemen nedan kommer att minska under de kommande 20 åren Luftföroreningar Energibrist Utdöendet av växter och djur Skogsavverkning för markexploatering Vattenbrist Kärnavfall /PISA 37 /PISA 39 Miljö. Andel elever som ser följande miljöfrågor som allvarliga problem för sig själva eller andra i sitt land. Luftföroreningar Energibrist Utdöendet av växter och djur Skogsavverkning för markexploatering Vattenbrist Kärnavfall Svenska elever visar tillsammans med finska minst oro för miljön /PISA 38 Naturvetenskapens värde i stort. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Framsteg inom naturvetenskap och teknik förbättrar i allmänhet människors levnadsförhållanden Framsteg inom naturvetenskap och teknik bidrar i allmänhet till att förbättra ekonomin Framsteg inom naturvetenskap och teknik medför i allmänhet sociala fördelar /PISA

11 Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Jag kommer att använda naturvetenskap på många sätt när jag blir vuxen Naturvetenskap är mycket betydelsefullt för mig Jag tycker att naturvetenskap hjälper mig förstå saker omkring mig /PISA 41 Fritidsaktiviteter. Andel elever som gör följande mycket ofta eller regelbundet Tittar på TV-program om naturvetenskap Lånar eller köper böcker om naturvetenskap Besöker webbsidor som handlar om naturvetenskapliga ämnen Lyssnar på radioprogram om framsteg inom naturvetenskapen Läser naturvetenskapliga tidskrifter eller artiklar om vetenskap i tidningar Besöker en naturvetenskaplig förening /PISA Framtida ambitioner. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Jag skulle vilja läsa naturvetenskap efter gymnasiet Jag skulle vilja ägna mitt liv åt att syssla med avancerad naturvetenskap Jag skulle vilja arbeta med naturvetenskapliga projekt när jag blir vuxen Jag skulle vilja arbeta med ett yrke som har med naturvetenskap att göra /PISA 42 Självtillit. Andel elever på respektive fråga som uppger att de skulle klara den lätt eller med lite ansträngning. Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem Förklara varför jordbävningar förekommer oftare i en del områden än i andra Beskriva antibiotikas roll vid behandlingen av sjukdomar /PISA

12 Resultat Samband mellan intresse och resultat i naturvetenskap för olika länder 600 Tittar vi sambandet mellan intresse och prestation ser vi en 500 motsägelsefull bild tona fram 400 Elevers intresse Huvudresultat intresse Naturvetenskap Lågt intresse totalt Starka samband i mellan intresse och resultat Hur ökar vi intresset??? 300 /PISA 45 lågt Intresse högt /PISA 47 Omsorg om miljö Optimism om miljön Naturvetenskapens värde i stort Fritidsaktiviteter Intresse och resultat Motivation och värdesättande Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Framtida ambitioner i naturvetenskap Självtillit i naturvetenskap Resultat för nedre resp övre kvartil för resp index /PISA 46 Tack PISA nationellt centrum Härnösand /PISA