Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Transkript

1 Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen

2 PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens Lång sikt Hållbar konkurrens

3 Begränsande faktorer för hållbar konkurrens Nätinfrastruktur = flaskhalsresurs Ojämn spelplan för marknadsaktörer - Tillgång till betydande infrastrukturella tillgångar - Betydande kundbas - Betydande skal-/samproduktionsfördelar Begränsade kommersiella förutsättningar för infrastrukturinvesteringar

4 Principen om investeringsstegen

5 Öppenhet och konkurrens i kopparnätet År 2001: Förordning om tillträde till kopparbaserade accessnätet träder i kraft År 2002: Ny EU-direktiv År 2004: SMP-reglering av kopparnätet baserat LEK 2001: 22 operatörer samlokaliserar, 284 samlokaliseringar 2005: ca 90 operatörer samlokaliserar, ca 2500 samlokaliseringar 2008: ca 90 operatörer samlokaliserar, ca 3584 samlokaliseringar 2008/2009: xdsl-marknaden stagnerar. Tidigare 30% tillväxt/år

6 Nytillkomna bredbandskunder över fasta accesser Tillkommande nya kunder ' DSL Kabel-TV LAN

7 Antal bredbandsabonnemang i Sverige (tusental) Antal bredbandsabonneamng ( 000) Övriga anslutningar Fiber och fiber LAN Satellit Mobilt bredband Fast radio Kabel tv xdsl Totalt

8 Antalabonnenter per 100 inv. Antal mobila bredbandsanvändare per 100 inv. Annat Fiber/LAN Kabel TV DSL Mobilt bredband Danmark NL Norge Schweiz Island Sverige Sydkorea Finland Luxenburg Kanada Storbritannien Belgien Frankrike Tyskland USA Australien Japan Österrike Nya Zeeland Spanien Irland Italien Tjeckien Ungern Portugal Grekland Poland Slovakien Turkiet Mexiko OECD& COCOM, 2008

9 Svåra överväganden om framtiden Fiber ersätter det kopparbaserade accessnätet - Efterfrågan på bandbredd? - Investeringsvilja bland marknadsaktörer i fiber? - I vilken takt sker migreringen? - Vad händer med LLUB-investeringar om telestationer läggs ned? - Är kopparnätet historia? - HUR PÅVERKAS KONKURRENSEN vid övergången till NGA?

10 PTS förslag på ny reglering för öppet accessnät Förslag på reglering (urval): - Fortsatt reglering av TeliaSoneras kopparbaserade accessnät - Ny reglering av TeliaSoneras fiberbaserade accessnät tillträde till befintlig fiber + nyanläggning av fiber - Om koppar migreras till fiber ska tillträde erbjudas Föreslagen reglering ger öppet koppar-och fiberbaserat accessnät

11 Hinder för öppna accessnät Om grossistleverantör förhalar/nekar operatör ett reglerat tillträde till infrastruktur Om stadsnät inte tillhandahåller tillträde på infrastrukturnivå för att skydda egen tjänsteproduktion i nätet Om operatörer sluter avtal med fastighetsägare (om tillträde till fastighetsnät) som förhindrar konkurrens och låser in slutkunder

12 PTS förstudie om affärsmodeller för tillträde fastighetsnät Förekommande affärsmodeller som operatör/kommunikationsoperatör tillämpar för tillträde till ett fastighetsnät i flerbostadshus? - FiberLAN-nät - Kabel-tv-nät Effekter på konkurrensen? Effekter på slutkundsnivå?

13 Ägarstruktur och infrastruktur i flerbostadshus 2,4 miljoner bostäder i flerbostadshus varav: - Statligt ägande: 2% - Allmännyttan: 38% - Privat ägande: 60% Samtliga har traditionellt kopparnät >80% har parallellt kabel-tv-nät 1 miljon fiberlan-anslutningar Parallella infrastrukturer finns i flertalet svenska flerbostadshus

14 Identifierade affärsmodeller för tillträde till fastighetsnät Öppen modell =Konkurrens medges på tjänstebaserad eller infrastrukturbaserad nivå i ett specifikt fastighetsnät 1. KO-modellen tjänstebaserad konkurrens (exklusiv nyttjanderätt, volymbaserad, små marginaler, beroendeställning, låga investeringskostnader) 2. Delat frekvensutrymme i ett kabel-tv-nät mellan 2 aktörer infrastrukturbaserad konkurrens 3. Parallelletablering av aktiv utrustning till fiberlan-nät infrastrukturbaserad konkurrens. Förutsättning: ingen exklusiv nyttjanderätt

15 Forts. identifierade affärsmodeller för tillträde till fastighetsnät Stängd modell = Ingen konkurrens på tjänstebaserad eller infrastrukturbaserad nivå i ett specifikt fastighetsnät - Operatör med exklusiv nyttjanderätt till och distributionsrätt i ett fastighetsnät ingen konkurrens på tjänstebaserad eller infrastrukturbaserad nivå. Ex. Då operatör finansierar uppgraderat fastighetsnät (fiberlan). Lägre operationell risk, högre finansiell risk jmf med ex KO-modellen)

16 Anslutningsformer vid öppen/stängd modell och effekter på konkurrensen Stängd modell/kollektivanslutning ekonomisk inlåsning konkurrens uteblir trots förekommande parallell infrastruktur = starkt konkurrensbegränsande Stängd modell/individuell anslutning infrastrukturbaserad konkurrens vid parallell infrastruktur. Öppen modell/individuell anslutning tjänstebaserad konkurrens + infrastrukturbaserad konkurrens vid parallell infrastruktur

17 Faktorer som påverkar affärsmodellernas effekter på valfrihet och konkurrens Tillgången till jämförbara tjänster Konkurrens från parallell infrastruktur i fastigheten Avtalskonstruktioner (kollektiv/individuell anslutning, konkurrensbegränsande villkor) Avtalens bindningstid Problem: Långvarig inlåsning konkurrenshämmande slutkunder utan valfrihet

18 Faktorer som påverkar fastighetsägares val av öppen eller stängd modell Tillgång till kapital Tillgång till investeringsvilligt kapital Tillgång till information Önskan om enkel lösning Politiska principer Valfrihet Undvika inlåsning

19 Vad gör PTS NU för öppna nät? Besluta om ny reglering av accessnätet 2009/2010 Regeringsuppdag om öppenhet nov 2009 Förstudie om fastighetsnät nov 2009 Dialog med marknaden om vikten av öppenhet för ökad KONKURRENS och VALFRIHET

20 Tack för uppmärksamheten!