Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Transkript

1 Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén

2 Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra?

3 Låg inflation

4 KPI och KPIF KPI KPIF Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

5 Underliggande inflation 5 KPIF KPI exklusive räntekostnader, energi och livsmedel Trim 85 Und Anm. Und och Trim 85 är statistiska mått beräknade utifrån KPI uppdelat på cirka 7 undergrupper. Und är sammanvägd med vikter justerade för den historiska standardavvikelsen. I Trim 85 har de 7,5 procent högsta och de 7,5 procent lägsta årliga prisförändringarna exkluderats. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

6 Varu- och tjänstepriser Tjänster - Varor Anm. Varupriser och tjänstepriser enligt KPI, årlig procentuell förändring. Prickade linjer avser medel för perioden -13. Källa: SCB

7 Livsmedels- och energipriser Anm. Livsmedelspriser och energipriser enligt KPI, årlig procentuell förändring. Prickade linjer avser medel sedan. Källa: SCB

8 Bidrag till ökningstakten i KPI 6,,, Räntekostnader Livsmedel Energi Varor Tjänster KPI 6,,,,, -, -, -, ,

9 Varför oroas?

10 Varför är låg inflation ett problem? Lönebildning För höga reallöner Svårt att anpassa relativlöner Förtroende och inflationsförväntningar Svårt planera långsiktigt Penningpolitiken mindre effektiv Högre reala skulder Särskilt problematiskt om lågkonjunktur Deflation?

11 Vad kan Riksbanken göra?

12 Kan Riksbanken påverka inflationen? Genomsnittlig inflation bestäms av penningpolitiken Men inte nödvändigtvis via konjunkturen Stark och snabb effekt på inflationen via växelkursen Inflationsförväntningarna

13 Figur 6: Transmissionsmekanismen -Hur påverkar penningpolitiken inflationen? Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

14 Kan Riksbanken påverka inflationen? Genomsnittlig inflation bestäms av penningpolitiken Men inte nödvändigtvis via konjunkturen Stark och snabb effekt på inflationen via växelkursen Inflationsförväntningarna Avfärdade invändningar Penningpolitikens genomslag har försvagats efter finanskrisen En liten ekonomi måste anpassa sig till omvärlden Inflationen är låg även i länder med mer expansiv penningpolitik Teknologisk utveckling medför fallande priser

15 Styrräntor 6 5 Bank of England Federal Reserve Riksbanken ECB Anm. ECB räntan avser månadsmedelvärden av Eonia o/n. Övriga avser dagsdata. Källor: Respektive centralbank

16 Reala styrräntor i omvärlden negativa - - Storbritannien - Euroområdet USA Sverige Anm. Reala styrräntor beräknade som genomsnittlig styrränta ett år framåt minus inflationen kvartal framåt. Inflationen mätt som KPIF för Sverige, HIKP för Euroområdet samt KPI för USA och Storbritannien. Källor: Nationella källor och Riksbanken

17 Kan Riksbanken påverka inflationen? Genomsnittlig inflation bestäms av penningpolitiken Men inte nödvändigtvis via konjunkturen Stark och snabb effekt på inflationen via växelkursen Inflationsförväntningarna Avfärdade invändningar Penningpolitikens genomslag har försvagats efter finanskrisen En liten ekonomi måste anpassa sig till omvärlden Inflationen är låg även i länder med mer expansiv penningpolitik Teknologisk utveckling medför fallande priser

18 HIKP Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: OECD

19 Kan Riksbanken påverka inflationen? Genomsnittlig inflation bestäms av penningpolitiken Men inte nödvändigtvis via konjunkturen Stark och snabb effekt på inflationen via växelkursen Inflationsförväntningarna Avfärdade invändningar Penningpolitikens genomslag har försvagats efter finanskrisen En liten ekonomi måste anpassa sig till omvärlden Inflationen är låg även i länder med mer expansiv penningpolitik Teknologisk utveckling medför fallande priser

20 Stora skillnader i pristrender för olika varugrupper Varor exklusive teknikprodukter Teknikprodukter Varor Anm. Index 1995=1. Teknikprodukter avser en sammanvägning av grupperna radio, tv, video, kameror inkl. färgfilm och musikinstrument, cd, dvd i KPI. Källor: SCB och Riksbanken

21 Varu- och tjänstepriser, glidande medelvärden 16 Tjänster Varor Anm. månaders glidande medelvärden. Källor: SCB och Riksbanken

22 Slutsats Alltför liten tilltro till Riksbankens möjligheter att påverka inflationen Kanske alltför stor tilltro till våra möjligheter att påverka arbetslösheten Den genomsnittliga arbetslösheten bestäms främst av faktorer som ligger helt utanför Riksbankens kontroll