BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 25/

Transkript

1 BREDBANDSSTRATEGI FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 25/

2 Innehåll Bakgrund... 3 Vision bredbandsstrategi...3 Mål Ockelbo kommun behöver en bredbandsstrategi Vad är bredband? Dagens tekniker för bredband Framtiden Nyttan med bredband Medborgare Företag Offentlig sektor Historik Historik nationellt och regionalt Historik Ockelbo kommun Nulägesbeskrivning för Ockelbo kommun Introduktion till kartläggning av bredbandstäckning Bredbandstäckning Marknadssituation Robusthet Hinder för utbyggnad av bredband Ansvar för bredbandsfrågorna Kommunerna Region Gävleborg Länsstyrelsen Gävleborg Fastighetsägarna Vision och mål för Ockelbo kommun Ockelbo kommuns ambitionsnivå och handlingsplan Ockelbo kommuns prioriteringar Finansiering Offentliga stöd för fiberutbyggnad Fastighetsägarna Ockelbo kommun Uppföljning av bredbandsstrategin Definitioner Förteckning över bilagor Bilagor 2

3 Bakgrund I november 2009 presenterade regeringen sin politik för bredband i världsklass i Bredbandsstrategi för Sverige. I denna sätts målet att 90 procent av hushållen och företagen i Sverige bör ha tillgång till 100 Mbit år Som delmål gäller att siffran ska vara 40 procent år Under arbetade Länsstyrelsen Gävleborg och Region Gävleborg i nära samarbete med bland annat länets kommuner och stadsnät fram en Bredbandsstrategi för Gävleborgs län. Målen för länet är: År 2020 har 95 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 har 90 procent av hushållen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2016 har 60 procent av hushållen och företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. För att möta den digitala utvecklingen som vi står inför har Ockelbo kommun arbetat fram en bredbandsstrategi på lokal nivå. Arbetet har gjorts i samarbete med Gävle Energi, Länsstyrelsen Gävleborg samt övriga kommuner länet. Dokumentets struktur bygger på Bredbandsstrategi för Gävleborgs län och är i stora drag gemensam med länets övriga kommuners strategier. Vision bredbandsstrategi Ockelbo tillåter människor att växa och blomstra tillsammans. Individen växer i ett sammanhang och som del av olika grupper och gemenskaper. Genom tillgången till högkvalitativt och tillgängligt bredband främjar vi utveckling och tillväxt. Mål Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband År 2020 har 95 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 har 90 procent av hushållen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/. År 2016 har 60 procent av hushållen och företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 3

4 1. Ockelbo kommun behöver en bredbandsstrategi Få saker i modern tid har påverkat Sverige och världen så mycket som bredband och IT. Tillgång till bredband ses idag som en förutsättning för hållbar tillväxt, sysselsättning, företagande, effektiv förvaltning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Om Ockelbo ska kunna behålla och attrahera nya företag och invånare måste vi kunna erbjuda bra utvecklingsmöjligheter med god tillgång till snabbt, tillgängligt och robust bredband. Detta är en förutsättning för kunna fortsätta leva, bo och verka i kommunen. En strategi för bredband berör hela kommunen. Kommunens invånare, företagare och verksamhet som bedrivs inom offentlig förvaltning är idag beroende av digitala tjänster och därmed också bredband. Detta beroende kommer att fortsätta öka, och det sker i snabb takt. Bredbandsstrategin har som huvudsyfte att stötta kommunens vision och utvecklingsplaner i stort genom att visa på hur tillgång till bredband kan skapa nytta i vår kommun. Den visar även i vilka roller och med vilka ambitioner kommunen avser att agera i bredbandsfrågor. 2. Vad är bredband? Bredband kan definieras som infrastruktur som möjliggör hög kapacitetsöverföring av digitala tjänster. För att tjänsterna ska fungera på ett bra sätt krävs det att hastigheten är hög och att anslutningen är av acceptabel kvalitet med rimliga svarstider. Bredband kan också beskrivas som en sammanfattning av olika tekniker för att koppla upp datorer och andra apparater mot Internet. Det finns ingen officiell definition av vilken hastighet som gäller för att en anslutning ska få kallas bredband. PTS, Post- och telestyrelsen, skriver följande på sin hemsida: Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell. I december 2011 tog regeringen beslut om att uppgradera nivån för funktionell tillgång till Internet från 20 kbit/s till 1 Mbit/s. Den nya nivån om 1 Mbit/s ska vara vägledande för hela samhället när man talar om grundläggande bredband. 2.1 Dagens tekniker för bredband Tillgången till bredband kan vara trådbunden/fast eller trådlös/mobil. De olika teknikerna som gäller idag är: Fiber Styrkan med fibern är att den har symmetrisk överföringshastighet, det vill säga att det går lika snabbt att skicka som att ta emot en fil. Fibern har också en näst intill obegränsad hastighet. Fibern är lämplig för kapacitetskrävande applikationer och för att leverera flera bredbandstjänster över samma access, exempelvis höghastighetsabonnemang på Internet, IP-telefoni och högupplöst TV. 4

5 Kabel-TV Det är möjligt att erbjuda bredband via kabel-tv-näten. Kabel-tv- nät finns mestadels i tätortsområden och har liten utbredning i glest bebyggda områden. Överföringshastigheten är högre än via xdsl men lägre än den via fiber. Det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Idag anläggs kabel-tv-nät i mycket begränsad omfattning. Istället är det befintliga nät som uppgraderas. Bredband via telenätet Teknik för bredband via det kopparbaserade telenätet benämns DSL eller xdsl varav den vanligast förekommande i vardagligt språk är ADSL. Tekniken når idag de flesta företag och hushåll i landet. xdsl har asymmetrisk överföringshastighet, vilket innebär att det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Hastigheten är beroende av hur långt avståndet är till närmaste telestation samt kvalitén på teleledningar och utrustning som sitter i denna. Hastigheter på 0,5 Mbit är möjlig att få för de allra flesta. Hastigheter på 2 Mbit kan nås om avståndet till telestationen är kortare än 5 km. Hastigheter på 8 Mbit kräver att avståndet till telestationen är kortare än 3 km och att teleledningarna är av bra kvalitet. För att nå upp till hastigheter nära 24 Mbit krävs det att avståndet till telestationen är kortare än 500 meter och att teleledningarna är av god kvalitet. Trådlöst/mobilt bredband Bredband via radionät täcker idag stora delar av Sverige. Fördelen med denna teknik är att den möjliggör uppkoppling mot Internet överallt, när som helst, vilket motsvarar de senaste årens utveckling där användarna i allt högre grad efterfrågar täckning för att kunna prata och surfa överallt. Nackdelen är att hastigheten oftast är lägre än för trådbundna alternativ och känsligare för stora mängder datatrafik. Utlovad hastighet på abonnemangen minskar snabbt ju längre från masten användaren kommer. Om många användare är uppkopplade samtidigt mot samma mast delar de på mastens kapacitet vilket också leder till lägre hastighet. Längre svarstider på det mobila nätet gör att vissa typer av Internettjänster, till exempel videokonferenser, fungerar sämre och ibland inte alls. Figur 1: Hastigheten i mobilt bredband är beroende av avståndet mellan masten och användaren samt antalet samtidiga användare. (Källa Fiber till byn) 5

6 2.3 Framtiden Framtiden medför ett ständigt ökande behov av kapacitet. Oavsett teknik, trådlös eller trådbunden, är fibernäten en förutsättning för att bredbandstekniken ska kunna utnyttjas fullt ut. Ju mer den trådlösa användningen ökar, desto större blir behovet av en underliggande fiberbaserad infrastruktur. De senaste 15 åren har metoderna för att komma ut på Internet utvecklats från olika former av modem på telenätet till fiberlösningar och trådlösa nät. Detta har gett möjlighet till uppkopplingshastighet från 28k till 100 Mbit eller mer. Figuren nedan visar på den historiska och den prognostiserade utvecklingen av hastigheten på bredbandet. I nuläget finns det inga tecken på att utvecklingen skulle avstanna. Tvärtom finns det signaler som tyder på att nuvarande prognos underskattar utvecklingstakten Bild nedan: Utvecklingen av bredbandsnätet i ett normalsvenskt hushåll från år inklusive en prognos fram till år (Källa: Bredbandsstrategi för Skåne) 6

7 3. Nyttan med bredband Bredband med en hög överföringskapacitet har en stor betydelse för hela samhället, såväl privatpersoner, företag, besökare som offentlig förvaltning. Sverige är, i ett internationellt perspektiv, ledande när det gäller tillgången till bredband och användningen av IT. Studier visar att dessa instrument har varit en bidragande faktor till Sveriges tillväxt och utveckling under senare år. Studier visar också att investeringar i elektronisk infrastruktur är samhällsekonomiskt lönsamma. IT och bredband har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Rätt utnyttjat kan de ge såväl miljömässiga som ekonomiska vinster, till exempel genom att spara på transporter och resor. Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimatförändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. En hög användning av IT bidrar även till att utveckla kunskapssamhället. God tillgång till bredband är en positiv faktor som kan locka till inflyttning och även till att få flera att bo kvar i kommunen. Ett område som är under stark framväxt är den kommunikation som sker maskin till maskin (M2M). Exempel på aktiviteter är energibolagens elmätare hos kunder, biltvättar som ger meddelande om när det är dags att serva anläggningen, temperaturmätare som har kontroll i frysbilar och GPS-sändare i fordon. Redan idag är 1,8 miljoner maskiner uppkopplade i Sverige. Enligt en undersökning som har genomförts av International Data Corporation (IDC) kommer 15 miljarder maskiner att vara uppkopplade och kommunicera med varandra globalt år Av dessa kommer minst 300 miljoner att finnas i Sverige. 3.1 Medborgare Medborgarnas användning av digitala tjänster ökar snabbt. Genom bredband och IT skapas nya möjligheter till kommunikation, och de ger förutsättningar till större självständighet och delaktighet i samhället. Genom bredband och IT får individen möjlighet att på ett nytt, mer aktivt sätt, engagera sig och ta del av samhällsdebatten och organisera sig kring sina åsikter och intressen. I takt med den globala urbaniseringen blir det allt viktigare att människor på landsbygden har möjlighet att ta del av samhällsservicen på ett effektivt sätt. För personer med olika typer av funktionsnedsättning underlättar bredband och IT vardagen i betydande utsträckning. Allt fler använder Internet för att söka tjänster och service, sköta sina affärer, komma åt massmedier och för att ladda ner film, musik och spel. Internet och sociala medier spelar idag stor roll i människors sätt att umgås och hålla kontakt med varandra. Med god tillgång till högkvalitativt bredband ökar möjligheten att både arbeta och studera på distans. Detta i sin tur får bland annat positiva effekter på miljön genom minskat resande och koldioxidutsläpp, utveckling av kunskapssamhället samt ökad livskvalitet genom att mera tid lämnas till såväl vardags- som fritidssysslor. 7

8 3.2 Företag Tillväxt och konkurrenskraft förutsätter snabba kommunikationer. Företagens lokalisering förutsätter att det finns tillgång till säker och prisvärd datakommunikation. Företagens användning av bredband och Internet ger förutom större konkurrenskraft även ökad produktivitet genom bland annat bättre logistik, effektivare produktion av varor och tjänster samt nya affärsprocesser. Företagens kontakter med myndigheter sköts i allt större omfattning elektroniskt. Samverkan underlättas och det är möjligt att ha tätare kund- och leverantörskontakter. Genom bredband och IT kan företag delta i videokonferenser, ha stora delar av sina verksamheter online och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av e-handel har ökat kraftigt de senaste åren och idag är det många företag vars affärsidé bygger på Internet. 3.3 Offentlig sektor Bredband och IT-användning inom offentlig sektor ger lösningar som medför bättre kvalitet och tillgänglighet till en betydligt lägre kostnad. Inom vården kan Vårdguiden och 1177 nämnas som goda exempel på webbtjänster som möjliggörs av bredband. Inom Karolinska Universitetssjukhuset används telemedicinsk kommunikation som omfattar både överföring av patientdata och videokonferenser för medicinska beslut. Elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning har också blivit allt vanligare. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar, då vi går mot en framtid då antalet äldre ökar samtidigt som antalet personer verksamma inom omsorgen minskar. Vi kommer sannolikt inte att ha större ekonomiska resurser än vad vi har idag. Detta gör att vi kommer att behöva hitta alternativ och komplement till den omsorg som bedrivs idag. Exempel på e-hälsotjänster är att ersätta vissa tillsynsbesök med videosamtal och nattlig tillsyn via webbkamera. En nyligen publicerad forskningsrapport visar att Sveriges kommuner skulle kunna spara 53 miljarder kronor fram till 2020 om alla hushåll hade tillgång till bredband och om nya digitala tjänster användes av hemtjänsten. Undersökningen bygger på studier av hemtjänsten i Västerås kommun. Besparingarna ligger främst i minskade resekostnader och tidsbesparingar. Hemtjänsten i Ockelbo kommun har under senaste året genomfört test av att använda sig av smartphones för att ge anställda tillgång till dagens arbetsschem. Skolan i Ockelbo använder idag en lärplattform för att hålla kontakt med hemmen. Via bibliotekets digitala tjänster kan man boka böcker, låna e-böcker, ljudböcker och musik. Inom kommunen finns även planer på att införa en plattform som kan hantera e-tjänster inom kommunens alla verksamheter. Digitala tjänster inom offentlig förvaltning skapas för att underlätta vardagen för invånare, företagare och besökare samt för att effektivisera den egna verksamheten. Tillgång till bredband är en förutsättning för att tjänsterna ska ge förväntad effekt. 8

9 4. Historik 4.1 Historik nationellt och regionalt Under åren fanns det ett statligt bredbandsstöd i Sverige som motsvarade miljoner kr. Syftet var att främja utbyggnaden av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet i områden som saknade förutsättningar för utbyggnad på kommersiell grund. Ett villkor för att kommunerna skulle få ta del av bredbandsstödet var att man upprättade kommunala IT-infrastrukturprogram som skulle gälla de närmsta fem åren, samt att man upphandlade en nätoperatör. Gävleborgs län beviljades 143 miljoner kronor. Stödet medfinansierades av kommunerna, stadsnäten och strukturfonderna vilket gav ytterligare 183 miljoner kronor till bredbandsutbyggnaden. Med hjälp av det statliga stödet byggde Kommunalförbundet SAM ett regionalt fibernät, kallat RegNet. RegNet band samman länets kommunhuvudorter och ett antal mindre orter som låg längs sträckan som byggdes. För att nå ut med datatrafiken till övriga Sverige, bildades bolaget Norrsken. Norrsken ägdes av Landstinget Gävleborg, Sundsvalls Elnät, Härnösands Energi och Miljö, Jämtkraft och Borlänge Energi. Med hjälp av Norrsken anslöts RegNet till Svenska kraftnäts stomnät, vilket blev operatörernas och tjänsteleverantörernas väg in och ut från länet. RegNet ägdes vid bildandet av kommunalförbundet SAM. År 2002 överläts nyttjanderätten av RegNet till kommunerna och Norrsken genom avtal där kommunerna även förbinder sig att underhålla näten inom respektive kommuns gränser. Avtalet skrevs på 15 år, fram till 2017, men har senare förlängts så att det gäller fram till Ägandet av RegNet ligger idag hos Region Gävleborg, tidigare Kommunalförbundet SAM. 4.2 Historik Ockelbo kommun I mitten av 1990-talet började Ockelbo kommun planera för utbyggnad av ett fibernät som skulle binda samman kommunens olika fastigheter i syfte att möjliggöra gemensam data- och telekommunikation för kommunens interna behov. I planeringen av nätet var det också viktigt att man skulle passera så många arbets- och bostadsställen som möjligt. Detta för att underlätta vidare utbyggnad och anslutningsmöjligheter för allmänheten etablerades fibernätet, som kom att kallas OBONET, i samband med att man byggde ut fjärrvärme i centralorten. Drift och förvaltning av OBONET sköttes internt i kommunens verksamhet. När det statliga stödet för bredbandsutbyggnad inrättades i början av 2000-talet upphandlade Ockelbo kommun nät- och kommunikationsoperatör. Kommunen behövde en part som dels kunde driva och förvalta det befintliga nätet, men också fortsatt bygga ut detsamma i enlighet med det IT-infrastrukturprogram som togs fram av kommunen För att bilda ett enhetligt nät där Gävle Energi kunde se trygghet i att göra egna investeringar såldes det befintliga nätet OBONET till Gävle Energi år Diskussioner fördes kring huruvida namnet OBONET skulle leva kvar eller om det skulle bytas till motsvarigheten i Gävle - GavleNet. För att medborgare 9

10 skulle känna tydlighet i vem som ansluter deras fastigheter bestämdes att hela nätet fortsatt skulle kallas GavleNet. Med hjälp av stödmedel, insatser från Gävle Energi och Ockelbo kommun kunde man på liknande sätt som i övriga kommuner i länet bygga ut ett fiberoptiskt ortssammanbindande nät. Detta drogs fram till telestationer där man via det kopparbaserade telenätet kunde ansluta hushåll och företag med ADSL. På så sätt användes pengarna så att de gav så många som möjligt tillgång till bredband. Satsningen ökade förutsättningarna för att Ockelbo kommun och Gävle Energi även efter det att stödet upphörde kunnat fortsätta att bygga ut en framtidssäker IT-infrastruktur. Det har skett etappvis, och har gett flera företag och hushåll möjlighet att ansluta sig till nätet. 5. Nulägesbeskrivning för Ockelbo kommun 5.1 Introduktion till kartläggning av bredbandstäckning Post- och telestyrelsen (PTS) genomför varje år en kartläggning över bredbandstillgången i landet. Den börjar i oktober och publiceras sedan på våren året därpå. Kartläggningen bygger på insamlat material från anmälningspliktiga nätägare och tjänsteleverantörer. Bredbandskartläggningen är ett viktigt underlag för PTS i deras uppdrag att följa upp målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige. För att kunna jämföra statistiken i PTS bredbandskartläggning med de mål som regeringen satt upp för Sverige finns det fyra saker som är viktiga att känna till: PTS redovisar sin statistik som tillgång till 50 Mbit/s. Regeringens mål för Sverige är 100 Mbit/s. PTS likställer 50 Mbit/s med regeringens mål på 100 Mbit/s vilket innebär att där man har uppnått 50 Mbit/s har man också uppnått regeringens mål. PTS redovisar sin statistik i andel av befolkningen. Regeringens mål är hushåll. PTS likställer begreppen. PTS redovisar sin statistik i arbetsställen. Regeringens mål är företag. PTS likställer begreppen. Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s innebär att man på kort tid och utan särskilda kostnader ska kunna beställa ett Internetabonnemang som under gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet på 100 Mbit/s nedströms. En ytterligare detalj att känna till är att tillgången mäts där det finns företag eller fast bosatta. Tillgång till bredband i fritidsboenden eller mobil yttäckning är inte inräknad. Ockelbo kommun har för avsikt att använda PTS kartläggning för att redovisa bredbandstäckning i kommunen och för att följa upp målen i sin bredbandsstrategi. Ockelbo kommun följer även PTS definition av bredband 10

11 samt riktlinjer avseende bredbandstillgång. Anledningen till detta är att vi ska kunna jämföra oss med övriga Sverige, samt att vi förhåller oss lika till begreppen som Länsstyrelsen i Gävleborg och regeringen gör. 5.2 Bredbandstäckning Den senaste tillgängliga kartläggningen från PTS vid framtagande av denna strategi visar tillgången till bredband hösten I Ockelbo kommun fanns då invånare varav i tätbebyggt område och 871 arbetsställen varav 462 i tätbebyggt område. För Ockelbo kommun visar den det idag inte finns några vita fläckar kvar. Det innebär att alla hushåll och företag har någon form av tillgång till bredband. Den teknik som når flest hushåll är mobilt bredband, antingen via 3G eller 4G Ungefär 95 % av alla hushåll och företag i Ockelbo har tillgång till trådbunden uppkoppling. Till största del sker den uppkopplingen via det kopparburna telenätet och tekniken xdsl. Den andel som med dagens tekniker har tillgång till 100 Mbit har det via optisk fiber. Tillgången till fibernätet finns framförallt i centralorten. En anledning till att den procentuella andelen hushåll med tillgång till 100 Mbit är relativt låg vid jämförelse med många andra kommuner är att det kommunala bostadsbolaget Ockelbogårdar endast har anslutit ett fåtal av sina bostäder till fibernätet. I kommuner där allmännyttan har anslutit sina fastigheter med fiber är tillgången till 100 Mbit generellt högre än där motsvarande inte är genomfört. I strategins bilagor finns mera detaljerad information kring bredbandstäckningen i kommunen och länet. 5.3 Marknadssituation Att bygga fiberbaserade bredbandsnät kräver stora investeringar. När kundunderlaget är för litet gör det att investeringarna inte kan räknas hem, och det leder till att det inte finns någon marknad. Enligt bland annat EU:s bedömningar anses marknaden generellt finnas på orter där det bor fler än 3000 invånare. Med det i åtanke bör man kunna konstatera att hela Ockelbo kommun torde vara ointressant för marknadens aktörer, då ingen tätort inom kommunen har 3000 invånare eller flera. De aktörer som förutom Gävle Energi och RegNet har fiberinfrastruktur i Ockelbo kommun är Trafikverket, Skanova och Svenska Kraftnät. Det är dock endast Gävle Energi som aktivt bygger ut sitt nät. När det gäller DSL-tjänster, det vill säga tjänster via det kopparbaserade telenätet, samt mobilt bredband finns ett flertal operatörer representerade i kommunen. Skanova har redan startat och planerar även ytterligare nedmontering av det kopparbaserade telenätet. Detta kommer på sikt att påverka tillgången till någon form av fast uppkoppling för företag och hushåll i glesbygd. 11

12 Flera av de mobila operatörerna bygger och planerar ytterligare utbyggnad av sina nät i kommunen. 5.4 Robusthet I takt med att samhällets beroende av telefoni, Internet och andra elektroniska kommunikationer ökar, blir det allt viktigare att säkerställa tillgängligheten i näten. För att säkerställa denna och minimera antalet avbrott i nätet bör vi eftersträva att redundanta förbindelser byggs så långt det är möjligt. Detta gäller såväl det fysiska nätet som anslutningen till internet. 5.5 Hinder för utbyggnad av bredband Det avgjort största hindret för utbyggnad av bredband i Ockelbo kommun är av ekonomisk karaktär. Då kunderna är få och ytan stor finns en avsaknad av marknad. Ett relativt lågt intresse hos fastighetsägare att ansluta sig till fibernätet gör det ännu svårare att få ekonomin att gå ihop. Det kan vara svårt lyckas även i de fall då det finns tillgång till offentliga stöd. De offentliga stöden har under de senaste åren saknat långsiktighet och reglerna har varit otydliga. Detta skapar osäkerhet och förhindrar en planerad utbyggnad. 6. Ansvar för bredbandsfrågorna 6.1 Kommunerna Formellt sett tillhör inte bredbandsfrågan det kommunala kärnuppdraget. Kommunernas bredbandsarbete är med andra ord frivilligt, med undantag av ansvaret i Plan- och bygglagen. I den nya PBL har det förts in en grundläggande bestämmelse om att hänsyn ska tas till elektronisk kommunikation vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. 12

13 Ockelbo kommun ser dock bredband som en viktig tillväxt- och utvecklingsfråga och bedriver därför ett aktivt arbete inom området. 6.2 Region Gävleborg Region Gävleborg ska vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget för att ta tillvara regionens möjligheter och främja dess utveckling. De ska initiera och svara för att aktiviteter genomförs. Förbundets uppgifter är att, i egenskap av Samverkansorgan i Gävleborgs län (enligt 3 lagen om samverkansorgan i länen): Utarbeta program för länets utveckling som kommunerna och landstinget avser att genomföra i samarbete med andra parter. Samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av program. Som ägare av det gemensamma nätet RegNet samt funktioner i nätet (såsom kommunmolnet) koordinera insatser och utveckling i nätet. 6.3 Länsstyrelsen Gävleborg Enligt Länsstyrelseinstruktionen ska Länsstyrelsen arbeta med infrastruktur. Enligt förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska länsstyrelsen enligt 5 kap. 9 ge stöd till projekt som ska anlägga, bygga ut och uppgradera bredband. Enligt regleringsbrevet för 2013 ska Länsstyrelsen: verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås redovisa och kommentera utvecklingen i länet inom ITinfrastrukturområdet, med särskild inriktning på mindre tätorter, småorter och glesbygd, samt hur man har bistått Post- och telestyrelsen (PTS) i dess uppdrag att följa tillgången på IT-infrastruktur. främja anläggning av kanalisation enligt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation. Redovisa och kommentera vilka aktiviteter som har genomförts för att främja användningen av stödet och hur stödet har använts samt redovisa statistik över antalet inkomna ansökningar. 6.4 Fastighetsägarna Hur utbyggnaden av bredband fortskrider beror till stor del på efterfrågan. För att utbyggnad av bredband ska vara möjlig behövs intresse från fastighetsägare att ansluta sig till ny infrastruktur. För att öka anslutningsgraden i ett område och därmed göra en utbyggnad möjlig kan fastighetsägare som grupp i eget intresse hjälpa till att marknadsföra bredbandet. Man kan även medverka till att aktuell entreprenör får tillträde till den mark som behövs för att anlägga kanalisation. 13

14 7. Vision och mål för Ockelbo kommun Vision bredband Ockelbo tillåter människor att växa och blomstra tillsammans. Individen växer i ett sammanhang och som del av olika grupper och gemenskaper. Genom tillgången till högkvalitativt och tillgängligt bredband främjar vi utveckling och tillväxt. Mål Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband År 2020 har 95 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 har 90 procent av hushållen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/. År 2016 har 60 procent av hushållen och företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Kommentar till målen och måluppfyllelse Ockelbo kommun förväntar sig att målen i strategin framför allt kommer att uppnås genom utveckling av såväl befintlig som ny teknik. 7.1 Ockelbo kommuns ambitionsnivå och handlingsplan Ockelbo kommun ser tillgång till bredband som en viktig tillväxt- och utvecklingsfråga och bedriver därför ett aktivt arbete inom området. Kommunens primära roll är att planera och skapa förutsättningar för att tillgången till snabbt bredband ska öka. För att hjälpa till att nå bredbandsmålen har Ockelbo kommun för avsikt att genom vår avtalade nät- och kommunikationsoperatör Gävle Energi fortsätta att bygga, vidmakthålla och utveckla IT-infrastruktur med hög kapacitet inom hela kommunen. Utbyggnaden fokuseras på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät då denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Bredbandsnäten ska kunna tillgodose både befintligt och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Vidare ska kommunen tillsammans med Gävle Energi: Ta fram en IT-infrastrukturplan som kartlägger befintliga nät och visar hur en fortsatt utbyggnad bör genomföras Planering och utbyggnad av bredband ska så långt som möjligt samordnas med satsningar på nationell och regional nivå. Samverkan ska ske med Regionen och grannkommunerna. Arbeta för att tillgången till bredband om möjligt säkerställs vid nybyggnad genom att frågan belyses i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. 14

15 Verka för att de bredbandsnät som byggs ut i kommunen är öppna och operatörsneutrala, samt verka för konkurrens på bredbandsmarknaden. Stötta ideella krafter för att bygga ut bredband genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. Bistå byalag, föreningar och samfälligheter vid planering och byggnation av bredbandsnät inom deras områden och i den mån det är möjligt hjälpa dem att söka bidrag för utbyggnad av bredband Informera hushåll och företag om nyttan av, och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband Skapa förutsättningar för att nyttja befintlig och framtida infrastruktur samt stimulera marknadsmässiga förutsättningar. Arbeta utifrån att bredbandsnät byggs enligt SSNF och PTS rekommendationer om robusta nät och robusta noder Verka för att ledningsägare registrerar sina intresseområden i ledningskollen samt använder ledningskollens funktioner för samordning, planering och ledningsanvisning Arbeta för att samtliga kommunägda fastigheter inklusive Ockelbogårdars hyresfastigheter ska vara anslutna till fiberoptiskt bredbandsnät. Aktivt bevaka tillgång till och när det är möjligt söka offentliga stöd som kan användas till utbyggnad av bredband. 7.2 Ockelbo kommuns prioriteringar I den mån kommunen och Gävle Energi har möjlighet att bygga ut infrastruktur kommer val att göras utifrån nedan bedömningsgrunder. Bedömingsgrunderna är utan inbördes ordning och kan komma att förändras över tid. Antal företag och hushåll. Områden med många företag och hushåll prioriteras framför områden med färre sådana. Principen att bygga inifrån och ut räknat från närmaste anslutningspunkt gäller så långt det är möjligt, för att ge kostnadseffektivitet på sikt. Om det finns kommunal verksamhet eller annan samhällsservice inom ett område, eller om området har speciellt inriktad näringsdrivande verksamhet. Den totala kostnaden och kostnaden per anslutning beräknat på antalet möjliga anslutningar. Lokalt engagemang och efterfrågan. Områden där många vill arbeta för och investera i bredband kommer att prioriteras. Utbyggnad av ortssammanbindande och redundanta nät 15

16 8. Finansiering 8.1 Offentliga stöd för fiberutbyggnad Regeringens ställningstagande är att bredbandsutbyggnaden i Sverige ska ske av marknaden på kommersiella grunder. Marknaden antas finnas i orter där det bor fler än 3000 invånare. I de områden där det saknas en marknad är det möjligt för det offentliga gå in med stöd. Detta räknas då som landsbygd. I Ockelbo kommun finns idag ingen tätort som överstiger 3000 invånare. Ett ekonomiskt stöd från de offentliga aktörerna, med tydlighet och möjlighet att kunna planera långsiktigt, bedöms som nödvändigt för att Ockelbo kommun ska kunna göra en omfattande bredbandsutbyggnad. Rent generellt kan sägas att bidragstilldelningen är ganska osäker efter avslutad programperiod , där bland annat följande stöd har funnits: Landsbygdsprogrammets stöd till bredbandsutbyggnad, Länsstyrelsen är ansvarig Stöd för anläggning av kanalisation, Länsstyrelsen är ansvarig Medfinansiering från PTS som används till Landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet, PTS är ansvarig EU:s strukturfonder, Tillväxtverket är ansvarig. Pengar saknas idag men en ny programperiod börjar gälla Det är ännu inte beslutat om det kommer att vara möjligt att söka medel för bredbandsutbyggnad. Vid sidan av ovanstående stöd finns fler möjligheter att använda offentliga medel för utbyggnad av bredband. Det primära syftet med dessa medel är inte bredbandsutbyggnad men det finns inget som hindrar att de används till det. Robusthetsmedel för att öka tillförlitligheten och robustheten i näten. PTS är ansvarig. Regionala tillväxtmedel (1:1-medel) som i Gävleborgs län hanteras av Länsstyrelsen och Region Gävleborg. Leader, Jordbruksverket är ansvarig. ROT-avdrag, Skattemyndigheten är ansvarig. 8.2 Fastighetsägarna För att utbyggnad av bredband ska vara möjlig behövs efterfrågan från fastighetsägarna. De anslutningsavgifter som fastighetsägarna betalar används för att medfinansiera utbyggnadsprojekt. 8.3 Ockelbo kommun Beroende på hur framtida möjligheter till offentliga ekonomiska stöd kommer att vara utformade, kommer kommunen att från ett fall till ett annat besluta om eventuell kommunal medfinansiering. 16

17 9. Uppföljning av bredbandsstrategin När bredbandsstrategin är fastställd behöver den förvaltas. Strategin är fastställd av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige delegerar till Kommunstyrelsen att under 2017 följa upp och vid behov uppdatera strategin. Ansvarig för förvaltning av bredbandsstrategin är kommunens ansvarige för bredbandssamordning. Inom ramen för förvaltning ingår att följa upp, utvärdera, återrapportera och att initiera uppdateringar. Återrapportering av genomfört arbete enligt handlingsplanen sker årligen genom verksamhetsberättelse i årsredovisning och delårsbokslut, samt vid behov till Kommunstyrelsen. 17

18 10. Definitioner Glesbygd - område där det bor färre än 50 invånare Glesbebyggt område se glesbygd Kanalisation Tomma rör som grävs ner och som vid ett senare skede kan användas för att blåsa fiber genom. Landsbygd tätort där det bor färre än 3000 invånare Redundans möjlighet för datatrafiken att ta en annan väg om det blir ett avbrott i kommunikationen exempelvis genom att en fiberkabel grävs av. PTS Post- och telestyrelsen, kommunikationsmyndighet. Samförläggning Fiber och/eller kanalisation grävs ner i samband med att annan infrastruktur grävs ner, till exempel en elledning. Småort en samlad bebyggelse med invånare där det är högst 150 meter mellan husen SSNF Svenska stadsnätsföreningen, en oberoende intresse- och branschorganisation för Sveriges stadsnät Tätbebyggt område område där det bor fler än 49 invånare, inkluderar både tätort och småort Tätort ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter Vita fläckar områden där det helt saknas bredband. 11. Förteckning över bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Fiberanslutna tätorter och småorter i Ockelbo kommun Arbetsställen och befolkning i Gävleborgs län med tillgång till 100 Mbit (2012) Täckningskartor över olika hastigheter och tekniker i Ockelbo kommun (2012) Tabell över andel med tillgång till bredband via olika tekniker och hastigheter (2012) 18

19 Bilaga 1 FIBERANSLUTNA TÄTORTER OCH SMÅORTER I OCKELBO KOMMUN Tätort Folkmängd Täthet Fiber fram till ADSL till Fiber till kund Inv/km2 ort kund Jädraås X X X Lingbo X X X Ockelbo X X X Åmot X X X Småort Folkmängd Fiber fram till ADSL till Fiber till kund ort kund Gammelfäbodarna 80 X Stenbäcken 95 X X Ulvsta 86 X X Åbyggeby 99 X X X Tabellerna ovan visar att det finns fiber fram till alla tätorter samt alla småorter utom Gammelfäbodarna. Det finns tillgång till xdsl i samtliga tätorter och småorter. Någon form av utbyggnad av fiber fram till kund har gjorts i samtliga tätorter. Definitioner: Tätort - ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter Småort - en samlad bebyggelse med invånare där det är högst 150 meter mellan husen (Glesbygd - område där det bor färre än 50 invånare) 19

20 Bilaga 2 Arbetsställen och befolkning i Gävleborgs län med tillgång till 100 Mbit (2012) Hela kommunen Tätbebyggt område Glesbebyggt område 20

21 Bilaga 3 TÄCKNINGSKARTOR OLIKA HASTIGHETER OCH TEKNIKER (2012) I denna bilaga visas tillgången till olika hastigheter och tekniker utifrån PTS kartläggning från Varje ruta på kartorna representerar ett område om 250*250 m där det finns hushåll och/eller företag. Färgerna på rutorna indikerar hur stor del inom området som har tillgång till aktuell hastighet eller teknik. Alla siffror i tabellerna är avrundade till heltal. Det innebär att i ett område där 0 % saknar bredband eller 100 % har tillgång till en bredbandsteknik eller hastighet kan det finnas något hushåll eller företag som saknar bredband med den tekniken eller hastigheten. 3 Mbit eller mer (1 Mbit/s eller mer ingår) Ockelbo kommun Inom tätort och småort Utanför tätort och småort Saknar bredband 0% 0% 0% 1 Mbit/s eller mer 100% 100% 100% 3 Mbit/s eller mer 100% 100% 100% 21

22 10 Mbit eller mer Ockelbo kommun Inom tätort och småort Utanför tätort och småort 10 Mbit/s eller mer 90% 96% 77% 50 Mbit eller mer Ockelbo kommun Inom tätort och småort Utanför tätort och småort 50 Mbit/s eller mer 12% 17% 2% 22

23 Mobilt bredband via 3G Ockelbo kommun Inom tätort och småort Utanför tätort och småort 3G 100% 100% 99% Mobilt bredband via 4G Ockelbo kommun Inom tätort och småort Utanför tätort och småort 4G 76% 84% 61% 23

24 Fast bredband via xdsl Ockelbo kommun Inom tätort och småort Utanför tätort och småort xdsl 94% 100% 83% Fast bredband via fiber Ockelbo kommun Inom tätort och småort Utanför tätort och småort Fiber 12% 17% 2% 24

25 Bilaga 4 ANDEL MED TILLGÅNG TILL BREDBAND VIA OLIKA TEKNIKER OCH HASTIGHETER (2012) 25