2019 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet

Transkript

1 1(2) MARKNADSANALYS Dnr / års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet Post- och telestyrelsens underlag inför 2019 års marknadsanalys visar att den kommersiella utbyggnaden av snabbt bredband fortsatt når både tätorter och en stor del av småorterna inom den närmaste treårsperioden. I vissa fall når den även övriga områden på landsbygden. Var stöd kan beviljas Jordbruksverket har beslutat att stöd fortsatt kan beviljas i områden utanför tätort. Innan stöd kan beviljas inom småorter och övriga områden på landsbygden kommer länsstyrelsen aktivt att söka efter och utreda aktuell marknadsinformation. Med marknadsinformation menas affärserbjudanden från aktörer som planerar utbyggnad utan stöd. Denna kontroll som infördes redan i samband med 2017 års marknadsanalys ska ytterligare säkerställa att stöd inte beviljas till områden där aktörer kan bygga ut utan stöd. Tätorter Post- och telestyrelsen konstaterar att merparten av Sveriges tätorter kan täckas av kommersiell utbyggnad inom tre år. De tätorter som eventuellt inte kommer att byggas ut på kommersiell grund bedömer Post- och telestyrelsen beror på andra faktorer än ekonomiska. Det kan vara praktiska etableringsmöjligheter som avsaknaden av olika slags tillstånd. Därför beviljas inte stöd i tätorter. Småorter Post- och telestyrelsen kan inte på förhand peka ut vilka småorter som kan byggas ut på kommersiell grund. Det är framförallt större småorter och småorter nära tätorter som i vissa fall kan byggas ut utan stöd. Det beror på att de viktigaste ekonomiska faktorerna är täthet mellan hus och närhet till befintliga nät med hög överföringskapacitet. När stöd söks i småorter kommer länsstyrelsen därför att utreda aktuell marknadsinformation innan stöd kan beviljas. Övriga områden på landsbygden Enligt Post- och telestyrelsens underlag finns det även områden utanför tät- och småort som idag kan byggas ut på kommersiell grund, men i begränsad omfattning. Det sker företrädesvis när kostnaden för att bygga nätet kan fördelas mellan tät- eller småort och delar av omgivande landsbygd. Även i dessa områden kommer aktuell marknadsinformation att utredas innan stöd kan beviljas. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /2018 2(2) Utredning av marknadsinformation Vilka delar utredningen av marknadsinformation kommer att innehålla framgår på Jordbruksverkets webbplats: FAKTARUTA Tätort: Med tätort menas i detta sammanhang den indelning som Statistiska centralbyrån (SCB) gör och följer den definition som de tillämpar från och med 1 januari I korthet orter med minst 200 invånare där husen ligger max 150 meter från varandra. Småort: Med småort menas i detta sammanhang den indelning som Statistiska centralbyrån (SCB) gör och följer den definition som de tillämpar från och med 1 januari I korthet orter med invånare där husen ligger max 150 meter från varandra. Övriga områden på landsbygd: Avser områden som inte är tätort eller småort enligt ovan och följer den definition som Post- och telestyrelsen gjort i sitt underlag, se bilagan. Bilaga Underlag till Jordbruksverket inför 2019 års marknadsanalys. Post- och telestyrelsen, (dnr ).

3 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida dnr (11) Er referens: /2019 Underlag till Jordbruksverket inför 2019 års marknadsanalys Bakgrund Vad Jordbruksverket har begärt Jordbruksverket har begärt bistånd från PTS med ett underlag om förutsättningarna för kommersiell utbyggnad av bredbandsinfrastruktur inom de närmaste tre åren. Underlaget ligger till grund för Jordbruksverkets uppdatering av den s.k. marknadsanalysen som verket enligt 6 kap. 7 förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska genomföra minst årligen. Enligt begäran ska underlaget innehålla En kartläggning av befintlig bredbandsinfrastruktur som uppfyller kraven på nästa generations accessnät (NGA) enligt definition i gruppundantagsförordningen. 1 En analys av var förutsättningar finns för kommersiell utbyggnad inom de närmaste tre åren. En övergripande prognos för utbyggnaden fram till PTS tidigare yttranden PTS har tidigare tagit fram underlag till Jordbruksverket för bedömning av förutsättningarna för kommersiell utbyggnad, senast i juni Kommissionens förordning (EU) 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras vara förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, i text kallad gruppundantagsförordningen. 2 Underlag till Jordbruksverket inför 2018 års uppdatering av marknadsanalysen, dnr Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 A Telefax: Stockholm pts@pts.se

4 I underlaget 2015 bedömdes NGA-teknikerna vara fiber, Docsis 3.0 och VDSL inom 500 meter från en telestation. Denna bedömning kvarstod i 2016 års underlag, men kompletterades i 2017 års underlag med tekniken fast radio. I underlaget 2015 bedömdes vidare att det fanns förutsättningar för kommersiell utbyggnad av bredband de närmaste tre åren inom Sveriges tätorter, en bedömning som kvarstod i underlaget Frågan som var aktuell för 2017 års uppdatering var om bedömningen att utbyggnaden av bredband inom tre år kunde antas ske på kommersiell basis även utanför tätorter och i så fall om sådan utbyggnad bedömdes sannolik i såväl småorter som på landsbygden 3. Resultatet av 2017 års underlag gav att tätorter fortsatt bedömdes kunna täckas av kommersiell utbyggnad av bredband inom tre år. För småorter bedömdes vidare nära hälften vara utbyggda med bredband inom tre år, men att PTS inte på förhand kunde peka ut vilka av småorterna som byggs ut på kommersiell grund. Bedömningen gjordes att det framförallt var större småorter och småorter nära tätorter som i vissa fall kunde byggas ut utan stöd. På samma sätt bedömdes även vissa områden på landsbygden kunna komma att byggas ut på kommersiell grund, utan att myndigheten på förhand kunde peka ut vilka områden detta skulle kunna vara. Det sker företrädesvis när kostnaden för att bygga nätet kan fördelas mellan tät- eller småort och delar av omgivande landsbygd. I underlaget för 2018 kvarstod bedömningen att den kommersiella utbyggnaden av infrastruktur för bredband de närmaste tre åren kommer att täcka merparten av Sveriges tätorter och nära hälften av landets småorter. Vad räknas som NGA? PTS bedömningar kring vad som räknas som NGA är samma som i förra årets underlag till Jordbruksverket. Enligt 6 kap 5 förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder får stöd endast ges till projekt som avser nästa generations accessnät (NGA) och som leder till faktiska anslutningar av slutanvändare. Enligt EU-kommissionens gruppundantagsförordning syftar NGA-begreppet till att skilja nästa generations accessnät från grundläggande bredbandsnät. Till grundläggande bredbandsnät hänförs nät med grundläggande funktioner som baseras på teknikplattformar som ADSL-nät (upp till ADSL2+), traditionella kabelnät (DOCSIS 2.0), mobila nät av tredje generationen (UMTS) och satellitbaserade system. Med NGA avses enligt gruppundantagsförordningen avancerade nät som har åtminstone följande egenskaper: a) de levererar tjänster på ett tillförlitligt sätt med mycket hög hastighet per abonnent via optiska (eller tekniskt likvärdiga) stomnät som är tillräckligt nära användarnas lokaler för att garantera faktisk leverans med mycket hög hastighet, b) de stöder en rad olika avancerade digitala tjänster, bland annat konvergerade, helt och hållet IP-baserade tjänster och c) 3 I detta yttrande avses med landsbygd områden utanför tätort och småort. Post- och telestyrelsen 2

5 de har betydligt högre uppladdningshastigheter (jämfört med grundläggande bredbandsnät). 4 I det nuvarande skedet av marknadsutveckling och teknisk utveckling är NGA-näten a) fiberbaserade accessnät (FTTx), b) avancerade uppgraderade kabelnät och c) vissa avancerade trådlösa accessnät som kan erbjuda varje abonnent tillförlitliga höghastighetstjänster. Vidare krävs att investeringar i bredbandsinfrastruktur, för att vara förenlig med förordningen, endast sker i områden där det inte finns någon infrastruktur av samma kategori 5. PTS bedömer, liksom tidigare, att följande infrastruktur uppfyller kraven för NGA: FTTH/B DOCSIS 3.0 Anslutningar med VDSL inom 500 meter från en telestation Fast radio För vidare information se förra årets underlag till Jordbruksverket. 6 Förutsättningar för kommersiell utbyggnad PTS bedömer fortsatt 7 att den kommersiella utbyggnaden av infrastruktur för bredband av NGA-kvalitet de närmaste tre åren kommer att nå merparten av Sveriges tätorter. Tillgången till fiber i småort och på landsbygd har nu nått 49 respektive 41 procent av hushållen. Utbyggnaden har åstadkommits både genom projekt som beviljats stöd och projekt som genomförts på kommersiella villkor. Utifrån det underlag och den analys av underlaget PTS har i nuläget kan PTS inte dra slutsatsen att merparten av småorterna nås av den kommersiella utbyggnaden de närmaste tre åren, varför det inte finns anledningen att generellt utesluta småorter från stöd. Det går inte heller, baserat på den data PTS har idag, att säga vilka småorter som nås av den kommersiella utbyggnaden de närmaste tre åren. På landsbygden bedöms fortsatt att den kommersiella utbyggnaden de närmaste tre åren kommer att vara begränsad. 8 Liksom tidigare får det för småort och landsbygd säkerställas att det saknas förutsättningar för kommersiell utbyggnad de närmaste tre åren genom ett offentligt samråd. För att offentligt stöd ska vara tillåtet enligt gruppundantagsförordningen, krävs att det inte finns infrastruktur med motsvarande egenskaper i området och att det inte heller är sannolikt att denna infrastruktur byggs ut inom tre år från 4 Artikel förordningen (EU) 651/ Artikel 52.3 förordningen (EU) 651/ Underlag till Jordbruksverket inför 2018 års uppdatering av marknadsanalysen, dnr Underlag till Jordbruksverket inför 2017 års uppdatering av marknadsanalysen, dnr samt underlag till Jordbruksverket inför 2018 års uppdatering av marknadsanalysen, dnr I detta yttrande avses med landsbygd områden utanför tätort och småort. Post- och telestyrelsen 3

6 dagen för offentliggörandet av den planerade åtgärden, vilket ska kontrolleras genom ett offentligt samråd 9. Som underlag för bedömningen av var det finns NGA-infrastruktur har PTS utgått från data som samlas in inom ramen för PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning. 10 PTS har sedan tidigare konstaterat att bebyggelsens täthet är en av de viktigaste faktorerna för bredbandsutbyggnad. 11 Under 2018 har investeringstakten avstannat något. Bredbandsinvesteringarna minskade med 11 procent till 12,80 miljarder kronor jämfört med året innan då investeringarna uppgick till 14,37 miljarder kronor. Minskningen 2018 berodde huvudsakligen på lägre investeringar från Telia och IP-Only. Investeringarna i fastnät minskade med 10 procent, till 10,88 miljarder kronor, medan investeringarna i mobilnät minskade med 14 procent, till 1,92 miljarder kronor. 12 Tillgång till fiber i tätort, småort och landsbygd Tabell 1 visar att utbyggnaden av fiber (anslutningar) i oktober 2018 hade nått 49 procent i småort och 41 procent på landsbygd. För de minsta tätorterna var motsvarande andel 62 procent. Som väntat är utbyggnadstakten fortsatt högre i småort än i tätort, undantaget de minsta tätorterna, eftersom utbyggnaden överlag har nått längre i tätort. 13 Tabell 1 Tillgång till bredband via fiber för hushåll i olika typområden 14 Typområde (invånare) Tätort > % 71% 76% 80% 82% 85% 87% 90% Tätort % 62% 68% 73% 74% 78% 82% 85% Tätort % 33% 39% 45% 55% 63% 71% 76% Tätort % 26% 30% 35% 45% 54% 65% 72% Tätort % 15% 18% 22% 30% 40% 53% 62% Småort % 10% 12% 16% 23% 28% 37% 49% Utanför tätort och småort 5% 6% 9% 13% 21% 22% 31% 41% 9 Artikel 52.3 i förordningen (EU) 651/ PTS-ER-2019:5 11 Se bilaga 1 till Underlag till Jordbruksverket inför 2017 års uppdatering av marknadsanalysen. 12 Investeringar och förutsättningar för bredbandsutbyggnad, delrapport av Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2019, PTS-ER-2019: Invånarantalen gäller för tidpunkten Den till synes svaga uppgången på landsbygden mellan 2015 och 2016 är till största del en konsekvens av att Statistiska centralbyrån (SCB) omdefinierat sin indelning av tätorter och småorter från och med Många av de hushåll och arbetsställen, med tillgång till fiber, som i oktober 2015 tillhörde landsbygd, tillhörde i oktober 2016 tätort eller småort. Post- och telestyrelsen 4

7 Utbyggnaden i småort Tabell 2 visar att 9 av länen har en utbyggnadstakt till hushåll i småort som överstiger det nationella snittet. Samma siffra i förra årets uppdatering var 11 län. Tabell 2 Tillgång till bredband om 100 Mbit/s för hushåll och arbetsställen i småorter 2018 uppdelat per län samt förändringstakt Län Hushåll (antal) Hushåll Förändring från 2017 Arbetsställen (antal) Arbetsställen Förändring från 2017 Blekinge län % 13% % 12% Dalarnas län % 11% % 12% Gotlands län % 0% % 0% Gävleborgs län % 16% % 15% Hallands län % 13% % 14% Jämtlands län % 6% % 4% Jönköpings län % 15% % 15% Kalmar län % 24% % 25% Kronobergs län % 8% % 9% Norrbottens län % 9% % 7% Skåne län % 12% % 12% Stockholms län % 18% % 20% Södermanlands län % 22% % 24% Uppsala län % 6% % 6% Värmlands län % 13% % 13% Västerbottens län % 6% % 6% Västernorrlands län % 7% % 8% Västmanlands län % 13% % 16% Västra Götalands län % 12% % 15% Örebro län % 7% % 8% Östergötlands län % 9% % 7% Sverige totalt % 12% % 12% Utbyggnaden på landsbygden Tabell 3 visar att 7 län har en högre utbyggnadstakt av bredband om 100 Mbit/s till hushåll på landsbygden än det nationella snittet. Samma siffra i förra årets uppdatering var 8 län. Samtliga län, förutom Stockholms län har lika stor eller högre andel anslutna företag jämfört med hushåll. Jämfört med 2018 års underlag till Jordbruksverket verkar utbyggnadstakten på landsbygd sammantaget varit lika hög som föregående period. Post- och telestyrelsen 5

8 Tabell 3 Tillgång till bredband om 100 Mbit/s för hushåll och arbetsställen på landsbygden 2018 uppdelat per län samt förändringstakt Län Hushåll (antal) Hushåll Förändring från 2017 Arbetsställen (antal) Arbetsställen Förändring från 2017 Blekinge län % 7% % 7% Dalarnas län % 8% % 9% Gotlands län % 1% % 0% Gävleborgs län % 11% % 13% Hallands län % 16% % 16% Jämtlands län % 6% % 5% Jönköpings län % 8% % 8% Kalmar län % 16% % 18% Kronobergs län % 6% % 7% Norrbottens län % 4% % 4% Skåne län % 9% % 9% Stockholms län % 14% % 13% Södermanlands län % 17% % 18% Uppsala län % 4% % 4% Värmlands län % 10% % 11% Västerbottens län % 8% % 7% Västernorrlands län % 10% % 11% Västmanlands län % 12% % 12% Västra Götalands län % 11% % 10% Örebro län % 6% % 4% Östergötlands län % 9% % 6% Sverige totalt % 10% % 9% Stöd inom landsbygdsprogrammet Från och med hösten 2015 till den 31 december 2018 har, enligt Jordbruksverkets preliminära uppgifter, 524 bredbandsprojekt beviljats stöd inom landsbygdsprogrammet för anläggning av accessnät. 15 Av dessa var 54 projekt slutförda per den 31 december De hittills sökta stöden för bredbandsutbyggnad avser i stor utsträckning områden nära tätorter. Av de tills nu beviljade stöden avser 34,5 procent av stödprojekten områden som ligger inom 2,5 kilometer från tätorter. Om avståndet utökas till 5 kilometer från tätort utgör 62,2 procent av stödprojekten områden inom detta avstånd. Om avståndet utökas ytterligare till 7,5 kilometer 15 PTS sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan, dnr Post- och telestyrelsen 6

9 från tätort utgör 79 procent av stödprojekten områden inom det angivna avståndet. 16 När det gäller småorter avser 46 procent av de hittills beviljade stödprojekten områden som ligger inom 2,5 kilometer från småort, 68,5 procent av stödprojekten områden inom 5 kilometer och 82,4 procent av stöd-projekten områden inom 7,5 kilometer. 17 Jämfört med förra årets underlag till Jordbruksverket är andelen stödprojekt nära tätort lägre och nära småort något lägre, vilket visar att den stödfinansierade utbyggnaden når längre ut än tidigare. Kartan i Bilaga 1 visar hur hittills beviljat stöd för bredband, baserat på underlag från Jordbruksverket, bearbetat av PTS, är fördelat över landet. Länsstyrelsernas prognoser indikerar att stödmedelsbehovet inom landsbygdsprogrammet är ca 2,2 2,3 miljarder kronor per år under Diagram 1 Tätortsavstånd för byggnader (utanför tätort) med hushåll och arbetsställen utan fiber 2018, totalt i landet Enligt senaste bredbandskartläggningen finns 89 procent av Sveriges hushåll och företag i eller i absolut närhet av en redan fiberansluten byggnad. 16 Underlag från Jordbruksverket 21 januari 2019, bearbetat av PTS. 17 Ibid 18 PTS sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan, dnr Post- och telestyrelsen 7

10 Diagrammet visar, liksom siffrorna i förra årets underlag till Jordbruksverket, att nära hälften (knappt 46 procent) av Sveriges ännu inte fiberanslutna byggnader finns inom 2,5 km från närmaste tätort. Av de ännu inte fiberanslutna byggnaderna finns cirka 71 procent och cirka 84 procent av byggnaderna inom 5 kilometer respektive 7,5 kilometer från närmaste tätort (se även karta i bilaga 2). Det är således 16 procent av de ännu inte fiberanslutna byggnaderna som finns längre än 7,5 kilometer från närmaste tätort. Denna procentandel skiljer sig åt mellan länen upp till 54 procent av de ännu inte fiberanslutna byggnaderna finns längre än 7,5 kilometer från närmaste tätort. I vissa län är det inga eller några procent av de ännu inte fiberanslutna byggnaderna som är belägna längre än 7,5 kilometer från närmaste tätort. Enligt PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2018, skulle 8,4 procent av alla hushåll och företag kunna få tillgång till bredband om 1 Gbit/s om de själva var redo att investera i en fiberanslutning då de har fiber i absolut närhet. Ovanstående indikerar att det finns goda förutsättningar för att fiberutbyggnaden ska fortsätta. Enligt uppgifter i kartläggningen, som gäller uppgifter den 1 oktober 2018, bedömdes även att ytterligare cirka en procent av alla hushåll och företag i Sverige skulle få tillgång till fiber senast den 1 april 2019 (i Jönköpings, Blekinge och Dalarnas län bedöms denna utbyggnad vara högst). Trots dessa goda förutsättningar, bedömer PTS det som osäkert om den pågående utbyggnaden kan fortsätta i samma takt som under de senaste åren. Det finns visserligen ett stort antal hushåll och företag i närheten av fiberanslutna byggnader, men i takt med att det blir glesare mellan husen kommer allt färre slutkunder att dela på investeringskostnaden, vilket minskar marknadsaktörernas incitament att investera. Detta ger att offentliga medel blir allt viktigare för utbyggnad i de områden som redan tidigare inte haft de marknadsmässiga förutsättningar som krävs för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Prognos för bredbandsutbyggnaden fram till 2020 PTS har ännu inte gjort någon ny prognos utifrån den senaste bredbandskartläggningen. PTS har ännu inte gjort någon prognos utifrån den senaste bredbandskartläggningen och hänvisar därför till förra årets underlag till Jordbruksverket. PTS kommer med årets uppföljning av regeringens bredbandsstrategi i början av hösten PTS har dock den 5 juni 2019 kommit med en delrapportering av årets uppföljning av regeringens bredbandsstrategi. I delrapporten har investeringar i bredbandsutbyggnad kartlagts och faktorer som har betydelse för bredbandsutbyggnaden beskrivits Investeringar och förutsättningar för bredbandsutbyggnad, delrapport av Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2019, PTS-ER-2019:14. Post- och telestyrelsen 8

11 Bilaga 1- Beviljat stöd Post- och telestyrelsen 9

12 Bilaga 2- Avstånd till tätort för icke anslutna byggnader Post- och telestyrelsen 10

13 Post- och telestyrelsen 11