Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Transkript

1 Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan

2 Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla. Det innebär att hushåll och företag i hela landet ska få tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. En omfattande användning av IT och Internet gynnar såväl tillväxt och konkurrenskraft som innovationsförmåga. Det bidrar också till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Regeringen sätter i sin bredbandsstrategi målet att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek år Redan 2015 bör den siffran vara 40 procent. För Länsstyrelsens del är utbyggnaden av dessa högkapacitetsnät en prioriterad fråga. Samtidigt inser vi att det är en utmaning, där det krävs ett stort engagemang från många håll för att det ska bli verklighet. Och det är bråttom. Eftersom vi står inför ett teknikskifte där kabeln till det fasta telefonnätet nedmonteras i snabb takt, så är det stor risk för ett digitalt utanförskap bland befolkningen i stora delar av landsbygden. Det måste vi tillsammans göra något åt. Elisabeth Nilsson Landshövding Östergötland 2 3

3 Glest befolkat stora avstånd Kapacitetskraven för bredband i dagens digitala samhälle ökar för varje dag som går. Gammal teknik behöver uppdateras eller bytas ut och nya applikationer ställer allt högre krav på t ex de mobila näten. Den ursprungliga och fortfarande dominerande tekniken är idag kopparbaserade lösningar (adsl) vid sidan av de mobila näten som fått allt större utbredning och kapacitet. I Östergötland, likt andra delar av landet, skiljer sig förutsättningarna för digital delaktighet på grund av tillgången till nät där man bor. De flesta större tätorter i länet har en hög grad av nät med bra kapacitet och i dessa byggs kontinuerligt nya nät av marknadens aktörer. För länets ca personer och företag på landsbygden är dock situationen en annan. Den är glest befolkad med stora avstånd, vilket gör att utbyggnaden här inte är kommersiellt lönsam. Faktisk tillgång till bredband med minst 50 Mbit/s, 2011 TOTALT Befolkning Arbetsställen LANDSBYGD Befolkning Arbetsställen Riket Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög 45,83% 47,49% 23,73% 28,23% 23,92% 62,59% 31,72% 40,26% 54,03% 14,27% 13,83% 2,05% 23,88% 19,75% 24,11% 38,26% 37,30% 22,87% 21,13% 27,30% 52,79% 27,71% 29,06% 42,89% 6,25% 20,35% 2,17% 24,60% 16,62% 23,36% 11,61% 12,43% 15,55% 7,07% 21,57% 19,57% 19,10% 12,82% 6,63% 0,84% 22,18% 0,14% 13,67% 6,94% 14,05% 8,86% 9,10% 13,80% 3,27% 24,36% 9,17% 18,00% 4,34% 1,95% 0,61% 28,62% 0,52% 12,89% 4,32% 20,80% Gärdserum, juli

4 Byalag NGA Next Generation Access Exempel på byalagsnät Då högkapacitetsnät idag är kostsamma att bygga behöver flera aktörer samverka för att kunna erbjuda boende och företag på landsbygden en rimlig anslutningskostnad. De ideella krafterna är här den viktigaste delen i denna samverkan och nationellt benämns detta som byalagsmodellen. Denna har i flera kommuner i Östergötland i stor omfattning tillämpats från Eftersom boende på landsbygden i stor utsträckning saknar tillgång till högkapacitetsnät och den kommersiella utbyggnaden av sådana i huvudsak endast sker i större tätorter, så måste olika typer av stöd till landsbygden lämnas. För att uppnå målsättningen om att enskilda hushåll och företag ska ha tillgång till Internet med hög kapacitet, i områden där fibernätet idag inte är utbyggt, handlar det om att från det offentliga kunna bistå företag, föreningar och byalag med ekonomiska resurser, så att kostnaden för den enskilde inte överstiger motsvarande kostnader inom tätort. Användare Befintligt nät Gemensam Enskild Överlämningspunkt Nod Den gemensamma kostnaden beräknas fram till respektive nod och den individuella kostnaden påverkas av hur långt från stamledningen husen ligger. 6 7

5 Processen från ord till handling RINGSTORPS BYALAG Det gick smidigare än vi tänkt oss 2 1 Starta en förstudie Ta initiativ Prata med grannarna 7 Sök finansiering Kontakta kommunen Kontakta finansiär Gör en kostnadskalkyl Kontakta bredbandsleverantör Bilda en förening 9 4 Ta fram fullständig projektplan 5 Informera och förankra Anders Boström är en av tre eldsjälar i Ringstorps byalag. Efter ett informationsmöte med Linköpings kommun och en bredbandsleverantör åkte de runt bland grannarna och kallade till informationsmöte. Intresset och engagemanget visade sig vara stort. Uppslutningen blev god och av ett 40-tal fastigheter i byalaget, så gick 31 med i projektet. Några av de övriga kanske tvekade inför kostnaderna, men flera kände helt enkelt inget behov av bredband (alla har ju inte dator). Processen från informationsmöte till färdig uppkoppling tog ett år och fyra månader. Viktiga milstolpar var när man grävt färdigt och när fibern drogs in i fastigheterna, säger Anders. Sen grävde vi ju lite själva på våra egna tomter. Kostnaden blev faktiskt lägre än beräknat, mellan tio och fjorton tusen per fastighet beroende på hur långt från stamledningen husen ligger och samarbetet med länsstyrelsen fungerade mycket bra, det kändes tryggt att ha dem i ryggen. Besluta 12 Bygg bredbandsnätet

6 Länk NFK ett bra exempel Mellan Norrköping och Katrineholm, via Finspång, kommer det att grävas ner ca 12 mil fiber. Projektet pågår fram till juni Syftet är att förstärka redan byggda nät inom de tre kommunerna och tillgodose det behov av nät med hög kapacitet som företag och boende utefter sträckningen har. De nio orter som kommer att anslutas är Eksund, Skärblacka, Kimstad, Vånga, Falla, Lämmetorp, Rejmyre, Bränntorp och Djulö Kvarn. I praktiken innebär det att i runda tal hushåll, 140 enmansföretag och 50 företag med mer än en anställd kommer att få möjlighet till anslutning. Räknar man in tätorter utefter sträckan så blir motsvarande siffror 4 800, 260 och 165. Projektet finansieras av Post- och telestyrelsen, Strukturfonden för Mellansverige samt de berörda kommunerna. Länsstyrelsen är projektägare och Norrköpings kommun via Norrköpings Vatten är huvudutförare. På väg mot framtiden Utbyggnadsprojekt på landsbygden under 2010 och Motala Vadstena Ödeshög Mjölby Boxholm Finspång Linköping Norrköping Söderköping Valdemarsvik Åtvidaberg Österbymo Kisa 10 11

7 Visste du att meter kanalisation ryms på en trumma?... fiberkabeln blåses in i kanalisationen efter att denna är nedgrävd? Mbit/s fiber kan skicka 5 GB på några minuter?... en optisk fiber är tunnare än ett hårstrå och kan överföra miljoner telefonsamtal eller hundratals TV-kanaler samtidigt? Kontakt Länsstyrelsen Östergötland ostergotland@lansstyrelsen.se