Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Transkript

1 Digitaliseringen av skolan Jan Hylén

2 DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i omvärlden? Digitalt innehåll ställer nya krav Trender i tiden från datorisering till digitalisering 2

3 VARFÖR SKA MAN HA IT I SKOLAN? Samhällsekonomiska skäl - Förbereder för arbetslivet - Sänker skolans kostnader Rättvisa och medborgarkompetens mindre digitala klyftor Katalysator för förändring nya arbetsformer i skolan Högre effektivitet i lärandet Hittills få studier som visar entydiga resultat Produktivitetsparadox 3

4 NÄR DATORN KOM TILL SKOLAN (1) och 1980-tal undervisning om datorer, inte med Utvärdering 1 miljard kr men begränsade effekter top-down tänkande 1990-talet Internet och Skoldatanätet KK-stiftelsens satsning -95 Fyrtornsprojekt Utvärdering: Övertro på teknikens möjligheter Kom ihåg: Vingar åt människans förmåga 4

5 NÄR DATORN KOM TILL SKOLAN (2) IT i Skolan ITiS (1,7 miljarder kr) 60 % av alla lärare deltog kompetensutveckling för lärare (300 miljoner) en dator till varje lärare (700 miljoner) ifrågasatt av Riksdagens revisorer IT-bubblan spricker IT-frågan förlorade sin ställning inom skolpolitiken PIM 5

6 VAR STÅR VI IDAG? Utvecklingen av antalet elever per dator Grundskola kommunal Grundskola fristående Gymnasieskola kommunal Gymnasieskola fristående ,6 8,4 6, ,5 7,9 4, ,3 4,2 2, ,8 2,8 1,6 Källa: Skolverket 2001 samt

7 Storbritannien Australien Norge USA Österrike Japan Luxemburg Korea Nya Zeeland Kanada Ungern Island Danmark Schweiz Nederländerna Finland Belgien Sverige Tjeckien Italien Spanien Irland Grekland Tyskland Portugal Mexiko Polen Slovakien Turkiet OECD VAR STÅR SVERIGE IDAG? Antalet datorer per elev ,4 0,35 0,34 0,3 0,3 0,25 0,2 0,21 0,18 0,17 0,19 0,15 0,1 0,05 0 Källa: OECD/PISA

8 ANDEL SOM ANVÄNDER DATORN OFTA I HEMMET OCH SKOLAN At school At home Källa: OECD/PISA

9 POLITIKEN PÅVERKAR LÄRARES MOTIVATION Tillgång Kompetens Motivation Danmark Finland Island Norge Sverige EU Source: Empirica

10 BORTOM LÄROBOKEN Läromedel Lärresurser Digitala läromedel Digitala lärresurser 10

11 DIGITALT MATERIAL ELLER TRYCKT? Valet mellan digitalt material och tryckta böcker: Finns det en sådan diskussion på skolan? Vem väljer? Eller tar man alltid både-och? Vilka aspekter vägs in i valet? 11

12 GRATISRESURSER ELLER FÖRLAGSMATERIAL? Gratisresurser Hur långsiktigt är erbjudandet? Hur stabil är resursen? Vem har ansvaret? Är reklamfinansiering OK? Förlagsmaterial Professionell produktion Ett sätt att slippa reklam Fortfarande begränsat utbud 12

13 UPPHOVSRÄTT OCH NYTTJANDERÄTT Användarperspektivet (tydliga regler) Producentperspektivet (mer komplicerat) på skolan tillhör skolan på annan tid och plats tillhör individen behov av policy licenser Creative Commons 13

14 VARFÖR GE BORT KUNSKAP GRATIS? Öppna digitala lärresurser avkastning på skattemedel ge bort och få tillbaka i bättre skick bra marknadsföring stimulans till utveckling, samarbete Giving Knowledge for Free the Emergence of Open Educational Resources (OECD, 2007) 14

15 FRÅN DATORISERING TILL DIGITALISERING Drivkrafter för digitalisering Användarna blir producenter Det informella lärandet ökar Oberoendet av tid och rum ökar 15

16 FYRA DRIVKRAFTER FÖR DIGITALISERING Tekniska Mindre och mer kraftfulla apparater (ipad, Netbook, iphones ) Ökad mobilitet (4G) Mer användarvänliga Ekonomiska Billigare bredband, apparater och programvaror Juridiska Licenser: Creative Commons Sociala Ökade kunskaper och vana 16

17 INNEHÅLLET FRIGÖRS FRÅN SIN FÖRPACKNING Musikindustrin Utbildningssektorn Nätbaserade lärresurser och kurser Mer kunskapsutvärdering mindre undervisning Motkraft konceptualisering som t.ex. Kunskapsskolan 17

18 ANVÄNDARNA BLIR PRODUCENTER Läromedelsförlagens affärsmodeller utmanas Norge (Norsk Digital LæringsArena) Storbritannien (North West Learning Grid) Danmark (Mikro Verkstædet) Sverige (Lektion.se) Storbritannien (Teachable.net) 18

19 DET INFORMELLA LÄRANDET ÖKAR Learning communities lärande på nätet växer Informellt lärande Spontant, deltagarstyrt och utan formell struktur Icke-formellt lärande Folkbildning nu i identitetskris Formellt lärande/utbildning Påverkas indirekt mot större flexibilitet 19

20 ÖKAT OBEROENDE AV TID OCH RUM Inom högskolan studerar var 4:e student på distans Elevkullarna minskar dramatiskt i norra Sverige Nya möjligheter Smala kurser (the long tail) eller samverkan mellan skolor Mer digitalt undervisningsmaterial Samverkan mellan hem och skola förändras skoldagen bryts upp Samverkan mellan arbetsliv och skola förbättras 20

21 SKOLAN DIGITALISERAS Det nationella inflytandet minskar EU:s nyckelkompetenser, Bolognaprocessen, utbildn.politiska mål Global utbildningsmarknad Läromedelsförlagens framtid? Vem vinner och vem förlorar? Risk för nya digitala klyftor Behov av nationell strategi! 21

22 Tack för uppmärksamheten! Bilderna hittar du på vår blogg: