IT-infrastrukturplan

Transkript

1 IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen

2 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 KOMMUNENS VISIONER...4 Nätet...4 Anslutningar...4 Utbud och konkurrens...4 Slutmål...5 KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT-INFRASTRUKTURFRÅGOR OCH SAMVERKAN...6

3 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 3 (6) Inledning IT-infrastrukturplanen beskriver Lomma kommuns vision om vilka möjligheter som bör finnas för företag, hushåll, och offentlig verksamhet att utnyttja kommunikationstekniken via bredband i kommunen inom överskådlig framtid. Kommunen agerar i nära samarbete med de intressenter som arbetar direkt med frågan såsom Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Skånet AB som administrerar BAS-projektet. BAS står för Bredband för alla i Skåne och projektet startade år Syftet med BASprojektet är att bygga en infrastruktur i Skåne som ger alla tillgång till bredband. Kommunen deltager i projektet och förutsättningarna för att denna IT-infrastrukturplan skall vara gällande är att Region Skånes intentioner med ett regionalt nät i projekt BAS genomförs enligt fastställda planer vilket innebär att Lomma kommun inte tar på sig ett eget ansvar eller gör ett eget åtagande för genomförande av denna infrastrukturplan.

4 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 4 (6) Kommunens visioner Nedan redovisas de visioner och slutmål som Lomma kommun har avseende ITinfrastrukturell utbyggnad i kommunen. Nätet Det finns ett öppet konkurrensneutralt bredbandsnät Samtliga orter >50 invånare är anslutna till nätet Större orter (Lomma, Bjärred, Borgeby, Flädie och Alnarp) och orter som har kommunala arbetsplatser eller där hälso- och sjukvårdsinrättningar har arbetsplatser har goda områdesnät Mindre orter har ortsnoder för kundanslutningsnät (accessnät) En stor del av landsbygden kan anslutas (RadioLAN el dyl) En eller flera nätoperatörer är kontrakterade långsiktigt för att tillhandahålla kapacitet enligt principen öppen ledning Det aktiva nätet bildar en funktionell enhet Nätet ingår i en regional och nationell struktur Anslutningar Huvuddelen av företagen och hushållen är anslutna till nätet Även företag och hushåll på landsbygden har möjlighet att ansluta sig till nätet Samtliga offentliga arbetsplatser är anslutna och nyttjar nätet i sin dagliga verksamhet Utbud och konkurrens Ett flertal tjänsteleverantörer erbjuder sina tjänster över nätet Alla tjänsteleverantörer erbjuds lika villkor för nyttjande av nätet Anslutna kunder kan fritt välja tjänsteleverantör En eller flera nätoperatörer erbjuder tjänster till invånare och företag över nätet Konkurrensen har medfört lägre priser och ökat utbud

5 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 5 (6) Slutmål Utbudet av IT-tjänster är inte ett etableringshinder Det lokala näringslivet har fått ökad konkurrenskraft Antalet sysselsatta har ökat i kommunen Nyetableringarna har medfört ökad inflyttning och ökat bostadsbyggande i kommunen Möjligheten till distansarbete har ökat, pendlingsresorna har minskat Möjligheten till distansstudier har ökat. Samarbetet mellan vårdhuvudmännen och vårdgivarna har förbättrats och vårdkedjan effektiviserats Kommunerna i regionen samarbetar ännu mer och samkör t ex administrativa system Kommunen erbjuder ökad offentlig service genom bättre information, e-demokrati, ökad möjlighet till interaktivitet osv. över nätet Kommunen driver (ev. tillsammans med andra) projekt för att ytterligare öka ITservicen (24-timmarsmyndigheten osv.)

6 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 6 (6) Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor och samverkan Realisering av IT-infrastrukturprogrammet genomförs i samverkan med Region Skåne. Den lokala bredbandsorganisationen anpassas efter utbyggnadstakten i BAS-projektet. IT-chefen ansvarar för att bereda IT-infrastrukturfrågor och Kommunstyrelsen är det beslutande organet. Det finns flera fördelar med att samverka i utbyggnad och drift av ett gemensamt bredbandsnät jämfört med att varje kommun agerar enskilt. Investeringskostnaderna för själva utbyggnaden blir förvisso inte lägre genom att kommunerna samverkar. Fördelarna består istället bland annat i att det är lättare att intressera kommersiella investerare ju större marknad som bredbandsnätet når och att kostnaden för att etablera och driva nödvändiga funktioner i form av drift, övervakning, service, support, administration, marknadsföring etc. totalt sett blir lägre vid samverkan. Det är även lättare att intressera tjänsteleverantörer både lokalt och nationellt att leverera ett intressant tjänsteutbud om marknaden utgörs av en region bestående av flera kommuner jämfört med om kommunerna agerar enskilt. Realisering av IT-infrastrukturprogrammet genomförs därför dels i samverkan med Region Skåne, dels i samverkan med angränsande kommuners IT-samordnare/IT-chefer. Samverkan gäller upphandling av ortssammanbindande nät och områdesnät, samt tillsyn av avtal och kontakter med kommersiella nätägare och tjänsteleverantörer.