Fastställd av Kommunfullmäktige

Transkript

1 Fastställd av Kommunfullmäktige

2

3 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät. Behovet av att använda Internet ökar och kravet för ökad kapacitet för access till Internet fördubblas vartannat år. För att garantera framtidssäkert bredband är optofibernäten en förutsättning. Trådlös teknik är ett viktigt komplement, men har sina tekniska begränsningar och kräver i sin tur en bakomliggande optofiberinfrastruktur för att kunna erbjuda allt högre hastigheter t ex via 4G. Kommunen ska verka för en väl utbyggd IT-infrastruktur där täckning för hela kommunen ska eftersträvas. Aneby kommun har ett fibernät i Aneby centralort. Utbyggnad har skett i kommunal regi av Amaq AB. Amaq har dessutom en fiberförbindelse till väg 32 i Bredestad. Vidare har Amaq en fiberförbindelse till Nässjö. Amaq äger förbindelsen fram till kommungränsen. Så kallat ortssammanbindande nät och ortsnät i kommunens tätorter byggdes ut med start Denna nätutbyggnad innebar att samtliga fastigheter i kommunen kunde anslutas till ADSL-tekniken via telenäten. Utbyggnaden gjordes efter en konkurrensutsättning av Telia som nu äger detta ortssammanbindande fibernät. I samtliga teleområden i kommunen finns idag möjlighet att få ADSL-tjänster. Telia har aviserat att små telestationer på sikt kommer att läggas ner. Följden blir då att boende på landsbygden förlorar möjligheten till fast telefoni och enklare bredbandsanslutningar. Amaqs nät är ett så kallat öppet nät där Amaq endast äger och underhåller det fysiska nätet och lämnat tjänsteleveranserna till marknaden. Från och med 2013 är Telia så kallad kommunikationsoperatör på nätet och erbjuder tillsammans med ett antal andra tjänsteleverantörer tjänster till privatpersoner och företag. Amaq kommer att bygga ut fibernät i kommunens båda tätorter Frinnaryd och Sunhultsbrunn. För ortssammanbindningen och som stamnät används här Telia/Skanovas fibernät. Detta regleras i ett avtal mellan Amaq och Telia. Amaq hyr ut fiber i sitt nät i centralorten för kommunens interna behov av nätförbindelser. För detta nät ansvarar Höglandets Kommunalförbund. För förbindelser till kommunala enheter utanför centralorten är Telia leverantör av kommunikationstjänsterna. Dessa avtal är tecknade med Höglandets Kommunalförbund. 1

4 En förutsättning för utveckling inom detta område är givetvis nyförläggning av anslutningsnät och utbyggnad av de befintliga stamnäten. I kommundelarna utanför centralort och tätorter pågår projekt med kollektivt engagemang för byggnation och drift av fibernät. Landsbygdsområden och samfälligheter organiseras i föreningsform. Projekten bygger på att föreningarna bygger och driver näten i egen regi. Inriktningen är att begränsa antalet nät på landsbygden till sex områden och att dessa då täcker hela kommunens yta. De olika föreningarna samarbetar i upphandling, teknik och ekonomi för att få med den kompetens föreningarna behöver för att kunna ta ansvar för den specialentreprenad som krävs. Det finns en utbyggd infrastruktur i form av stamnät via Telia/Skanova och föreningarnas fibernät planeras för anslutning till punkter i detta nät. Amaq har idag inget stamnät i kommunen. 2

5 2. Nulägesbeskrivning I Aneby centralort bor ca av kommunens totalt ca invånare. I tätorterna Sunhult och Frinnaryd bor 320 respektive 225 personer. Inom de så kallade byanätsområdena bor ca personer. Utöver centralorten, Sunhult och Frinnaryd finns det kommunal verksamhet även i orterna Vireda, Haurida, Askeryd och Lommaryd och här finns även ett behov av anslutningar till det kommunala nätverket. Stadsnätet Amaq som ägare har i enlighet med den konkurrenslagstiftning som finns lämnat rollen som kommunikationsoperatör och tjänsteleverantörsrollen till andra. Man är enbart nätägare. Ett öppet nät är en förutsättning för att kunna utvecklas som stadsnät. 3

6 I ett öppet nät är det ingen operatör eller nätägare som bestämmer vad man ska få tillgång till. Här råder konkurrens och tjänsteleverantörer konkurrerar på lika villkor. Man har full frihet att välja de tjänster man vill ha. Kunden betalar för tjänsten till tjänsteleverantören som ersätter kommunikationsoperatören och Amaq får en nätavgift. Amaq erbjuder också företag och organisationer hyra av så kallad svartfiber. 4

7 Stiftelsen Aneby Bostäder Aneby Bostäders ca 400 bostadslägenheter är anslutna med fiber till Amaqs stadsnät. Hyresgästen kan därför fritt välja tjänster från de tjänsteleverantörer som finns hos kommunikationsoperatören. Aneby Kommun Höglandets Kommunalförbunds IT-organisation ansvarar för kommunens interna IT-kommunikation. För detta hyr man fiber i centralorten av Amaq. Till skolorna i Vireda och Sunhult och till förskolor i Askeryd, Frinnaryd, Haurida och Lommaryd köps kommunikations-tjänsterna av Telia. Behovet av IT-kommunikation med hög hastighet kommer att öka inom den kommunala verksamheten. Utöver i centralorten finns skolor i Sunhult och Vireda. I den nordvästra kommundelen planeras för 100 sjönära tomter vilket kommer att innebära ett ökat tryck på förskolor och skolan i Vireda. Kommunens interna IT-nätverk kommer att utöver data även behöva kunna hantera ljud och bild i samma nät. Detta kan hanteras i det befintliga fibernätet i Aneby tätort men till exempelvis skolorna i ytterområdena finns behov av högre bandbredd än vad som finns idag. Höglandet Inom Småländska Höglandet finns idag ett regionalt samarbete inom bredbandsområdet mellan nätägare i Smålands Bredband AB. Detta bolag ägs gemensamt av VETAB i Vetlanda, Citynätet i Nässjö AB, Savman AB i Sävsjö samt Elite AB i Eksjö. Amaq samarbetar idag med Smålands Bredband vilket regleras i ett avtal och tillhandahåller bland annat fiberförbindelser mellan höglandskommunerna till Höglandets Kommunalförbund och dess ITorganisation. 3. Styrande dokument 3. 1 Aneby kommuns IT-infrastrukturprogram År 2004 upprättade Aneby kommun ett IT-infrastrukturprogram. Syftet med programmet var att under den femårsperiod som följde ange riktlinjer för utbyggnaden av IT-infrastruktur. Ett av länsstyrelsen godkänt ITinfrastrukturprogram var en förutsättning för att komma i åtnjutande av statliga stödpengar och EU-medel. Detta stöd användes till investeringar i de ortssammanbindande näten och investeringar i telestationerna för ADSL-teknik. 5

8 3.2 Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Formuleringarna i en bredbandsstrategi skall i möjligaste mån harmonisera med formuleringarna avseende IT-infrastruktur som finns i det regionala utvecklingsprogrammet för Jönköpings län I det regionala utvecklingsprogrammet framgår att: IT-infrastrukturen skall vara säker och ha hög överföringskapacitet över hela länet. Det finns behov av att utveckla flexibla samverkansformer och överbrygga administrativa hinder för att nå resultat. Modern informationsteknik, IT, ska vara tillgänglig för alla. Full täckning måste prioriteras i de områden människor bor och bedriver verksamhet. 3.3 Bredbandsstrategi för Sverige Den 3 november 2009 offentliggjordes regeringens Bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En hög användning av IT och Internet är bra för Sverige både vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det hjälper också till att möta utmaningar i form av ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land. En förutsättning för att möta utmaningarna är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet. Målen i strategin är: 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det är viktigt att svenska företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av de möjligheter som tillgång till kraftfullt bredband ger. Då kan traditionella arbetsmetoder förändras, nya tjänster och affärsmodeller utvecklas och nya beteenden växa fram. Alla hushåll och företag bör också ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ha möjlighet att koppla upp sig. Det handlar om att ha en fungerande vardag. Det är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga. Utgångspunkten är att kommunikationstjänster och bredband tillhandahålls av marknaden. Regeringen ska inte styra marknaden eller den tekniska utvecklingen. Regeringen anser att deras uppgift är att skapa goda förutsättningar för 6

9 marknaden och undanröja hinder för utvecklingen. Det handlar bland annat om att se till att det finns en relevant reglering. I strategin framgår även att kommunerna förväntas ta ett större ansvar än tidigare för samordning och utbyggnad av bredband. Dessutom förväntas kommunerna ta ett större ekonomiskt ansvar än idag. Exempelvis anser regeringen att kommunerna ska vara finansiär med 25 % inom ramen för det nya stödet för bredbandsutbyggnad på landsbygden Sveriges kommuner och landsting (SKL) I SKL s Strategi för esamhället anges följande övergripande mål: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stöder innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten SKLs strategi handlar om samverkansmöjligheter, förbättrad kommunikation, digital ärendehantering, informationsförsörjning samt offentlighet och öppenhet. För att kunna uppnå detta krävs en infrastruktur som medger att medborgare och företag har tillgång till bredband och därmed möjlighet att utnyttja Internet. Tillgång till bredband är viktigt för samhällets utveckling, för näringslivet, invånarna och miljön. Forskningsinstitutet Acreo har utfört en förstudie på uppdrag av Regeringens Bredbandsforum för att utreda hur fiberbaserat bredband påverkar ekonomisk tillväxt, såväl på nationell nivå som i enskilda kommuner. Studiens resultat visar att en fiberinvestering genererar samhällsekonomisk vinst redan inom 3,5 år. De största effekterna visar sig för offentlig sektor där resultatet pekar på att det bland annat går att sänka kommunikationskostnaderna med procent, tack vare tillgången på fiber. Studien visar också att de kommuner som har investerat i fiber får en positiv ekonomisk tillväxt i form av ökad sysselsättning och en positiv befolkningsutveckling. 4. Målsättningar för fortsatt bredbandsutbyggnad 4. 1 Mål Alla, både medborgare och näringsliv, skall uppleva att modern informationsteknik (IT) finns tillgänglig med bästa möjliga standard. Ett väl utbyggt bredbandsnät är en viktig del av kommunens långsiktiga strävan i att utveckla Aneby kommun till en attraktiv och tillväxtorienterad kommun. 7

10 Kommunens målsättning för utbyggnaden av IT-infrastruktur utgör en nedbrytning av regeringens mål och är följande: att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag i kommunen ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s synkron kommunikation. att år 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med hastigheten om minst 100 Mbit/s synkron kommunikation Inriktning för fortsatt utbyggnad Utbyggnaden av IT-infrastruktur skall baseras på optofiber eftersom denna teknik är en förutsättning för att nå målen i den nationella bredbandsstrategin. Aneby kommun skall vara aktiv och i möjligaste mån bistå marknaden vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. Aktiv dialog och samverkan är nyckelbegrepp. Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs är öppna för alla tjänsteleverantörer. Vid kommunal medfinansiering skall detta vara ett krav. Aneby kommun kommer de närmaste åren aktivt verka för en utbyggnad av fiberinfrastrukturen i kommunen. Detta kommer att ske genom samordning, medverkan i byanätsprojekt samt att avsätta resurser när så krävs. Aneby kommun ska också i möjligaste mån bistå marknaden vid planering och utbyggnad av fibernät. Amaq som nätägare har ett uppdrag från Aneby kommun att förvalta och underhålla sitt fibernät och bygga ut detsamma på marknadsmässiga villkor. I uppdraget ligger även att säkra robusta nät till och från Aneby så att tjänsteleverantörer och olika operatörer kan verka i Aneby kommun. Aneby kommun bör säkra att ortssammanbindande stamnät finns inom kommunen. Amaq kommer att utöver centralorten bygga fibernät i Sunhult och Frinnaryd. För ortssammanbindningen till dessa båda orter kommer Telia/Skanovas nät att användas till och med Att ha egna stamnät inom kommunen kan innebära affärsfördelar för Amaq på sikt. Kostnaden för att samförlägga kanalisation för fiber bör tas fram om överföringsledningar för VA förläggs från Aneby till Lommaryd, Hullaryd och Vireda samt till Frinnaryd och Sunhult. Detta för att på sikt knyta ihop de egna fibernäten i Sunhult och Frinnaryd med nätet i centralorten och därmed också kunna ansluta kommunala enheter utmed dessa sträckor till det egna nätet. Detta möjliggör då även anslutning av fiberföreningarnas byanät till Amaqs nät på sikt. Kommunen har preliminärt indelats i sex byanätsområden : Askeryd Bälaryd Haurida 8

11 Sunhults-Frinnaryds landsbygdsnät Hullaryd-Lommaryd Vireda 5. Ansvar och roller Utbyggnaden på landsbygden kommer att kräva medfinansiering från kommunens sida. Bredbandsstödet ger byalag, andra lokala utvecklingsgrupper och kommuner möjlighet att bygga bredband på landsbygden. Genom att bidra till utbyggnad av bredband där det inte är kommersiellt lönsamt är kommunens avsikt att: säkerställa tillgången till IT-infrastruktur för den kommunala verksamheten i hela kommunen, hushåll och företag ska kunna ansluta sig till dessa fibernät, samt etablera en IT-infrastruktur som motiverar och underlättar för mobilleverantörerna att bygga fler master för mobil telefoni och bredband i berörda områden. Amaq ska förtäta fibernätet i centralorten samt bygga fibernät i Sunhult och Frinnaryd. Vidare utreda förutsättningarna för att kunna etablera egna stamnät för att på sikt kunna ansluta näten i tätorterna och dessutom kunna erbjuda byanäten anslutning till AMAQ:s nät. 6. Finansiering Projektstöd kan ges i områden där en utbyggnad eller en uppgradering av bredband inte kommer att ske på marknadsmässiga grunder inom de närmaste tre åren, räknat från ansökningstillfället. Byalag och andra lokala utvecklingsgrupper kan söka stöd för att bygga bredband genom landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet (stöd för att lägga tomrör som man sedan kan dra fiber i). PTS kan vara med och medfinansiera dessa bredbandsprojekt. Syftet med medfinansieringen är att det ska vara enklare att komma igång med bredbandsprojekt på landsbygden. Länsstyrelsen kan bevilja stöd till bredbandsutbyggnad på landsbygden. Stödet riktar sig i första hand till organisationer, ideella föreningar, byalag och 9

12 kommuner. Även företag kan ansöka om stöd, förutsatt att det inte enbart gynnar det egna företaget. Stödet ingår i landsbygdsprogrammet och lämnas i form av projektstöd till: nya bredbandsförbindelser uppgradering av befintliga bredbandsnät anläggningar för att förbereda för bredband Medfinansiering från annat offentligt organ krävs. Normalt krävs även privat medfinansiering på 25 procent från hushåll och företag. Villkoren för projektstödet beror delvis på omfattningen av bredbandsutbyggnaden. Länsstyrelserna har krav på 20% annan offentlig medfinansiering av den totala offentliga finansieringen (Dvs den summa som kvarstår efter att den privata finansieringen räknats bort). Det finns möjlighet att söka upp till 20% medfinansiering från Post- och Telestyrelsen Kommunal medfinansiering underlättar givetvis genom att fler projekt med offentlig finansiering då kan genomföras. Det handlar då om en dialog mellan länsstyrelsen, PTS och kommunen om fördelning av den offentliga finansieringen. Nuläget är att det finns många ansökningar om projektstöd hos länsstyrelsen. Ett nytt landsbygdsprogram förväntas under Kommunen ska bistå de lokala byalagen vid ansökningar till länsstyrelsen om stöd, hjälpa till med framtagande av underlag. Detta innebär att aktivt arbeta för och söka andra typer av statliga bidrag och undersöka möjligheterna när det gäller EU-bidrag. Framförallt gäller detta när intresse och behov finns kartlagda bland invånarna. När krav på offentlig upphandling föreligger skall kommunen bistå med sakkunskap i upphandlingsfrågor. Kommunens ska även tillhandahålla kartunderlag och adresslistor för utskick. 7. Prioritering I de fall en prioritering av geografiska områden är nödvändig, är kommunens ståndpunkt att följande riktlinjer ska vara styrande: Den övergripande principen är att alla hushåll och företag inom respektive område för bredbandsutbyggnad ska ges samma möjligheter och villkor för att kunna ansluta sig. Där den lokala efterfrågan och det lokala engagemanget är stort ges högre prioritet. Ett område med färre hushåll och företag men med många som vill investera i bredband, kommer att prioriteras före ett område med många hushåll och företag där få är intresserade. 10

13 Om det finns kommunal verksamhet i ett visst område kommer dess prioritet att höjas. På motsvarande sätt kommer områden som är speciellt rikt på näringsdrivande verksamhet att få en högre prioritet. 11