YTTRANDE STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

Transkript

1 YTTRANDE Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten har sedan 2001 samordnat bredbandsutbyggnaden för samtliga 14 kommuner i Norrbotten. IT Norrbotten är även Norrbottens kompetenscentrum för frågor gällande utbyggnad av både fast och trådlöst bredband, mobiltelefoni m.m. Vi koordinerar och utvecklar även de kommunala stadsnätens verksamhet, kommunernas lokala bredbandssamordnare - genom IT Norrbottens regionala bredbandssamordnare - samt har vi även projektlett framtagandet av Norrbottens digitala agenda. Vi förvaltar och utvecklar det öppna länsgemensamma fiberbaserade höghastighetsnätet i Norrbotten. Företaget ägs av samtliga 14 kommuner och Norrbottens läns landsting. Vi verkar i de mest glesbefolkade delarna i Europa och lämnar våra synpunkter utifrån ett stads- och glesbygdsperspektiv. Det här är ett gemensamt yttrande för IT Norrbotten och kommunerna Arvidsjaur, Kiruna, Luleå, och Övertorneå. Vår gemensamma uppfattning definieras under samlingsbegreppet IT Norrbotten. Uppdraget Betänkandet utgår ifrån uppdraget att utvärdera regeringens bredbandsstrategi. Inledningsvis vill vi markera vår positiva inställning till att utredningen genomförts. Dokumentet är en bra historisk sammanställning av bredbandsutvecklingen i Sverige samt kommunernas viktiga roll i detta arbete. I detta remissvar kommer vi att dels kommentera själva förslagen men även vissa resonemang som förs i betänkandet. Regeringens mål Ett utav målen i regeringens bredbandsstrategi är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år I

2 2 Norrbotten har vi satt ett högre mål. Vi strävar efter att samtliga hushåll och företag skall ha minst 100 Mbit/s år Dock visar olika rapporter att behovet av bredband troligtvis är närmare 1000 Mbit/s år Om detta antagande stämmer så finns det bara en teknik som är gångbar d.v.s. FTTH (Fiber To The Home). Den trådlösa tekniken är dock ett alternativ med utgångspunkt från b.la. geografiska områden såsom nationalparker, skog, fjäll, eller annat väglöst land. Dessutom har den nya tekniken med smarta telefoner medfört att vi i vårt resonemang även måste utgå från ett begrepp var vi vistas, det s.k. vistas begreppet. Regeringen har valt en teknikneutral inställning till bredband och satt sina mål efter detta. I betänkandet finns ett förslag om att införa ett mobilt mål. Detta är givetvis ett bra förslag men IT Norrbotten anser att man även borde anta ett fibreringsmål för Sverige. Då denna teknik är den enda tekniken som garanterar tillräcklig höga hastigheter för framtiden. Definition av marknaden Regeringen skriver i sin bredbandsstrategi att det är marknadens uppgift att göra investeringar i bredbandsinfrastruktur. Denna skrivning har skapat en förvirring om vem som äger ansvaret för att bygga ut bredband. I betänkande görs en definition av marknaden. Att de aktörer som agerar på marknaden är att betrakta som marknaden. De som bygger ut bredbandsinfrastruktur är privata och offentliga aktörer såsom kommersiella operatörer och kommunala stadsnät. Marknaden består således av kommersiella operatörer och kommunala stadsnät. IT Norrbotten välkomnar att en definition gjorts. I utredningens delbetänkande Effektivare bredbandsstöd lades förslag i syfte att främja en effektiv hantering av bredbandsstöd. I vårt remissvar till delbetänkandet så anförde vi vår positiva inställning till utredningen samt dess förslag då utredningen pekar på de olika problem som vi själva upplevt i vårt och våra kommuners arbete med bredbandsstöd. I detta slutbetänkande återkommer frågan om en nationell byanätskarta. Vi vill här påminna om vårt remissvar till en nationell byanätskarta. Svenska Stadsnätsföreningen, SSNF uppgraderar sitt affärssystem Cesar till Cesar 2. Affärssystemet underlättar affärsrelationen mellan operatörer och stadsnäten. Den nya versionen innehåller en GIS baserad kartmodul. Då många stadsnät använder sig av Cesar samt är iblandade i bredbandsfrågan för byanäten, så finns det säkert stora fördelar att koordinera utvecklingen av PTS byanätskarta. PTS bör i sitt arbete stämma av med SSNF om inte den nya byanätskartan skulle kunna vara identisk med Cesar 2 kartan. Om så är fallet så finns det effektivitetsvinster med detta arbete. Om det skulle visa sig att det inte finns några synergivinster, så

3 3 borde det i vart fall finnas ett standardiserat gränssnitt mellan applikationerna för import/export av data. Samhällsmaster och nationell roaming I betänkandet tas det lite kort upp frågan om samhällsmaster och nationell roaming. Frågan om s.k. samhällsmaster är ett initiativ från IT Norrbotten och togs upp vid den regionala konferensen om mobiltelefonitäckning i Umeå, oktober 2013, anordnad av PTS. Regeringen har nu gett PTS i uppdrag att utreda frågan. Dock vill vi här kommentera vårt förslag. Iden med samhällsmaster har sin utgångspunkt i att Telia, Telenor och Tele2 nu bygger ut sitt mobiltelefoninät. Om det sedan visar sig att det, trots utbyggnaden, finns vita fläckar avseende yttäckningen av detsamma så kan det finnas ett behov av att samhället går in och finanserar utbyggnaden av master där operatörerna kan sätta in sin intelligenta utrustning. För en kommun kan det t.ex. vara en campingplats, bad, m.m. för att bl.a. ur säkerhets- eller serviceskäl täcka in ett visst område. Vad det gäller frågan om nationell roaming, så blir den frågan intressant om det finns några nät att roama mellan. I Norrbotten har bristen på konkurrerande mobilnät inneburit att roaming varit en ickefråga. Dock bygger nu både Telia, Telenor och Tele2 ut sina nät med ett yttäckningsmål om 90 procent. Vad det gäller roaming så tror vi i första hand att operatörerna frivilligt ska komma överens om en affärsmodell mellan sig i denna fråga och i andra hand att man skall gå lagstiftningsvägen. I IT Norrbottens remissvar till förslaget om en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation anför vi följande. Den europeiska lagstiftningen avseende roaming bör heller inte få en sådan utformning att ett eventuellt behov av en nationell roaming tillintetgörs, då det kan finnas regionala behov av roaming inom glesbefolkade län eller regioner. Norrbottens län är ett exempel på ett sådant län där risken finns att kommersiella mobiloperatörer inte bygger ut sina respektive nät så att Norrbotten får en fullgod yttäckning i förhållande till vistelseort. Detta är då ett hinder för grundläggande trygghet för att nå akutnumret 112, utveckla turistnäring, skogsnäring m.m. I exemplet ovan vill vi visa på ett eventuellt behov av nationell alternativt regional roaming för att möjliggöra en smart och hållbar tillväxt för alla oavsett stads-eller glesbygdsperspektiv. Från nationell till regional och lokal nivå. I detta avsnitt diskuteras rubricerade fråga. Där kan man konstatera att lokala och regionala bredbandsstrategier utgör en viktig del i förverkligandet av regeringens bredbandsstrategi.

4 4 IT Norrbotten instämmer i detta konstaterande. För Norrbottens del gör vi nu en egen kartläggning av det verkliga ekonomiska behovet att bygga ut en fiberinfrastruktur till alla fasta hushåll och företag. Dessutom tar vi nu fram en ny regional bredbandsstrategi som kommer att komplettera vår regionala digitala agenda. I samband med framtagandet av detta så upprättar vi en mall för lokala bredbandsstrategier, så att vi i största möjligaste mån kan etablera en gemensam grundstandard. Den lokala kommunala bredbandsstrategin kompletteras med vår kartläggning av fibersituationen i Norrbotten samt projekterar kostnaden för en utbyggnad av fiberinfrastrukturen för att nå 100 % av fasta hushåll samt företag. Bör legala förutsättningar ändras för att stimulera utbyggnaden? I detta avsnitt finns ett förslag att utreda möjligheterna och konsekvenserna av att göra ett undantag från lokaliseringsprincipen för kommunerna vad gäller utbyggnad av infrastrukturen för bredband med hög överföringshastighet. En sådan utredning bör inkludera att tydliggöra stadsnätens roll på marknaden. IT Norrbotten stödjer detta förslag. Kommunens efterfrågan av bredband till bostäder. I detta avsnitt redogörs för kommunens ansvar för att planera för bostadsbyggande och för att utveckla bostadsbeståndet. Här redogörs även för en modell över hur bredbandspenetrationen kan öka i det kommunala bostadsbeståndet avseende anslutning till bredband med hög överföringshastighet. IT Norrbotten anser att utredningen även borde haft ett likartat resonemang kring det privata bostadsbeståndet avseende flerhushålls fastigheter. IT Norrbotten vill därför föreslå att en utredning tillsätts för att belysa den aktuella möjligheten för både den kommunala och privata bostadsmarknaden samt komma med förslag till åtgärder. Aggregera efterfrågan på tjänster I utredningen finns ett förslag att PTS får i uppdrag att utforma en funktion som syftar till att geografiskt aggregera efterfrågan på digitaliserade tjänster. IT Norrbotten ställer sig mycket tveksam till detta förslag. Detta behov kan finnas i vissa län/regioner som inte har aktiverat sig i bredbandsfrågan på ett aktivt sätt. IT Norrbotten anser att detta är en fråga för kommunen och regionen/länet tillsammans med marknadens parter. Det finns olika behov i olika län. En prioritering kan vara att behovet av bredband på en viss plats måste prioriteras av företagsskäl, säkerhetsskäl, vård, omsorg etc. Om en sådan funktion skapas finns det risk för att antalet anslutningar blir viktigare än de regionala/ strategiska skälen.

5 5 Vilket skall prioriteras först den regionala/lokala bredbandsstrategins prioriteringar eller den nya funktionens. I IT Norrbottens kartläggning och projektering utgår vi även från en geografisk aggregeringsmodell. Att stimulera kommunernas engagemang. I detta avsnitt föreslås en organisation för att stimulera kommunernas engagemang för digitalisering och utbyggnad som innehåller en nationell, en regional och en lokal nivå. IT Norrbotten instämmer i att det finns ett behov av en koordination av nationella, regionala och lokala aktiviteter. Dock kan det diskuteras hur detta arbete skall vara upplagt. I det nuvarande förslaget så anser vi att det finns för många inblandade parter vad avser den centrala koordineringen. Det är redan idag svårt att veta vem som har vilket uppdrag. De inblandade konstellationerna borde minska i antal, för att rollen och styrfunktionen skall bli tydligare. Vad det gäller regional bredbandssamordnare placering så anser vi den vara felaktig. I Norrbotten har vi redan idag en fungerande struktur där länsstyrelsen bl.a. ansvarar för de ekonomiska stödmedlen. IT Norrbotten har hos sig en regional bredbandssamordnare, som bl.a. koordinerar de lokala bredbandssamordnare. IT Norrbotten som ägs av Norrbottens kommuner ansvarar just för de frågor som utredningen föreslår att den regionala bredbandssamordnaren skall koordinera. Om utredningens förslag skulle komma att gälla, så slås en väl fungerande organisationsstruktur sönder i Norrbotten. Detta stimulerar inte till att stimulera kommunernas engagemang. IT Norrbotten anser att det måste finnas undantag på organisationsstrukturen beroende på lokala och regionala förutsättningar. Vi anser att vår nuvarande samvekansmodell mellan Länsstyrelsen och IT Norrbotten skall kunna gälla även i en kommande organisationsmodell. Ev. ekonomiskt bidrag till den ev. kommande organisationsmodellen kan fördelas regionalt mellan länsstyrelsen i Norrbotten och IT Norrbotten. Övrigt Utredningens uppdrag har varit att utvärdera regeringens bredbandsstrategi. IT Norrbotten anser att det är beklagligt att inte utredningen uppmärksammat de problem vi har i Norrbotten gällande statliga verk eller bolag som hindrar en utveckling i ett län som Norrbotten. Där uppbyggd fiberinfrastruktur med stöd av statliga ekonomiska medel rivs alternativt redan investerade medel skall återfinansieras. Här handlar det om gjorda investeringar på miljoner, se bilaga Brev Infrastrukturminister.

6 6 Vi hade här förväntat oss ett förslag om att regeringen skulle tillsätta en utredning om hur de egna verken/bolagen skall agera för att stödja statliga och lokala/regionala bredbandssatsningar samt utreda hur en fibermarknads regler skall kunna agera i förhållande till redan etablerade infrastrukturer. Varför gäller de gamla reglerna inom t.ex. Trafikverkets ram alternativt elbranschens, Vattenfall? Det är nu dags att se över de gamla regelverken och se hur dessa skall förändras i förhållande till fiberinfrastrukturens behov och utveckling. IT Norrbotten AB Tony Blomqvist, VD Bilaga Brev Infrastrukturminister