Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Transkript

1 Bredbandsstrategi för 1(6) Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset Karlshamn Tfn Fax E-post: Internet:

2 Bredbandsstrategi för 2 (6) Bakgrund Tillgång till Internet och bredband är en viktig utvecklingsfaktor för Karlshamns kommuninvånare. En ny undersökning 1 från EU visar att över 70% av Sveriges befolkning använder Internet i princip dagligen. Användningen har under senare år förändrats och Internet används idag som en integrerad del i både människors professionella och privata vardag - för informationssökning, för kommunikation med kunder, kollegor, vänner och familj, för att utöva hobbys, för att handla varor och för mycket mer. I takt med den närmast explosionsartade utveckling som Internet har stått för de senaste åren så ökar dessutom kraven alltjämt. Tjänster som exempelvis Internetbaserade TV-sändningar kräver allt större bandbredd. Den prognosticerade trafikökning 2 som Post- och telestyrelsen gör med avseende på IP-trafik pekar på en flerfaldig dubblering på en 5-årsperiod från idag. Statliga direktiv Regeringen pekar i sin nya bredbandsstrategi 4 på att tillgång till Internet och bredband är av stor betydelse för utveckling av ett hållbart samhälle. "Även om tillgången till bredband är relativt god i dag är marknaden i ständig förändring. De närmaste åren kommer tekniken att utvecklas snabbt. Denna utveckling drivs bland annat av: en ökad efterfrågan och ett ökat utbud av bredband med högre överföringshastigheter för att kunna erbjuda och ta del av nya och mer krävande tjänster via Internet, ökade trafikvolymer då vi tillbringar allt mer tid på nätet och då alltmer data överförs mellan applikationer och/eller personer, ett ökat behov av mobilitet och tillförlitliga Internetanslutningar för att möjliggöra tillgång till tjänster när som helst och var som helst, samt möjlighet för operatörerna att göra kostnadsbesparingar då ny teknik är mer resurseffektiv." För att skapa fungerande konkurrens inom sektorn elektronisk kommunikation pekar regeringen på vikten av att bygga parallell infrastruktur där det är möjligt. Enligt regeringens nya långsiktiga mål bör 90 % av Sveriges alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s till Utveckling och nuläge i Karlshamn Kommunstyrelsen antog 2001 ett IT-infrastrukturprogram för kommunen som har fastställts av Länsstyrelsen. En komplettering och uppgradering av programmet, huvudsakligen för utbyggnad på landsbygden antogs av kommunstyrelsen och godkändes av Länsstyrelsen I programmet finns bl.a. följande mål formulerade: Kommunen ser det som sin uppgift att göra det möjligt för kommuninvånare och företagen att fritt och med konkurrens kunna välja de operatörer och tjänster man vill ha. Tillräcklig kapacitet för datakommunikation är en avgörande utvecklingsfaktor för både kommuninvånarna och företagen i Kommunen. I en analys av situationen i kommunen som utförts av en konsultgrupp under 2009 konstateras att utbud av tjänster, konkurrens mellan operatörer och bredbandstillgång ej har blivit enligt uppsatta

3 Bredbandsstrategi för 3 (6) mål. Rapporten 3 redovisar historik och nuläge för bredbandsutvecklingen och bredbandsmarknaden i kommunen varför detta endast sammanfattas här. Det kopparnät som idag används för att ge bredbandstillgång via ADSL, framförallt på landsbygden och i villaområden bedöms inte vara tillräckligt för framtidens tjänsteutbud. Det är därför av största vikt att en fortsatt utbyggnad av fibernät i kommunen sker. ADSL kommer med stor sannolikhet fortfarande att leva kvar men tjänster som exempelvis HD-TV och s.k. molntjänster (program och datalagring över Internet) kommer att kräva allt större bandbredd. Skanova ger dessutom oroande signaler om underhåll och kvalitet på kopparnätet. I ett 5-årsperspektiv är det viktigt att utbyggnad av fiber på landsbygden har kommit en bra bit på vägen. Statliga stöd för utbyggnad av bredband kommer kraftigt att minskas och kommunen måste aktivt hitta och stödja andra typer av initiativ och finansieringsmodeller. Ett exempel på sådana initiativ är s.k. byanät där privatpersoner, företag eller föreningar själva med visst samhällsstöd bekostar grävning, ledningsdragning och anslutning till en nod i befintligt fibernät. Proaktiva åtgärder som att förlägga kanalisation för framtida fiberdragning i samband med markarbeten har gjorts i mycket liten omfattning i Karlshamn. Detta är olyckligt då merkostnaden för kanalisation är liten vid exempelvis fjärrvärmearbeten. Markarbete för bredband allena är kostsamt och utgör ett stort ekonomiskt hinder för en fortsatt bredbandsutveckling i kommunen. I kommunen finns förutom Skanova idag huvudsakligen två ägare av fibernät, IP-Only och Svenska stadsnät. Nätet som ägs av Svenska stadsnät byggdes ut av kommunen och såldes 2002 till bolaget. IP-Onlys nät byggdes ut som en komplettering för att utnyttja ADSLteknik för bredbandstillgång på landsbygden. Kommunen har en återkommande dialog med nätägarna. Svenska stadsnät har under de gångna åren gjort blygsamma investeringar trots goda vinster. IP-Only har nyligen anlitat en fristående kommunikationsoperatör för att främja öppenhet och konkurrens i sitt nät, vilket är i linje med målbilden i IT-infrastrukturprogrammet. Kommunen har stora områden utan tillgång till fibernät. Exempel på sådana områden är landsbygd och enfamiljsfastigheter inom detaljplanelagt område. Idag är fibernätet utbyggt till samtliga telestationer i kommunen och utgör därmed en grund för en fortsatt utbyggnad, bl.a. via byanätsatsningar. För privatpersoner finns också möjlighet att använda det s.k. husavdraget 1 för en viss skattelättnad. är den enda kommunen i Blekinge om inte är ägare till infrastruktur för bredband och är därför inte representerad i den grupp av nätägare som via Länsstyrelsen samverkar kring utbyggnad av fibernät i länet. Kommunen står i princip utan kontroll över denna infrastruktur och har därför svårt att påverka utvecklingen. 1

4 Bredbandsstrategi för 4 (6) Fortsatt bredbandsutveckling i Karlshamn Med anledning av utvecklingen från 2001 till idag bör kommunen ta en aktivare roll i att medverka till en framtida hållbar bredbandsinfrastruktur som kan möta behoven från kommunens invånare och företag och som förstärker Karlshamn som en attraktiv kommun att bo och verka i. Trots utveckling av den trådlösa tekniken för Internettillgång behövs en mer finmaskig utbyggnad av markförlagd fiber för att åstadkomma en hållbar utveckling. Vision fiber hela vägen hem Det skall finnas ett heltäckande 2 fiberbaserat 3 öppet nät där kommuninvånare och företag fritt och med konkurrens kan välja de operatörer och tjänster man vill ha. Utvecklingen av nätet skall styras av samhällsnyttan. Tillräckligt många tjänsteleverantörer skall finnas för att skapa en tillfredsställande konkurrenssituation. Mål Den målbild som formulerades i IT-infrastrukturprogrammet är fortfarande relevant. Kommunen bör ändå formulera om och detaljera den för att förtydliga vikten av tillgång, öppenhet, konkurrensneutralitet och sin egen roll i utvecklingen. Den nya målbilden gäller till Det skall finnas möjlighet till bredbands- och Internettillgång för minst 80% 2 av alla företag och hushåll i med lägst överföringskapacitet 100 Mb/s Kommunen skall medverka till att brist på kapacitet i bredbandsnätet inte blir en hämmande utvecklingsfaktor för någon del av kommunen Kommunen skall ställa krav på öppenhet och konkurrensneutralitet på samtliga nätägare i nuvarande och framtida nätinfrastruktur Kommunen skall söka samverkan och samordning med övriga aktörer i och kring länet för att ytterligare stärka öppenhet och konkurrens. Det skall i finnas ett bredbandsnät utbyggt minst i nivå med de ledande bredbandskommunerna i Blekinge och Kronoberg Bredbandsnätet i skall ingå som en del i det regionala nätet Strategi Kommunkoncernen skall aktivt verka för ett framtida öppet bredbandsnät med ett konkurrenskraftigt tjänsteutbud som uppfyller vision och målbild. Kommunkoncernen tar kontroll över processen för utbyggnad av bredband i kommunen. Förvaltningar och bolag ges direktiv att verka för att handlingsplanen förverkligas. En central styrgrupp skapas för samordning i strategiarbetet med fortlöpande avrapportering till kommunstyrelsen, anpassat efter budgetprocessen. 2 Detta förutsätter initiativ av föreningar, privatpersoner och företag, exempelvis s.k. byanät 3 Trådlösa tekniker och utveckling av DSL-teknik kan vara alternativ för vissa områden men kräver ändå förtätning av fibernätet.

5 Bredbandsstrategi för 5 (6) Handlingsplan För att nå målen bör följande handlingsplan gälla. Kommunen föreslås besluta att: föra en aktiv dialog med kommuninvånare, företag och nätägare om behov, kvalitet och planering för utbyggnad inga nya fastigheter bildas utan att tillgång till fiberanslutning samtidigt utreds inga nya kommunala tomter inom detaljplanelagt område bildas utan att tillgång till fiberanslutning säkerställs kanalisation för fibernät byggs ut av kommunkoncernen vid alla markarbeten i kommunen och kommunkoncernen skall stimulera samordnade markarbeten kalla till planeringsmöten minst två gånger per år. Till mötena skall företrädare för samtliga ledningsdragande verksamheter och privata aktörer på den lokala bredbandsmarknaden bjudas in ta fram en strategi för en byanätssatsning för att främja bredbandsutveckling i områden med eftersatt utbyggnad söka samverkan inom bredbandsområdet med övriga kommuner i regionen ansöka om och utnyttja statliga medel och EU-stöd för utbyggnad av bredband. Planerade aktiviteter 2010 Informationsträffar och portal för byanätsatsning För att uppnå största möjliga utbyggnad av fibernätet på landsbygden är det nödvändigt med resurser och initiativ från privatpersoner och företag. Det finns flera goda exempel runt om i landet där s.k. byanät har bidragit till utbyggnaden av fibernät på landsbygden. Kronoberg har varit speciellt framgångsrika och kommer därför att användas som referensmodell för arbetet. I samarbete med andra berörda myndigheter, Leaderprojektet, Ett steg längre och LUKA 4 planerar kommunen informationsträffar för att informera och engagera privatpersoner och företag om de möjligheter som finns för en fortsatt utbyggnad av fiberbaserat bredband. Översyn av taxa för återställningsarbeten Ett problemområde som privata bredbandsaktörer har pekat på och som anges som ett skäl till att utbyggnaden av fibernätet i vissa fall inte har gjorts är kommunens nuvarande taxa för återställningsarbeten. Kommunen göra en översyn av taxan för att se om det finns skäl att ändra den för att stimulera till en snabbare utbyggnad av fibernäten. Analys av nyttjande av PTS-fibern Det regionala nätet som byggts genom norra Blekinge med medel från PTS (Post och Telestyrelsen) ingår fiberpar som Länsstyrelsen förfogar över och som bör kunna gå att utnyttja för samverkan mellan nätägare och operatörer. Med anledning av en förfrågan från en nätägare skall kommunen undersöka möjligheterna för att tjänsteoperatörer skall kunna använda dessa fibrer för att få ett ökat marknadsunderlag och ett större tjänsteutbud till nytta för kommuninvånare och företag. 4 bygderåd LUKA - Landsbygdsutveckling i Karlshamns Kommun

6 Bredbandsstrategi för 6 (6) Referenser 1 Internet usage in Households and Individuals, eurostat, Data in Focus 46/ Prognostiserad trafikökning för Västeuropa år , PTS En konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplatform för, Langner C., och Åkerlund E., Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, 2009 Strategin är framtagen av en arbetsgrupp bestående IT-chef Björn Igelström, Projektledare Lennart Henriksson och IT-strateg Linus de Petris under ledning av IT-strategen