Länsstyrelsen en samlande kraft

Transkript

1 Bredbandsutbyggnad i Örebro län

2 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Samordning och bredbandsutbyggnad i Örebro län under åren Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Bengt Larsson, Ekodata HB på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län Kontaktperson: Åsa Lindin, Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2016:42, Dnr Bilder: Länsstyrelsen i Örebro län

3 Sammanfattning Utbyggnad av bredbandsnät under 2000-talet som finansierats av statligt bredbandsstöd har skett via en länsövergripande samordning. Länsstyrelsen och samtliga kommuner har deltagit i arbetet och det operativa arbetet har styrts via den så kallade LänsIT-gruppen. Det statliga bredbandsstödet uppgick till 114 miljoner kronor och annan offentlig medfinansiering till 44 miljoner kronor. Leverantörernas sammanlagda medfinansiering uppgick till 71 miljoner kronor. Tidigt bestämdes att hela länet skulle omfattas av utbyggnaden, vilket formulerades som att samtliga telestationer skall vara fiberanslutna. Detta mål liksom länssamarbetet underlättade för skapandet av en regional bredbandsstruktur, som kunde realiseras bland annat via projektmedel till anläggande av robusta och säkra nät som ansöktes om hos Post och Telestyrelsen. Sammanlagt beviljades länet på så sätt ytterligare 46 miljoner kronor till fiberutbyggnad. Dessa projekt resulterade i att år 2007 hade 98,3 procent av hushållen på landsbygden (utanför tätorter och småorter) fått möjlighet till ADSL anslutning, vilket placerade länet i topp i landet. Nästa stora steg skedde 2008 då Telia erbjöd fiberanslutning till hushållen i sju av länets kommuner. En utbyggnad som skedde på ren kommersiell grund. Länet blev härefter ett av de främsta även när det gäller fibertäckning. För att öka möjligheten för fiberanslutning av kunder på landsbygden genomförde Länsstyrelsen år 2009 en kartläggning av IT-infrastrukturen i länet. Kartläggningen låg sedan till grund för kommunernas planeringar och prioriteringar som i sin tur låg till grund för en ny anbudsförfrågan som kunde skickas ut när nya stödmedel blev tillgängliga. Nya projekt kunde nu genomföras, vilka gjordes via så kallade paraplyprojekt, med Länsstyrelsen som projektägare. Det sammanlagda offentliga stödet uppgick till 121 miljoner kronor. Utöver dessa projekt har så kallade byalag ansökt om projektstöd, uppgående till cirka 40 miljoner kronor. I den svenska digitala agendan IT i människans tjänst anges att senaste år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen ha tillgång till 100 Mbit/s. Ett mål som i länets regionala agenda preciseras något, då där står att 90-procentmålet gäller även för landsbygden, vilket är ett högt ställt mål. Uppskattningsvis har idag 45 procent av hushållen på landsbygden erbjudits anslutning till nät som ger minst 100 Mbit/s.

4

5 Innehåll Sammanfattning... 2 De första stegen... 5 Starten... 5 Gemensam planering... 5 En väl utbyggd basinfrastruktur ger förutsättningar... 7 Kundanslutning via fiberkablar... 7 Kartläggning av IT-infrastrukturen... 8 Nya stödmedel... 8 Nya projekt... 8 Byalagsprojekt... 9 Tillgång till fiber procentmålet Framtiden Förändring av länssamarbetet... 12

6 De första stegen Redan från början var samordning och gemensamma mål avgörande för utbyggnadernas framgång. Gemensamt planerades och byggdes först en basinfrastruktur som senare gett möjlighet att bygga vidare till accessnät och anslutningar. Starten Den utbyggnad av bredbandsnät som finansierats av statligt (offentligt) stöd under 2000-talet i Örebro län har kännetecknats av en stark samordning och planering vilket samtliga kommuner och Länsstyrelsen deltagit i samt under de första åren även landstinget (numera Region Örebro län). Samarbetet startade som följd av regeringens beslut år 2000 om statligt bredbandsstöd till landets kommuner för genomförande av bredbandsprojekt i områden där utbyggnad inte kunde förväntas ske på rent kommersiella grunder. Samma år presenterades ett måldokument, We do IT our way, för länet och som innehöll åtta olika mål för IT-användningen. För samordning och planering skapades en grupp, LänsIT-gruppen, med representanter från samtliga kommuner, Länsstyrelsen och landstinget. En viktig arbetsuppgift för gruppen var också att etablera kontakter med nätägare och andra bredbandsoperatörer. För att följa gruppens arbete utsågs en styrgrupp bestående av politiker och tjänstemän. LänsIT-gruppens arbete leddes av Länsstyrelsen och hade möten cirka tio gånger per år. Gemensam planering Genom bildandet av LänsIT-gruppen öppnades möjligheter till gemensam planering och genomförande av kommande bredbandsutbyggnad, liksom gemensam konkurrensutsättning av de statliga medlen. Tidigt bestämdes i kommunerna att tillgängliga statliga stödmedel skulle användas för att åstadkomma en utbyggnad i alla delar av länet vilket omsattes till att nät bestående av optiska fiberkablar ska nå samtliga telestationer. Länssamarbetet gav också möjligheter för projekt som sträcktes genom flera kommuner, något som öppnade för att hos Post och Telestyrelsen, PTS, ansöka om stödmedel avsedda för utbyggnad av robusta och säkra nät. Sammanlagt beviljades 46 miljoner kronor till länsövergripande till sådana projekt.

7 Kartbilden visar planeringsunderlag för ett av tre projekt som beviljades stöd. Något gemensamt mål om utbyggnad för att ansluta enskilda hushåll eller arbetsställen med fiberkablar fanns inte från början utan prioriteringen inriktades mot att skapa en länstäckande basinfrastruktur för elektronisk kommunikation. Kundanslutning skedde oftast via ADSL och genom att det nu fanns fiberkablar till telestationerna kunde upp till 24 Mbit/s erbjudas kunderna. 98,3 procent av hushållen på landsbygden (utanför tätorter och småorter) hade år 2007 genom projekten fått möjlighet till ADSL anslutning enligt mätningar från PTS, vilket var den högsta andelen i landet. Riksgenomsnittet var 85,5 procent.

8 Tabell 1: Finansiering av projekt som finansierades via det statliga bredbandsstödet, Stöd/medel Miljoner kronor Kommunalt stöd 29,0 Statligt bredbandsstöd 114,1 Regionala utvecklingsmedel (1:1) 2,7 Strukturfonden (ERUF) 12,1 Leverantörerna 71,4 PTS 46,0 Summa 275,3 En väl utbyggd basinfrastruktur ger förutsättningar När basinfrastrukturen var på plats och telestationerna var fibersatta fanns goda möjligheter att bygga vidare på fiberanslutningar längre ut i bygderna. Kundanslutning via fiberkablar Det långsiktiga målet med fiberutbyggnaden har sedan starten varit att hushåll och företag ska kunna erbjudas fiberanslutning eftersom det kopparbaserade telenätet bedömdes att inte kunna klara en framtida efterfrågan på överföringshastighet. Några år in på 2000-talet märktes en ökad efterfrågan från främst hushållen om fiberanslutning och ett stort steg togs år 2008 då Telia erbjöd detta till hushållen i 30 tätorter i sammanlagt sju av länets tolv kommuner. Det var en utbyggnad som gjordes på ren kommersiell grund, det vill säga utan finansiering av offentliga medel. Denna utbyggnad innebar, tillsammans med andra aktörers fiberutbyggnad och då främst stadsnätens, att fibertillgången i länets tätorter raskt steg och länet har allt sedan dess tillhört de allra främsta i landet när det gäller fibertäckningen. På landsbygden finns däremot inte samma förutsättningar till utbyggnad på ren kommersiell grund. Det statliga bredbandsstödet som infördes i början av 2000-talet var förbrukat och några nya beslut om ytterligare hade inte tagits.

9 Kartläggning av IT-infrastrukturen I avvaktan på eventuella nya offentliga stödmedel inriktades LänsIT-gruppens arbete på planering av kommande utbyggnad av nät, som till mål hade att öka möjligheterna till fiberanslutning för hushåll och företag i småorter och på ren landsbygd. Då det saknades ett tillräckligt bra planeringsunderlag för sådan utbyggnad genomförde Länsstyrelsen år 2009 en kartläggning över ITinfrastrukturen i länet och resultatet av denna låg sedan till grund för kommunernas prioriteringar för kommande utbyggnad. Kartläggningen visade på att det fanns betydande brister i nätstrukturen vilket påverkade både företagens och hushållen möjligheter till bredbandsanslutning liksom nätets förmåga att kunna motstå yttre störningar. Kartläggningen visar också på stora regionala skillnader. Nya stödmedel År 2008 beslutade regeringen om ett nationellt stöd för anläggande av kanalisation avsedd för IT-infrastruktur, det s.k. kanalisationsstödet och året därefter tillfördes stödmedel till Landsbygdprogrammet som administreras av Jordbruksverket. Även PTS fick i detta sammanhang en roll som medfinansiär, det vill säga att vid behov medfinansiera bredbandsprojekt som sökts via Landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstödet. Stöd till bredbandsutbyggnad fanns även avsatta inom den regionala strukturfonden, ERUF. Nya projekt Kartläggningen över IT-infrastrukturen kom snabbt till användning då nya stödmedel nu fanns tillgängliga och kommunerna kunde därför snabbt planera för utbyggnader. Via LänsIT-gruppen bestämdes att utbyggnadsprojekt skulle ske genom s.k. paraplyprojekt, med Länsstyrelsen som projektägare och där kommunernas roll var att teckna avtal om utbyggnad med valda leverantörer. En anbudsförfrågan avseende utbyggnad av fibernät i hela länet gjordes år 2010 och avsåg utbyggnad till 24 småorter och 42 prioriterade områden. Fram tills i år har sju paraplyprojekt (Klivet 8, 9, 10,11, 12 och14) samt projektet Robust IT-infrastruktur genomförts. Tabell 2 visar finansieringen av de sju paraplyprojekten.

10 Tabell 2: Finansiering av projekten Klivet 8, 9, 10,11,12,14 och Robust IT-infrastruktur Finansiär Miljoner kronor Andel Kommunerna 9,0 7,5% Landsbygdsprogrammet 45,5 37,7% Kanalisationsstöd 3,5 2,9% Strukturfonden (ERUF) 19,8 16,4% Regionförbundet 7,5 6,2% PTS 35,3 29,3% Summa 120,6 Byalagsprojekt När stödmedel år 2009 tillfördes Landsbygdsprogrammet att användas vid bredbandsutbyggnad på landsbygden fördelades inte allt på länen utan viss del, ungefär hälften, lades i en pott för vilket gällde principen först till kvarn, dvs stödmedel reserverades för projekt allt efter som ansökningar kom in till Jordbruksverket. 40 ansökningar från byalag beviljades på så sätt stöd, liksom stöd till de två länsgemensamma projekten, Klivet 9 och 10. I de län, där någon form av samordning av bredbandsutbyggnaden fanns, hamnade en större del av stödet jämfört med om allt stöd hade fördelats på länen efter en fördelningsnyckel. En sammanställning från Jordbruksverket visar att av tillgängligt stöd på 123 milj.kr, inklusive övrig offentlig medfinansiering, hamnade på detta sätt ca 54 milj.kr i Örebro län att jämföras med 3,5 milj. kr. som skulle blivit fallet om fördelningsnyckel använts. Bredbandstödet inom Landsbygdsprogrammet medförde ett ökat intresse för fiberutbyggnad på landsbygden och många byalag engagerade sig för detta. Genom kommunernas och de boendes engagemang har andelen hushåll och företag som idag kan erbjudas fiberanslutning kraftigt ökat, även om andelen fortfarande är lägre än den i tätorterna. Diagram 1 visar förändringen av fibertillgången för hushåll på landsbygden i länet under perioden Som jämförelse visas motsvarande förändring för hela landet. Av diagrammet framgår att utvecklingen har varit snabbare i Örebro län än för landet som helhet. Med landsbygd avses här områden utanför tätorter och småorter, det vill säga utanför orter med fler än 50 invånare.

11 Diagram 1: Utveckling av fibertäckning på landsbygden , källa PTS Bredbandskartläggning 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% Örebro län Riket 5,00% 0,00% Länets kommuner bland de främsta i landet Länets mål i den regionala digitala agendan är att minst 90 procent ska ha tillgång till fiber senast år Det strategiska arbetet med fiberutbyggnad har gjort att Örebro län, i så väl tätorter och landsbygder, har flera kommuner där tillgången är bland de främsta i landet. Tillgång till fiber Även om det finns en stor skillnad mellan tätorter och landsbygden när det gäller tillgång till fiber tillhör länets kommuner de främsta i landet enligt PTS bredbandskartläggning. Tabellen som följer visar andelen av befolkningen, i några kommuner, som har tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan, både totalt i kommunen och i tätorter och småorter. Dessutom anges kommunernas ranking i landet.

12 Kommun Tätorter & småorter Placering Totalt i kommunen Placering Hällefors 94,02% 1 81,98% 6 Hallsberg 86,37% 5 73,67% 23 Nora 84,61% 9 72,38% 25 Laxå 81,69% 12 68,25% 41 Örebro 80,61% 13 76,88% 14 Askersund 78,06% 24 61,97% 64 Ljusnarsberg 77,13% 27 68,56% 39 Tabell 3: Kommunranking i landet, Källa PTS bredbandskartläggning 2015 Att sju småkommuner i Örebro län återfinns bland dem allra främsta i landet när det gäller tillgång till fiber kan ses som ett gott betyg för det sammanhållna och långsiktiga arbetet kring bredbandsutbygganden i länet. Att observera är att begreppet tillgång till som det definieras i PTS kartläggning menas att bredbandstjänster ska kunna tecknas utan att ytterligare grävningar behöver göras. Det innebär att alla hushåll som tackat nej till fiberanslutning registreras som ett hushåll där det saknas möjlighet till minst 100 Mbit/s. Uppskattningsvis tackar i genomsnitt 40 procent av hushållen nej till anslutning vilket innebär att antal hushåll och företag som faktiskt fått erbjudande är betydligt högre än de 20 procent av hushållen utanför tätorter och småorter som enligt tabell 4 har tillgång till minst 100 Mbit/s. Beaktas även att sedan PTS senaste mätning (okt 2015), ytterligare ca 7 procent erbjudits anslutning, bör andelen för landsbygden idag vara kring 45 procent vilket motsvarar hushåll. 90-procentmålet I den svenska digitala agendan IT i människans tjänst står att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast Ett sådant mål finns även med i den regionala digitala agendan för Örebro län, men formuleras på följande sätt minst 90 % av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden ska kunna erbjudas en överföringshastighet på minst 100 Mbit/s. Detta innebär att det finns en högre ambitionsnivå för bredbandsarbetet i länet än vad som gäller för riket. Tabellen nedan visar tillgången till minst 100 Mbit/s i länet. Uppgifterna är hämtade från den senaste tillgängliga statistiken (oktober 2015) och som redovisades i PTS bredbandskartläggning i mars 2016.

13 Tabell 4: Tillgång till minst 100Mbit/s i länet Totalt Tätorter och småorter Ej tätorter eller småorter Hushåll Arbetsställen Hushåll Arbetsställen Hushåll Arbetsställen Andel 73,35% 56,69% 80,41% 70,31% 20,26% 22,99% Antal Framtiden Den samordnade rollen som Länsstyrelsen tidigare haft har sedan årsskiftet övergått till Region Örebro län. Länsstyrelsen har fortsatt uppdrag att verka för utbyggnaden av bredband och kommer att arbeta för den gemensamma 90 procents mål som man antagit i den Regionala Digitala Agendan. Förändring av länssamarbetet Regeringen beslutade våren 2015 om inrättandet av en funktion som regional bredbandskoordinator för Regeringen skriver i sitt beslut att bakgrunden är den betydelse som tillgång till bredband har för att skapa fler jobb och ett växande näringsliv i hela landet, liksom att tillhandahålla en god samhällsservice. Beslutet innebar att länssamarbetet kring bredband organiserades om i och med att uppdraget enligt regeringsbeslutet ska administreras via Region Örebro län och Länsstyrelsen lämnade vid årsskiftet därför sin samordnande roll som man har haft sedan år Länsstyrelsen kommer fortsättningsvis att delta i olika sammanhang som berör utbyggnad av bredband och verka för att 90-procentmålet kan nås senast Ett pilotprojekt som nu pågår i Hällefors och Nora kommuner, i vilket Länsstyrelsen, Telia, Fibergruppen AB samt de två kommunerna samarbetar, är exempel på ett sådant engagemang.

14 Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, Örebro orebro@lansstyrelsen.se