Sammanfattning av Hyresgästföreningens remissvar på Post- och Telestyrelsens rapport Öppna nät och tjänster:

Transkript

1 Sammanfattning av Hyresgästföreningens remissvar på Post- och Telestyrelsens rapport Öppna nät och tjänster: Den 20 februari går remisstiden ut för Post- och Telestyrelsens (PTS) rapport Öppna nät och tjänster. Rapporten handlar bland annat om hur användarna (det vill säga hushåll, företag, organisationer med flera) ska kunna välja leverantör av exempelvis kabel-tv och bredband så fritt som möjligt och hur de olika leverantörerna av dessa tjänster ska kunna konkurrera på lika villkor. Idag finns väldigt liten möjlighet för enskilda att själv välja leverantör av exempelvis kabeltv. Oftast är de hänvisade till en nätägare som dessutom är den som levererar tjänsterna i nätet. Det förekommer otaliga monopol och inlåsningar som är hinder för både utveckling och hushållens fria informationsval. Regeringen betonar i Bredbandsstrategi för Sverige att Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle är stor. Det är en förutsättning för att kunna nå politiska mål inom flera samhällsområden: entreprenörskap, miljö, utbildning, vård, omsorg och förvaltning. Globaliseringsrådet pekar i rapporten Bortom krisen på att den digitala infrastrukturen är en avgörande förutsättning för tillväxt och att ambitionen bör vara att Sverige ska vara världens mest uppkopplade och avancerade land när det gäller elektronisk kommunikation. Sammanfattning I PTS rapport finns många värdefulla inslag och en hel del som Hyresgästföreningen kan hålla med om, inte minst om öppenhetens betydelse. Men i rapporten saknas ett konsekvent och principiellt viktigt ställningstagande om på vilken nivå öppenheten är viktigast. Den helt avgörande frågan är öppenhet på tjänstenivån. Slutanvändarna ska kunna välja tjänsteleverantör så fritt som möjligt och de olika tjänsteleverantörerna ska kunna konkurrera på lika villkor. Dessa slutanvändare måste också få tillgång till och anslutas till en digital infrastruktur av god kvalitet och med tillräcklig kapacitet. Hyresgästföreningen anser därför att följande bör genomföras: Det offentliga Sverige, stat, landsting och inte minst kommuner måste ta täten för att uppmuntra och samordna en utveckling av den digitala infrastrukturen, de digitala motorvägarna. En teknikneutral lagstiftning om samtrafik på alla nät (såväl riksomfattande som lokala) för elektrisk kommunikation av likartat slag som den som gäller elnät och telefonnätet (koppartråden) med möjlighet att pröva rimligheten i trafikavgifter på näten. Utformning av investeringsincitament för att se till att användare i hela landet får tillgång till en modern och framtidssäker infrastruktur. Utmaningar i dagsläget PTS rapport utgår ifrån marknadens aktörer och struktureras kring en beskrivning av en värdekedja uppbyggd på fem nivåer underifrån: naturresursnivå (markanvändning, kanalisation och spek-

2 rum), infrastrukturnivå (passiva kablar och master), transmissionsnivå (utrustning som transporterar dataströmmar), IP-/Internetnivå (utrustning för dirigering och adressering av trafik) samt tjänste- och innehållsnivå (innehåll, tjänster och användarutrustning). I rapporten identifieras - på samtliga nivåer - utmaningar mot öppenheten. Enligt PTS utgörs en central utmaning i dagsläget av begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur (t ex svart fiber), vilket är en kritisk insatsvara för produktion av bredbandstjänster. Begränsningarna skapar etableringshinder eftersom bredbandsinfrastruktur är mycket kostsamt att nyanlägga och det ofta finns stora effektivitetsvinster med samutnyttjande. En annan utmaning är bristande kundrörlighet på grund av långa bindningstider, höga byteskostnader och andra inlåsningseffekter. Detta leder till försämrade förutsättningar att rösta med fötterna, vilket i sin tur riskerar att ge upphov till en lägre innovationstakt och sämre möjligheter för slutanvändare att slå vakt om sina rättigheter. En tredje utmaning är en ökad efterfrågan på mobilitet vilket gett upphov till en brist på spektrum med egenskaper som gör det lämpligt för yttäckande trådlös kommunikation, något som begränsar möjligheten till Internetaccess överallt. En viktig del som berör flera nivåer är öppenheten kring hanteringen av den elektroniska kommunikationen på Internet, även benämnd nätneutralitet. I rapporten föreslår PTS en rad åtgärder i syfte att säkerställa en öppenhet som tar alla intressen i beaktande. PTS föreslår exempelvis starkare principer för likabehandling vid anläggning av ny infrastruktur, ökat tillträde till befintlig infrastruktur, riktad information till konsumenter om fallgropar och vikten av öppenhet samt mer transparens angående eventuell förekomst av trafikbegränsande åtgärder såsom prioritering och blockering. Hyresgästföreningens synpunkter I vårt remissvar begränsar vi oss främst till frågor om öppenhet i trådbundna elektroniska kommunikationsnät. I PTS rapport finns många värdefulla inslag och en hel del som vi kan hålla med om. Men det saknas ett konsekvent och principiellt viktigt ställningstagande om på vilken nivå öppenheten är viktigast. Den helt avgörande frågan är öppenhet på tjänstenivån. Enskilda hushåll, företag, organisationer, förvaltningar etc ska kunna välja tjänsteleverantör så fritt som möjligt och de olika tjänsteleverantörerna ska kunna konkurrera på lika villkor. De elektroniska kommunikationsnäten är till för att vidarebefordra tjänster av olika slag och ska kunna befolkas av både små och stora tjänsteleverantörer och kunderna ska kunna välja vem de vill köpa tjänster av. Det krävs en utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät med hög kapacitet, framför allt fiber. Dessa är också förutsättningen för en utbyggnad av näten för mobila tjänster. I stället för dyra parallella motorvägar och ett producentperspektiv behövs ett elektroniskt motorvägsnät med mycket hög kapacitet och ett användarperspektiv.

3 Men PTS intar en delvis motsatt ståndpunkt när man skriver: PTS hållning bygger bland annat på de regleringsteorier som framförts av den brittiske forskaren Martin Cave. Han argumenterar för att långsiktigt hållbar konkurrens, med en hög grad av innovation och effektiva investeringar, kan åstadkommas genom att aktörerna på marknaden för elektronisk kommunikation tillåts avancera uppåt längs den s.k. investeringsstegen. Aktörerna investerar gradvis mer i kritiska produktionsresurser och minskar därigenom beroendet av en nätägare med väl utbyggt nät. (s ) PTS menar sålunda att infrastrukturkonkurrens, det vill säga bygge av parallella motorvägar oavsett om de är öppna eller inte och där ägarna kan bestämma vilka som får trafikera dem och även själva kan vara tjänsteleverantörer, kan skapa en hållbar konkurrens och är ekonomiskt effektivt. Hyresgästföreningen delar inte detta synsätt. Det underlag som Cave bygger sina slutsatser på är inte tillräckligt och inte tillämpligt på svenska förhållanden. Det är just den typen av konkurrens som bidragit till inlåsningar, monopolpriser och leveranshinder. PTS skriver på s. 93 att parallelletablering av fiber bara kommer att vara aktuell vid speciellt gynnsamma förhållanden.. Det betyder PTS ändå inser att det på många håll i Sverige kommer det bara att vara ett nät. Denna dubbelhet kännetecknar PTS rapport. Dessutom påpekas i rapporten problemet med så kallat exklusivitetsavtal mellan operatörer och fastighetsägare som låser in hushåll i flerbostadshus liksom även i samfälligheter. Samtidigt redovisar rapporten kort en öppen affärsmodell med en kommunikationsoperatör, Open Choice. Open Choice Den öppna modellen tillskrivs SABO, men är i själva verket framtagen av Samverkansgruppen Öppen Bredbands-TV, Open Choice, i vilken Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna, SABO, Riksbyggen samt Svenska stadsnätsföreningen ingår och forskningsbolaget Acreo har fungerat som teknisk konsult. Se vidare liksom även På den senare länken finns en presentation av hur det fungerar i faktiska nät idag. Via OpenChoice har man skapat en öppen modell för alla TV-baserade tjänster på samma sätt som gäller för övriga tjänster i det öppna nätet. Därigenom kan man välja och byta TVtjänster utan att behöva byta vare sig digitalbox eller operatör. Oavsett om det handlar om TV-kanaler, film-on-demand-tjänster, fastighetstjänster, offentliga tjänster, lokala tjänster eller småbolagstjänster. OpenChoice-miljön opereras antingen av kommunikationsoperatören själv eller av en speciell OpenChoice-operatör som då agerar på kommunikationsoperatörens uppdrag. När en fastighetsägare väljer en bredbands-tv-lösning baserad på OpenChoice har han inte längre valt vilket TV-kanalutbud och paketering hushållen får. Istället får de enskilda hushållen frihet att själva välja från det utbud som erbjuds.

4 Hyresgästföreningen anser att det är nödvändigt att skilja på roller som nätägare och/eller kommunikationsoperatör från den som tjänsteleverantör för att värna om valfrihet och konkurrens på tjänstenivån. Det finns flera monopolliknande fiberbaserade accessnät till hushåll och andra slutanvändare. Ibland är dessa öppna på frivillig väg (vilket kan ändras vid ägarbyte) men oftare är de låsta till en egen tjänsteleverantör. Det är inte bara TeliaSonera som är dominant på riksplanet utan det handlar också om ComHem (som dominerar kabel-tv-marknaden), Tele2 och Telenor (Bredbandsbolaget/Canal digital), små lokala aktörer liksom en del kommunägda nät. För hushåll och andra slutanvändare finns ingen reell valfrihet i dessa nät. Ibland hänvisas till möjligheter att utnyttja kopparnätet (xdsl) och mobilnäten för Internetaccess, men de fungerar inte överallt och har dessutom inte alls samma kapacitet som fibernäten. I flerbostadshus och även i samfälligheter är hushållen ofta hänvisade till en nätägare/operatör och ett antal tjänster (oftast ett paket TV-kanaler) för vilka en obligatorisk avgift utgår. Vill enskilda hushåll ha mer hänvisas till det utbud och de priser som nätoperatören bestämmer och mindre går inte att få. Med den digitala tekniken kan de enskilda hushållen få valfrihet och slippa inlåsningar med obligatoriska paket som de inte vill ha om näten är öppna. Hyresgästföreningen anser att det är nödvändigt att införa en lagstiftning om samtrafik på alla nät (såväl riksomfattande som lokala) för elektrisk kommunikation av likartat slag som den som gäller elnät och telefonnätet (koppartråden), med möjlighet att pröva rimligheten i trafikavgifter på näten. Sverige är ett vidsträckt land med en liten befolkning. Detta ställer särskilda krav på samordning av utbyggnad av infrastruktur för att den ska bli ekonomiskt möjlig. Det borde vi ha lärt oss av den framgångsrika utbyggnaden av det fasta telenätet liksom de onödiga kostnaderna som nätkonkurrensen vid utbyggnaden av 3G-näten orsakade. Bredbandsnät är en viktig och nödvändig infrastruktur i likhet med vägar, elnät, vatten och avlopp som ska byggas ut så att den så långt som det är praktiskt möjligt når alla hushåll i varje kommun i Sverige. Vi ser det således som ett naturligt monopol, som därför måste omfattas av regler som garanterar öppenhet, tillträde och tillräcklig kapacitet för hushålls, kommunala förvaltningars och olika företags skiftande behov samt att priserna för att trafikera nätet hålls på en rimlig nivå. Det utesluter inte att större företag kan behöva särskilda egna nätlösningar. Självklart är det viktigt att utbyggnad av näten sker under konkurrens för att hålla nere kostnaderna. Öppna nät kommer att generera betydligt mer trafik än stängda, proprietära nät, eftersom fler kan trafikera dem. Därför är det viktigt att dessa öppna nät byggs ut i hela landet samt att olika lokala och regionala nät sammanlänkas för att skapa stora kundunderlag för de olika tjänsteleverantörerna. Det möjliggör ett brett och konkurrerande tjänsteutbud även i mindre nät, som annars skulle ha ett för litet kundunderlag. Mer trafik ger också möjlighet till både sänkta trafikavgifter och lönsamhet för dem som investerar i utbyggd nätkapacitet.

5 Hyresgästföreningens krav Hyresgästföreningen anser att det är viktigt att regeringen tar följande initiativ: Det offentliga Sverige, stat, landsting och inte minst kommuner måste ta täten för att uppmuntra och samordna en utveckling av den digitala infrastrukturen, de digitala motorvägarna. En teknikneutral lagstiftning om samtrafik på alla nät (såväl riksomfattande som lokala) för elektrisk kommunikation av likartat slag som den som gäller elnät och telefonnätet (koppartråden) med möjlighet att pröva rimligheten i trafikavgifter på näten. Utformning av investeringsincitament för att se till att användare i hela landet får tillgång till en modern och framtidssäker infrastruktur.