Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Transkript

1 Datum Beteckning Dnr Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband till hela landet. Betänkandet utgör en utvärdering av nuvarande bredbandsstöd och förslag till fortsatt statligt övergripande ansvar. Av skånska kommuner är Perstorp och Trelleborg remissinstans. Kommunförbundet Skåne är inte remissinstans men har engagerats i de båda kommunernas beredning av sina yttranden. Samråd har även skett med länsstyrelsen och Region Skåne. Kommunförbundet Skåne avger följande yttrande: Sammanfattning Kommunförbundet Skåne anser att betänkandet är positivt eftersom det behövs fortsatt statligt stöd att ge alla i Skåne tillgång till bredband. Ett fortsatt statligt stöd för utbyggnad av bredband bidrar till uppfyllande av de regionala och lokala utvecklingsmålen. Kommunförbundet Skåne efterfrågar att det ges en större frihet att även kunna ge stöd till anslutnings- och accessnät för att säkerställa öppenheten samt för att stärka redundansen där så bedöms lämpligt ur ett lokalt eller regionalt perspektiv. Vidare behöver begreppet öppet nät ges en entydig definition. Stödet bör kunna ges i alla områden som utpekas och omfattas av kommunernas IT-infrastrukturplaner och där det visar sig att marknaden inte är beredd att bygga öppen infrastruktur på marknadsmässiga villkor. Avslutningsvis instämmer Kommunförbundet Skåne i utredarens konstaterande att samhällsnyttan av stödet har stått i proportion till kostnaderna och att bredbandssatsningen 2001 till 2007 har varit samhällsekonomiskt lönsam. Inledning Skånes regionala utvecklingsprogram slår fast en övergripande vision om ett livskraftigt Skåne. Detta innefattar delmålen tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Ett fortsatt statligt stöd för utbyggnad av bredband är positivt för uppfyllande av samtliga regionala utvecklingsmål. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro Bankgiro Org nr Box 13, KLIPPAN Storgatan Box 53, LUND Baravägen

2 År 2003 inleddes BAS-projektet (Bredband för Alla i Skåne) med Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och länsstyrelsen som huvudmän. BAS är ett projekt som syftar till att bygga ut riktigt bredband i form av fiberkabel till alla orter med fler än 200 invånare i Skåne. Totalt mer än 275 orter hade vid utgången av 2006 anslutits till en sammanhängande öppen fiberinfrastruktur totalt ca 215 mil långt. Bredband i form av ADSL kan erbjudas invånare i dessa orter. I kommuner där det finns en antagen kommunal strategi för utbyggnad av öppen IT-infrastruktur är ofta företag och hushåll i delar av kommunen även anslutna med fiberinfrastruktur. I dessa kommuner sker även en fortlöpande utbyggnad av IT-infrastruktur med fiberanslutning till slutkund. Vi delar utredningens inledande ståndpunkter om bredbandets betydelse för offentlig verksamhet, företag och enskilda. Utredningen har på ett positivt sätt efterstävat att värdera nyttan av bredbandssatsningar. Man konstaterar att investeringar i infrastruktur i ett 30-årsperspektiv är samhällsekonomiskt lönsamt. Enligt utredningens definition på bredband (2 Mbit/s symmetriskt) är hushåll (5,6 % av hushållen i Skåne) utestängda från bredbandsuppkoppling i Skåne. Att även ge dessa bredband är en angelägen demokratifråga. Det finns begränsat intresse från traditionella aktörer på marknaden att bygga ut till dessa hushåll speciellt som de trängs allt hårdare av konkurrens och lönsamhetskrav. För att ge en övervägande andel av dessa hushåll tillgång till bredband, i första hand ADSL via ej utbyggda telestationer, bedömer vi att behovet av fortsatt statligt stöd som mycket viktigt. Dessutom noterar vi med stor tillfredsställelse att utredningen har betonat miljöaspekten. Samhällsekonomiskt är det en miljövänlig teknik. Arbetsresor kan sparas, transporter kan effektiviseras, vård i hemmet möjliggöras, underhållning fås på plats, distribuerade media möjliggöra en mer levande landsbygd och många företag kan fortsätta driva sin verksamhet lokalt. Vi delar vidare utredningens uppfattning att en tydlig definition av Bredbandsbegreppet är erforderlig. Utredningen är teknikneutral (ADSL, fiber, radiolänk etc.) och definierar endast bredband som att det skall klara en lägsta hastighet om 2 Mbit/s symmetriskt och vara möjligt att uppgradera för högre hastigheter allteftersom behovet växer. Bandbreddsbehovet kommer att öka från 10 Mbit/s till 100 Mbit/s symmetriskt inom några år, för att säkerställa framtida tjänsteutbud, vilket även konstateras i Ericssons källmaterial. Följaktligen kommer, enligt utredningen, den svenska utbyggnaden i första hand att ske med fiber även om andra tekniklösningar inte utesluts. Det är viktigt att staten tar ett fortsatt övergripande ansvar för utbyggnad av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. Den bredbandsutveckling som skett i Skåne hade inte kommit till stånd utan statligt stöd. Därför är det logiskt att staten fortsättningsvis stöder den vidare utbyggnaden till områden som fortfarande saknar förutsättningar för en tillgång till sådan. Om Sverige skall kunna flytta fram positionerna i IT-hänseende måste staten ta ett stort ansvar i många år framöver.

3 Förslag till stöd Utredningens definition av stödberättigade sektorer, eftersatta områden utanför tätort inklusive småorter där kommunen bedömer att marknadsmässig utbyggnad inte kan komma till stånd inom fem år, skapar, enligt vår uppfattning, möjligheter att finna lösningar på ett flexibelt sätt, anpassade till kommuners och regionens speciella villkor. Vår uppfattning är dock att stöd bör kunna ges även till andra områden och orter som utpekas och omfattas av kommunernas IT-infrastrukturplaner och där det visar sig att marknaden inte är beredd att bygga öppen infrastruktur på marknadsmässiga villkor. Tidigare erfarenheter från föregående bredbandsstöd, där regelsystemet var onödigt begränsande, kan undvikas med detta nya förslag. En uppmärksammad slutsats, som utredningen drar, är att utvecklingen går mot ett ökat antal personer som inte kan få tillgång till bredband. Detta är en konsekvens av dels Telias nedläggning av mindre telestationer och dels det ökade kravet på bandbredd i definitionen av bredband. Detta understryker vikten av att kommuner ges resurser i form av stöd för att aktivt motverka denna trend. Vi delar uppfattningen att stödet skall användas till att bygga anslutningspunkter till eftersatta områden utanför tätorter inklusive småorter. Vi noterar med stor tillfredsställelse att utredningen betonar anslutningspunkter i stället för begreppet telestationer vilket möjliggör en mångfald av olika typer av accessnät och operatörer. Det vore dock önskvärt att det ges en större frihet att även kunna ge stöd till anslutnings- och accessnät som omfattas av kommunernas IT-infrastrukturplaner för att säkerställa öppenheten samt för att stärka redundansen där så bedöms lämpligt ur ett lokalt eller regionalt perspektiv. Vi tolkar utredningens skrivning om att IT-infrastrukturen skall kunna uppgraderas från 2 Mbit/s symetriskt till ökade överföringshastigheter i framtiden som att en övervägande del av utbyggnaden kommer att göras med hjälp av optisk fiber. Vi delar utredningens uppskattning om att kostnaderna för utbyggnad av en basinfrastruktur till eftersatta områden är stora. Det stöd som nu föreslås kommer inte att vara på långt när tillräckligt. Övrig finansiering måste komma från kommuner, operatörer och EU-strukturfonder. Det är viktigt att regioner och kommuner ges rimliga förutsättningar och kompetens till samarbete enligt exempelvis OPS-modeller (Offentlig Privat Samverkan) samt för utveckling av kommunala strategier för öppna IT-infrastrukturer. Hur detta skall gå till har inte beskrivits av utredningen. Vi föreslår att det övervägs att öronmärka resurser för detta, kommunalt och regionalt. Vi tycker det är bra att stödet inte differentieras, utan att det uppgår till generellt 50 %. Detta medför, enligt vår mening, två viktiga fördelar: utbyggnad kan ske i samtliga kommuner, inte bara i utpräglade glesbygdskommuner, utefter bedömda behov, enligt givna kriterier det stimulerar och förstärker drivkraften till samarbeten mellan kommun, näringsliv i OPS-liknande projekt liknande BAS. Vi noterar vidare att den kommunala medfinansieringen kan utgöras av ideellt arbete. Detta är bra men bör underlättas genom gemensamma nyckeltal och värderingsanvisningar.

4 Vi ser två viktiga delar i förslaget som bekräftar hur staten säkerställer det långsiktiga och övergripande ansvaret för IT-infrastrukturens utveckling: 1) Vi delar uppfattningen att kommunerna bör se över infrastrukturprogrammen, utifrån nuvarande situation och där göra en prioritering av utbyggnaden utifrån företags, enskildas och det offentligas behov av bredband. Särskilt viktigt tycker vi det är att kommunens roll lyfts fram i och med förslaget att komplettera infrastrukturprogrammen med en beskrivning av hur planeringen av IT-infrastrukturen samordnas med planeringsprocessen enligt plan- och bygglagen. Vi ser även kommunernas löpande fysiska planering och lokalt anpassade strategier för ITinfrastruktur som nödvändig för att utbyggnaden av en öppen ITinfrastruktur skall få samma strategiska betydelse som vatten o avlopp, gatubelysning, fjärrvärme m.m. IT-infrastrukturens utbyggnad måste i största möjliga utsträckning planeras av kommunerna och samordnas med utbyggnad av annan infrastruktur i kommunerna. Det är också av största vikt att lokalt förankrade strategier och samarbetsformer för IT-infrastruktur utarbetas och antas i varje kommun. 2) Post- och telestyrelsens, PTS, roll enligt förslaget, att årligen kartlägga förutsättningarna för bredband och redovisa utfall av och prognoser för bredbandsstöden, finner vi välmotiverad. Gemensamma anvisningar bör tas fram om hur IT-infrastrukturprogrammen skall utformas. Det är dock viktigt att IT-infrastrukturprogrammen arbetas igenom på lokal/kommunal nivå och förankras med företag, boende och lokala förutsättningar. En annan mycket viktig fråga som måste lösas är hur kommunerna skall få tillgång till uppgifter om hur IT-infrastrukturen är utbyggd i respektive kommun. Ett sådant underlag är nödvändigt för att kommunen skall kunna utforma sitt ITinfrastrukturprogram och underlag för konkurrensutsättning av det statliga och kommunala stödet. Avslutningsvis stödjer vi bedömningen att nuvarande stöd beträffande kanalisation inarbetas i den stödförordning som föreslås. Utvärdering av tidigare stöd Utbyggnaden 2001 till 2007 hade aldrig kunnat komma till stånd till de områden som skett utan det statliga stödet. Utvärderingen gör det tydligt att den OPSmodell som tillämpats i bl.a. Skåne har varit mycket framgångsrik och att liknande samarbetsformer måste stimuleras för att det kommande stödet skall få önskad effekt. Den högsta prioriteten för det fortsatta arbetet är ett hitta en samarbetsform som gör det möjligt att snabbt kunna påbörja ett arbete med en fortsatt bredbandsutbyggnad. Detta kräver en samverkan mellan olika aktörer och samordning mellan de olika stödformer som finns tillgängliga, exempelvis Länsstyrelsens landsbygdsprogram och regionala strukturfondsmedel. Kommunförbundet Skåne kan konstatera att tidigare bidrag har medverkat till utbyggnad enligt principen om skäliga och ickediskriminerande villkor, d.v.s. öppna nät har fått ett brett genomslag i det allmänna medvetandet. Emellertid är begreppet öppet nät i behov av analys och entydig definition och det är rimligt att PTS får uppgiften att tillse att detta kommer till stånd.

5 Vi konstaterar vidare att kommande EU-direktiv entydigt kräver att alla offentligt understödda utbyggnader fortsättningsvis måste vara så kallade öppna nät. Rekommendationer för behandling av nästa generations accessnät kommer, enligt uppgift, att ges ut inom kort från EU:s kommissionär för IT-frågor. Där ställs ett ovillkorligt krav om öppenhet för de nät som delfinansieras med offentliga medel inklusive EU-bidrag. KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE Stefan Lundgren Styrelsens ordförande Stig Ålund Förbundsdirektör