Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Transkript

1 Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet Stockholms universitet 5 december 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén

2 Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Ekonomiska läget och senaste penningpolitiska beslutet Finansiell stabilitet och makrotillsyn

3 Om Riksbanken

4 Historiskt perspektiv 1656: Stockholm Banco 1668: Sveriges Riksbank grundas 1904: Monopol på sedelutgivning 1999: Formellt oberoende 2008: Finanskris : Första sedlarna 1897: 24 regionkontor 1992: Bank, valutakris

5 Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansinspektionen Finansdepartementet Riksgälden

6 Riksbankens styrning Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige 6

7 Direktionen Beslutar om: Sex ledamöter Stefan Ingves Kerstin af Jochnick Martin Flodén Per Jansson Cecilia Skingsley Vakant Penningpolitik och finansiell stabilitet policybeslut och and rapporter Strategiska frågor/projekt, strategi för tillgångsförvaltning Strategiskt plan, verksamhetsplan, övergripande budget, Utser avdelningschefer

8 Omvandling av Riksbanken: från kris till kris Bank-/ valutakris Inflationsmålsregim Formell -omröstning självständighet Finanskris Byggt penningpolitik och finansiell stabilitet och utmanat andra funktioner Utvecklat organisation och styrning 8

9 Personalallokering

10 Svenska storbankerna är aktiva internationellt Geographical allocation of the major banks lending, % Sweden 52 Norway 10 Denmark 11 Finland 15 The Baltic 4 countries Russia 1 Germany 2 Great Britain 2 Other countries 6 Sources: Bank reports and the Riksbank

11 Riksbankens internationella arbete 180 internationella arbetsgrupper 1000 utlandsresor per år

12 Krafter som påverkar Riksbankens internationella arbete Euroområdet sluter sig Globala maktförskjutningar Riksbankens Internationella arbete Globala krisen Stefan Ingves roll 12

13 Riksbankens balansräkning då och nu 400 Svenska statspapper 10 mdr Sedlar & mynt 80 mdr PP fordran 17 mdr Guld- och valutareserv 458 mdr Valutalån 215 mdr 100 Guld- och valutareserv 166 mdr Sedlar & mynt 109 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 65 mdr Övrigt 9mdr PP skuld 53 mdr Övrigt 25 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 95 mdr 31/ /

14 Kontanter används i sjunkande grad Källa: Riksbanken 14

15 Introduktion av nya sedlar och mynt Indragning av gamla sedlar och mynt 15

16 Sveriges nya sedlar 16

17 Sveriges nya mynt 17

18 Fokus på huvuduppgifterna penningpolitik och finansiell stabilitet Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet 18

19 Penningpolitiken

20 Utgångspunkt Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde. -Riksbankslagen Riksbanken har preciserat detta som ett mål för inflationen som innebär att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. 20

21 Varför är det viktigt med ett fast penningvärde prisstabilitet? Låg och stabil inflation Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska beslut Ekonomin fungerar bättre bättre allokering av resurser Skapar förutsättningar för god och långsiktig hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem... liksom även väldigt låg eller negativ inflation (deflation) under en längre period 21

22 Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning

23 Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning Lättare att uppnå inflationsmålet Penningpolitiken kan ta större hänsyn till konjunkturläget

24 Riksbanken bedriver flexibel inflationsmålspolitik Stabiliserar inflationen kring 2 procent och sysselsättning och tillväxt kring långsiktigt hållbara nivåer (men påverkar inte de hållbara nivåerna i sig) Eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning handlar det i praktiken om prognosstyrning 24

25 BNP-tillväxt, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Utfall Anm. De gula och blåa linjerna avser Riksbankens prognoser under Markeringarna visar startpunkten för varje prognos och kan därför avvika från senaste utfall för den tidpunkten. Källor: SCB och Riksbanken

26 KPIF, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Utfall Anm. Se anmärkningen till diagram 1:3. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

27 Årlig rangordning av Riksbankens prognoser Anm. Siffran i tabellen anger Riksbankens ranking, baserat på den estimerade träffsäkerheten. Ranking 1 är bäst. Tio institut gör prognoser för BNP, arbetslöshet och KPI. Nio gör KPIFprognoser och fem gör prognoser för reporäntan. I utvärderingen av reporänteprognoserna inkluderas även marknadsförväntningarna enligt marknadens prissättning utifrån terminsräntor. Dessa terminsräntor är beräknade med hjälp av räntor på derivatkontrakt (RIBA och FRA). Terminsräntorna är justerade för genomsnittliga riskpremier motsvarande en räntepunkt per månads löptid. Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken

28 Penningpolitikens medel Riksbanken bestämmer den ränta till vilken bankerna kan låna av eller placera i Riksbanken Reporänta gäller för veckovisa transaktioner Räntekorridorer gäller för transaktioner över natten Kommunikation Publicerar prognos för reporäntan 3 år framåt Protokoll

29 Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

30 Hur påverkar reporäntan andra räntor? Procent Anm. Boränta ett genomsnitt av 3-månaders listade boräntor. Företagsränta är MFI:s nyutlåning till icke-finansiella företag. Källor: SCB och Riksbanken 30

31 Lägre ränta har gett svagare krona Procent respektive Euro per SEK, månadsmedelvärden 1,1 0,8 Räntediff Sverige - Tyskland Växelkurs EUR/SEK (höger skala) 0,13 0,12 0,5 0,11 0,2 0,10-0,1 0,09-0, ,08 Källa: Macrobond

32 Lägre och mer stabil inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring KPI Medelvärde Medelvärde 8,3 Std avv 3, (september) Medelvärde 1,4 Std avv 1, Källor: SCB och Riksbanken 32

33 Högre och mer stabila reallöner sedan inflationsmålet infördes Årlig procentuell förändring Medelvärde 0,75 Std avv 3, Medelvärde 1,96 Std avv 1, Reallöner, arbetare inom industrin -4 Medelvärde Anm. Data t.o.m Avser industrin SNI B+C Källor: SCB och Riksbanken 33

34 Finanskris och lågkonjunktur

35 De senaste åren har präglats av två stora problemområden... Hantera svag realekonomisk utveckling och fallande inflation Hantera risker förknippade med stort finansiellt system med strukturella sårbarheter

36 Global finanskris ledde till den stora recessionen Index, 2007 kv4 = 100 Källor: SCB, Eurostat, Bureau of Economic Analysis, Statistisches Bundesamt och UK Office for National Statistics

37 Den stora recessionen: policyreaktioner Finanspolitik Penningpolitik

38 Styrräntor sänktes till sin nedre gräns Styrräntor, procent Anm. Heldragna linjer anger terminsräntor före Riksbankens räntebesked i oktober. Källor: Riksbanken och Reuters

39 och kompletterades med okonventionella åtgärder Centralbankernas balansomslutning, index, januari 2007 = Bank of Japan Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken Källor: Respektive lands centralbank

40

41 Sverige har återhämtat sig väl efter krisen Storbritannien Tyskland USA Euroområdet Sverige Anm. BNP per capita, index, 2007 = 100. Källa: OECD

42 men inflationen har blivit för låg HIKP Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: OECD

43 Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

44 Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016

45 Låg inflation i Sverige KPIF, årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Senaste prognos från PPR oktober, utfall till och med september. Källa: SCB och Riksbanken

46 Nu låg inflation även i omvärlden procentuell förändring Anm. Euroområdet avser HIKP och USA avser KPI. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of labour statistics, Eurostat, nationella källor och SCB

47 Omvärlden återhämtar sig men långsamt och i otakt Anm. Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Prognoser från PPR oktober. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken

48 Även penningpolitiken är i otakt... Styrräntor, procent Anm. Heldragna linjer anger terminsräntor skattade 11 november och streckade linjer före Riksbankens räntebesked i oktober. Källor: Riksbanken och Reuters

49 ger allt tydligare ränteskillnader 2-åriga statsobligationsräntor, procent Anm. Implicerad nollkupongsränta från statsobligationer. Källor: Macrobond och Riksbanken

50 Svag export men starka hushåll i Sverige Export Konsumtion Anm. Årlig procentuell förändring, säsongs- och kalenderjusterad. Streckad blå linje avser genomsnitt för perioden 1994 kv kv2. Prognoser från PPR oktober. Källor: SCB och Riksbanken

51 Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras Sysselsättningsgrad Arbetslöshet Anm. Procent av befolkningen respektive arbetskraften, år. Prognoser från PPR oktober. Källor: SCB och Riksbanken

52 Viktigt med väl förankrade inflationsförväntningar Anm. Förväntningar avser penningmarknadens aktörer Källa: TNS SIFO Prospera

53 Låg ränta länge för att inflationen ska stiga mot målet Anm. Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken

54 När reporäntan höjs är inflationen nära målet Procent och årlig procentuell förändring Anm. För reporäntan är utfall dagsdata och prognosen avser kvartalsdata. KPIF visas i månadsdata. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Prognoser från PPR oktober. Källor: SCB och Riksbanken

55 Penningpolitik när räntan är noll Den låga räntan och räntebanan bedöms vara tillräcklig för att inflationen ska stiga mot målet Räntan kan hållas låg ännu längre Möjlighet att vidta ytterligare åtgärder

56 Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras Lång period av låg ränta bidrar till högre inflation Men kan samtidigt öka riskerna i ekonomin Åtgärder inom andra politikområden nödvändiga

57 Finansiell stabilitet och makrotillsyn

58 Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet 58

59 Riksbanken ska främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Ansvarar för sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Sköter betalningssystemet RIX Krishantering 59

60 Makrotillsyn: Ett nytt policyområde växer fram European Systemic Risk Board (ESRB) Single Supervisory Mechanism (SSM) European Central Bank (ECB) European Banking Authority (EBA) European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) European Securities and Markets Authority (ESMA)

61 Ansvaret för finansiell stabilitet Stabilitetsrådet Finansinspektionen Mikrotillsyn Makrotillsyn Riksgälden Regeringen Insättningsgaranti Bankstöd Riksbanken Stabilitetsanalys Betalningssystem Likviditetsstöd 61

62 Makrotillsynsverktyg Makrotillsynsverktyg syftar till att begränsa systemrisker Stärka motståndskraften hos banker Motverka att risker byggs upp, t ex alltför snabb kreditexpansion men kan också ha effekter på makroekonomin, till stor del genom samma kanaler som reporäntan

63 Huvuddragen i Riksbankens arbete med finansiell stabilitet Analyserar det finansiella systemet och varnar för risker Ger förslag och rekommendationer Arbetar internationellt för bättre reglering Håller beredskap för krishantering 63

64 Verktyg i en finansiell kris Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet Lån och valutareserv Lån mot säkerheter/liten risk för förluster Centralbanken: Lender of last resort 64

65 Risker med hushållens skulder, bostads- och bolånemarknaderna Problem Höga hushållsskulder Låg amortering Skatteincitament Bostadsmarknaden Ökande priser Hyresregleringar Lågt byggande Bolånemarknaden Rörliga räntor Kortsiktig, marknadsbaserad, finansiering Lindrande faktorer Högt hushållssparande Starka offentliga finanser Bytesbalansöverskott Lågt byggande Uppblåsta balansräkningar Löptider matchar dåligt

66 Bostadspriser och disponibel inkomst Index, 2005 = 100, säsongsrensade data Anm. Disponibel inkomst som fyra kvartals glidande medelvärde. Källor: SCB, Valueguard och Riksbanken

67 Hushållens skulder och huspriser fortsätter att öka Procent, Index 1981= Skulder/Disponibel inkomst Huspriser/Disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

68 Länder med hög skuldsättning är mer sårbara för chocker Tillväxt i konsumtion Anm. Tillväxten i konsumtion har justerats för bytesbalansen, skuldtillväxt och konsumtionstillväxt före Källa: Flodén, M. (2014), Did Household Debt Matter in the Great Recession?

69 En stor andel bolån har rörlig ränta Procent Rörligt Bundet Anm. Procent, i bolånestocken. Med rörlig ränta avses bindningstider på 3 månader eller kortare. Källor: SCB och Riksbanken

70 Små amorteringar Procentandelar 23% 16% 38% 0 till 50 år >50 år Oförändrad skuld Ökad skuld 23% Anm. Förändring i skuld mellan 2012 och 2013 för individer med bolån och deras återbetalningstider. Källa: Riksbanken

71 Amorteringar: Finansinspektionens förslag Finansinspektionen presenterade nya förslag på amorteringskrav den 11 november Förslaget omfattar enbart nya lån Om 70%<LTV<85% amortera 2% av lånet Om 50%<LTV<70% amortera 1% av lånet Om LTV<50% inget amorteringskrav

72 Effekter av amorteringskrav på skuldkvoten Procentenheter, avvikelse från basscenario Antal år från införande av amorteringskrav Finansinspektionen Källa: Riksbanken

73 Vägen framåt? Huvuduppdrag: undvika ohållbar ökning av hushållsskulder Politiska åtgärder behövs nu Men det kommer vara en gradvis process Flera årgärder kommer behövas

74 Vägen framåt? Amortering Ränteavdrag? Lånetak efter marknadsvärde (LTV) kompletterat med lånetak efter inkomst (LTI)? Öka andelen lån med fast ränta? Bankfinansiering, längre löptid? Åtgärder på utbudssidan för att öka utbudet av bostäder

75 Tack!