Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Transkript

1 Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén

2 Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur påverkar makrotillsynen penningpolitiken? Bolånemarknaden

3 Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram

4 Tillsynen i Europa European Systemic Risk Board (ESRB) Single Supervisory Mechanism (SSM) European Central Bank (ECB) European Banking Authority (EBA) European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) European Securities and Markets Authority (ESMA)

5 I Sverige har Finansinspektionen ansvar för makrotillsynsverktygen Finans- inspektionen Ansvarar för verktygen Riksgälden Stabilitets- råd Finansdepartementet Ordförande Riksbanken

6 Makrotillsynsverktyg Makrotillsynsverktyg syftar till att begränsa systemrisker Stärka motståndskraften hos banker Motverka att risker byggs upp, t ex alltför snabb kreditexpansion men kan också ha effekter på makroekonomin, till stor del genom samma kanaler som reporäntan

7 Exempel på makrotillsynsverktyg Strukturella kapitalkrav Kontracykliska kapitalkrav Sektorsvisa kapitalkrav/riskvikter Verktyg för att styra likviditet Bolånetak: LTV (Loan to value), LTI (loan to income) Amorteringar

8 Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen?

9 Tre synsätt 1. Fokusera på de traditionella målen: inflation och resursutnyttjande 2. Luta mot vinden 3. Prisstabilitet och finansiell stabilitet kan inte skiljas åt

10 Min syn Penningpolitiken kan användas tillfälligt vid bred kreditexpansion Tills makrotillsynsåtgärder är på plats Om skuggbanksaktiviteter

11 Min syn Penningpolitiken kan användas tillfälligt vid bred kreditexpansion Tills makrotillsynsåtgärder är på plats Om skuggbanksaktiviteter Avvägning mot inflationsmålets trovärdighet Finansiella cykler är långa: penningpolitiken kan inte släppa fokus på inflationsmålet under många år i följd

12 Konjunkturcykeln och den finansiella cykeln i USA Källa: Drehmann, Borio & Tsatsaronis (2012)

13 Konsumentprisinflation Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt Turkiet Island Mexiko Ungern Storbritannien Polen Estland Sydkorea Israel Slovakien Australien KIX Nya Zeeland Chile Slovenien Österrike Luxemburg Belgien Danmark Grekland Tjeckien Finland Spanien Norge Nederländerna Euroområdet (15 länder) Tyskland Italien USA Portugal Kanada Sverige KPIF Sverige HIKP Frankrike Sverige Schweiz Irland Japan Anm. För EU-länder avses HIKP. För de länder där några utfall saknas för 2013 används OECD:s prognoser. För KIX används Riksbankens prognos. Källor: OECD, SCB och Riksbanken

14 Min syn Penningpolitiken kan användas tillfälligt vid bred kreditexpansion Tills makrotillsynsåtgärder är på plats Om skuggbanksaktiviteter Avvägning mot inflationsmålets trovärdighet Finansiella cykler är långa: penningpolitiken kan inte släppa fokus på inflationsmålet under många år i följd Svenska riskerna koncentrerade till bostadssektorn och hushållens skuldsättning Penningpolitiken har små/osäkra effekter på sådana risker

15 Uppskattad effekt av 0,25 procentenheters högre och lägre ränta Hushållens skuldkvot, procent av disponibel inkomst Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källa: Diagram 2.19, Penningpolitisk rapport februari 2014, Riksbanken

16 Hur påverkar makrotillsynen penningpolitiken?

17 Bör penningpolitiken dra åt samma håll som tillsynen? Eller ska penningpolitiken försöka motverka de makroeffekter som tillsynen ger upphov till?

18 Kontracyklisk buffert Bufferten skulle främst bygga kapital för bankernas företagsutlåning De risker vi oroas av kommer från hushållens bolån

19 Kreditgapet Icke finansiella företag Hushåll Övriga Totalt

20 Kontracyklisk buffert Bufferten skulle främst bygga kapital för bankernas företagsutlåning De risker vi oroas av kommer från hushållens bolån Syftet med buffert skulle vara att stärka bankerna inför eventuella framtida förluster

21 Kontracyklisk buffert Bufferten skulle främst bygga kapital för bankernas företagsutlåning De risker vi oroas av kommer från hushållens bolån Syftet med buffert skulle vara att stärka bankerna inför eventuella framtida förluster Eventuella makrokonsekvenser bör då motverkas av en mer expansiv penningpolitik

22 Bolånemarknaden

23 Hushållens skuldsättning är hög Hushållens skulder, procent av disponibel inkomst Källa: SCB

24 Många hushåll har bolån Boendeform och bostadsfinansiering i olika länder, oktober Ägare, med bostadslån Ägare, utan bostadslån Hyresrätt Källa: Eurostat

25 Kort räntebindningstid Räntebindningstid i stocken, procentandel Källor: SCB och Riksbanken

26 Kort räntebindningstid Andel av bostadslån med räntebindningstid mindre än ett år 100% 80% Tyskland Frankrike Danmark Belgien Sverige 100% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% %

27 Bolånemarknaden Hushåll Många har bolån Hög skuldsättning Mest rörlig ränta Penningpol. verkar (alltför?) kraftfullt via hushållen

28 Hushållens förväntningar och reporäntebanan

29 Hushållens förväntningar och terminsräntor

30 Bolånemarknaden Hushåll Många har bolån Hög skuldsättning Mest rörlig ränta Penningpol. verkar (alltför?) kraftfullt via hushållen Optimistiska förväntningar om boräntan?

31 Bolånemarknaden Hushåll Många har bolån Hög skuldsättning Mest rörlig ränta Penningpol. verkar (alltför?) kraftfullt via hushållen Optimistiska förväntningar om boräntan? Ger bolån med lång löptid Banker Refinansieringsrisk Emitterar obligationer med kort löptid

32 Önskvärt att nå ny jämvikt där Hushållen väljer längre räntebindningstider Bankerna emitterar obligationer med längre löptid

33 Sammanfattning

34 Sammanfattning Penningpolitiken måste fokusera på inflationsmålet Kontracyklisk buffert Skulle främst stärka bankernas kapital mot företagsutlåning Makroeffekter bör då motverkas av penningpolitik Bolånemarknaden Svenska marknaden sticker ut i internationell jämförelse Har penningpolitiken för stora effekter på hushållen? Längre räntebindningstider önskvärda Längre löptider på bankernas finansiering önskvärd