BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

Transkript

1 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi

2 Ett tidsperspektiv på infrastruktur Tjänster Aktiv utr. Mobil infrastruktur Fiber Bostäder Vägar Järnväg År

3 Ett tidsperspektiv på bredbandsutveckling Avreglering telekom Kommunala stadsnät Utförsäljning Telia Rosengrenspengarna 8mdr Öppna stadsnät, KO-modellen Konsolidering av marknaden 128 kbps ISDN ADSL FIBER 1 Gbps Vårt samverkans projekt År 10bps 2G 2.5G 3G 3.5G 4G 5G Mobilitet Rooming Kvalitet Kapacitet Internet Effektivitet 1 Gbps

4 Kommunens roll v.s. stadsnätens uppbyggnad Slutkunder Tjänster Kommunikation Infrastruktur Naturresurs Kanalisation Fiberaccesshyra Markhyra Avgifter Tillstånd Etc. Kundaccess för tjänsteleverantörer Access till Internet och telefonnätet Internet Telefoni TV Kapacitetstjänster Nöje Fastighet Omsorg Lärande Samhällsbredband Kommunikationsoperatören Privatkunder Respektive Kommunen Regeringens kan kommunen och mål själv företag i eller bredbandsstrategin via styr efterfrågar (KO) dotterbolag över investerar marktillträde fler äga är tjänster fiberinfrastrukturen. i aktivt att år och nät till 2020 ska attraktiva och bör underlätta driver 90 Via priser procent det så kallat öppna för och utbyggnad upplåtelseavtal bredbandsnätet med alla hushåll hög tillgänglighet erbjuds och och sluter För I infrastrukturen företag ny verksamheten PBL, avtal ha ska med tillgång att behov tjänsteleverantörer. drivas öppnas till av och bredbandsutbyggnad förvaltas möjlighet om av KO minst en att är kommunikationsoperatör. få transportör 100 tillgång i Mbit/s. översikts- till av gemensamma tjänsteleverantörens Redan och år detaljplanerna 2015 och bör nya tjänster 40 välfärdstjänster beaktas. procent till ha privatpersoner inom Vid I tillgång många infrastrukturutbyggnad socialomsorg, kommuner till bredband och företag. har skola det med allmännyttiga och den av ex. utbildning hastigheten. väg bostadsbolaget och vatten Regeringens ska byggt fiber betydande Digitala samförläggas områdesnät Agenda när pekar och det fastighetsnät. är på möjligt robust och Enligt Det Kommunen tillgänglig är separat lättare infrastruktur kan/bör avtal att attrahera ha vara med en egen initiativtagare KO för bra kan att denna digital tjänsteleverantörer möjliggöra till stadsplan utbyggnadsprojekt leverera IT i den människans kommunala baserat till en större i underförsörjda verksamhetens på sin och tjänst bredbandsstrategi marknad områden, (högre tjänster sk. attraktivitet) vita fläckar.

5 Affärsmodell öppna stadsnät Slutkunder Tjänster Kommunikation Infrastruktur Naturresurs Aktivt nät Fiber Slutkunden beställer tjänster av valfri tjänsteleverantören Tjänsteleverantören beställer bredbandsförbindelse till slutkunden av kommunikationsoperatören Kommunikationsoperatören hyr tillgång till fiberinfrastruktur av nätägaren

6 Affärsmodell öppna stadsnät Slutkunder Små tjänsteleverantörer kan INTE bygga infrastruktur på grund av höga kostnader Tjänster Kommunikation Infrastruktur Naturresurs

7 Exempel på kommuners vägval Västerås Gått från eget stadsnät till regionsamarbete, SISAB/ SAMKOM Arbetar aktivt med: Välfärdsbredband Utbyggnation till vita fläckar Internet Telefoni TV WiFi Internet Telefoni Omsorg Lärande 200x tjänsteleverantörer via SISAB Kommuntjänster via SAMKOM

8 Exempel på kommuners vägval Arboga Begränsat eget stadsnät Marknaden, Tele2 och Telia investerade 2012/2013 i tätort Påbörjat regionsamarbete SISAB/SAMKOM Täckning? Västerås Internet Telefoni TV Tele2 Internet Telefoni Telia TV Internet Telefoni TV WiFi Internet Telefoni Omsorg Lärande 200x tjänsteleverantörer via SISAB Tjänster via SAMKOM

9 Kommun A Kommunen har ägarengagemang i hela värdekedjan Kommun B Eget passivt nät, delägande i SISAB Kommun C Eget passivt fibernät, avtal med marknadsaktör om drift Kommun D Medveten passiv ägarstrategi. Marknaden äger och driver Tjänster Kommunikation Infrastruktur Fördelar Styr utveckling själv på lokal nivå Kan erbjuda goda villkor för eget kommunikationsbehov Kan använda intäkter från tjänster till fiberinvesteringar Ger god kontroll av utveckling Kan erbjuda goda villkor för eget kommunikationsbehov Investerar endast i fiber. Får näthyra av KO. Tillgång till stor tjänsteportfölj inkl välfärdstjänster Medverkar i regionalt samarbete Lägre affärsrisk än A Ger god kontroll av utveckling Kan erbjuda goda villkor för eget kommunikationsbehov Marknadsaktör kan erbjuda förvärv av fiberinfrastruktur samt nyinvestera. Alt kommunen äger/investerar i fiber och KO erbjuder anslutningsintäkt Tillgång till stor tjänsteportfölj Lägre affärsrisk än B(?) Ingen investering och affärsrisk Kräver ingen kompetens eller engagemang Nackdelar Kräver egna investeringar Kräver mycket hög kompetens Hög affärsrisk Egna tjänster (och drift) gillas inte av KKV och PTS = risk Kräver beställarkompetens och uppföljning via bredbandssamordnare Kräver förmåga för egna investeringar i fiber Kräver hög beställarkompetens och uppföljning via bredbandssamordnare Kommersiell aktör kan få ändrat ägande, hamna på obestånd etc. Endast kommersiellt bärkraftiga områden utvecklas, dvs tätort Begränsad total utveckling vilket innebär svårt att nå regeringens bredbandsmål Kommunen måste själv lösa kommunikation för eget bruk

10 Vad säger.. Regeringen Elektroniska kommunikationstjänster och bredband ska tillhandahållas av marknaden. Kommunallagen Enligt lokaliseringsprincipen får en kommun inte engagera sig i verksamheter utanför det egna geografiska området eller som riktar sig till andra än de egna kommunmedlemmarna. KKV, SKL och PTS Kommuner ska träda in endast när det inte finns kommersiella marknadsförutsättningar för att skapa ett stadsnät. Detta kan till exempel vara fallet i glesbygd. I de fall kommunala stadsnät själva agerar på kapacitets- eller tjänstebaserad nivå bör kommunen, i egenskap av ägare, regelbundet ompröva sin roll och utvärdera om behoven kan tillgodoses genom kommersiella aktörer på marknaden.

11 Digital Agenda Västmanland Strategi för regionalt effektiv samarbete Brofäste Allmännyttan Brofäste Verksamhetsställen Samla ihop behov öka marknaden Brofäste Kommunala bolag Internet Telefoni TV Nöje Fastighet Omsorg Lärande

12 En blick framåt för planperioden

13 Bredband 10 Gb/s WiFi WiFi Hotspot Mobilt bredband Människa x Mb/s 1 kb/s Smalbands-radio Mobilt telematik Maskin x b/s Smalband 0m 10m 100m 35km Fiber Internet Fiber

14 Öppen infrastruktur Tjänster Öppet bredband Öppet mobilt inomhusnät (WiFi) WiFi WiFi För nytta, nöje och välfärd Öppet smalband A För hållbar miljö Smalband radio Smalband radio Trygga och praktiska tjänster Smalband radio Smalband radio Mobiloperatörer Operatör Operatör 1 Operatör 2 Operatör 3 n Öppet Stadsnät Operatör Operatör 1 Operatör 2 Operatör 3 n Fastnätsoperatörer