20 March Trotsig inflation

Transkript

1 20 March 2019 Trotsig inflation Torbjörn Isaksson Vi tittar närmare på varför inflationen föll i början på året. Det finns tillfälliga e ekter men de låga utfallen motiverar ändå en nedrevidering av inflationsprognosen. Riksbanken missar sannolikt inflationen påtagligt även i mars. KPIF-inflationen sjunker till 1 procent Inflationen föll under årets två första månader. Orsaken var måttlig inhemsk inflation i kombination med ett överraskande litet genomslag av kronans svaga växelkurs. Vi har länge betonat de strukturella faktorer som håller ned inflationen och att det är en stor utmaning för Riksbanken att stabilisera inflationen på 2-procentsmålet. Även med tanke på det har inflationen i början av året varit lägre än vad vi har räknat med. Det föranleder en nedjustering av vår inflationsprognos för 2019 och stärker bilden av att KPIF-inflationen sjunker till omkring 1 procent senare i år, trots antagande om en svagare krona än vad som antagits i våra tidigare prognoser. Inflationen har även varit betydligt lägre än Riksbankens bedömning i början av året. För låg inflation, en vacklande inhemsk efterfrågan och mjuka centralbanker i vår omvärld är orsakerna till att vi räknar med att nästa räntehöjning från Riksbanken är avlägsen (mitten av 2020).

2 Svag krona men billig import I februari var KPIF-inflationen 1,9 procent och exklusive energi 1,4 procent. Enligt HIKP med både energi och livsmedel exkluderade var inflationen i februari så låg som 0,9 procent i Sverige (1,0 procent för euroområdet). Vissa notoriskt hoppiga priser, och som brukar vara känsliga för kronans växelkurs, har varit överraskande låga under årets inledning. Det gäller till exempel för kläder och skor. Tu konkurrens via internet kan vara ett skäl till de överraskande låga prisökningarna. Detaljhandeln har gått trögt det senaste året och det kan inte uteslutas att den sviktande efterfrågan är ytterligare en orsak. Priserna på kläder och skor, och även andra priser med stort importinnehåll, bör studsa upp under våren. Vi har ändå justerat ned kronans genomslag på inflationen i prognosen för 2019.

3 Det kan noteras att SCB har utökat sin mätning av priserna på charterresor, vilket tycks ha orsakat lägre uppmätta priser och bidragit till den låga inflationen i början av året. Breddningen kan bland annat ha inneburit att sk sista-minuten-resor fångas upp i större utsträckning än tidigare. E ekten på KPIF:s tolvmånaderstal bedöms vara ca -0,1 procentenhet för januari och februari samt även för en stor del av återstoden av 2019.[1] Liten ljuspunkt Ett halmstrå för Riksbanken är att medianen av Riksbankens olika mått på underliggande inflation steg till 1,9 procent i februari, vilket centralbanken lär betona. Inflationen är ändå låg mot bakgrund av den svaga kronan. Kronans handelsvägda växelkurs (KIX) är ca 15 procent svagare än 2014 och ca 7 procent svagare än för bara ett år sedan. Därmed borde såväl den totala inflationen som de underliggande inflationsmåtten ha visat på en högre inflation än de för närvarande gör.

4 Jobbiga utsikter Vi antar nu en svagare krona i prognosen (KIX stabil på 119). Däremot står vi kvar vid vår bedömning att löneökningarna ligger kvar på måttliga nivåer de kommande åren. Elpriset antas fall något till sommaren medan oljepriserna väntas vara stabila på dagens nivåer. Administrativt bestämda priser stiger tillfälligt under första halvåret i år, och med dessa även tjänsteinflationen, som dock faller igen i juli. Fluktuationerna beror delvis på en ny metod för hur tandvårdskostnaderna mäts. [3]

5 Sammantaget innebär det att KPIF-inflationen sjunker i mitten av 2019 till omkring 1 procent. KPIF exklusive energi ligger på omkring 1,5 procent hela prognosperioden fram till och med december 2020 enligt vår prognos.

6 11 missar av 14 möjliga Det smärtar att upprepa, men uppförsbacken ter sig fortsatt brant för Riksbanken. Under det senaste året har inflationen varit lägre än vad Riksbanken räknat med, trots att energipriserna har gett Riksbanken en oväntat stor hjälpande hand. Av de 14 senaste KPIF-utfallen har Riksbanken överskattat 8. Exkluderas energi har Riksbanken legat för högt hela 11 gånger vid de 14 senaste utfallen (övriga 3 var i linje med Riksbankens prognos). [2] Den tu a inflationsutmaningen stärker bilden av att en räntehöjning är avlägsen. Höja ändå? Riksbanken skulle kunna höja räntan i år av mer tekniska skäl och om man vill undvika att ha en negativ reporänta under en mycket lång period. Till exempel kan vice Riksbankschef Martin Flodén vädra sådana tankar vid aprilmötet. Den flacka räntebanan antyder dock att övriga ledamöter av Riksbankens direktion är tveksamma eller åtminstone inte har någon brådska med en sådan justering. Dessutom bedömer vi att såväl konjunktur som inflation bjuder på en så pass kraftig motvind att inte ens en teknisk räntehöjning blir av. Istället dröjer nästa räntehöjning till mitten av 2020 då ECB förväntas ta ett första steg. Kronrisker Ytterligare försvagning av kronans växelkurs är en risk i bedömningen av inflationen såväl som av penningpolitiken. I ett första steg kan Riksbanken vilja stävja en alltför svag och volatil krona. Med viss fördröjning bidrar en depreciering sannolikt också till en högre inflation, vilket kan leda till räntehöjningar i en räntekänslig ekonomi. Det är ett tämligen besvärligt scenario som förhoppningsvis inte realiseras. Preliminär prognos på inflationen för mars Se tabell nedan. Prognosen justeras i vanlig ordning i början av april.

7 Inflationen för mars publiceras den 11 april. Riksbankens räntebesked presenteras den 25 april. Se mer grafer och tabeller för vår inflationsprognos här (premium access) [1] Priserna på charter föll med 3,7 procent i årstakt i februari. Eftersom de endast utgör 1,2 procent av KPIF-korgen är e ekten på KPIF:s tolvmånaderstal bara några hundradelar. En svag kronan brukar dock lyfta priserna och det kan inte uteslutas att priserna skulle ha stigit om priserna hade mätts med det tidigare urvalet. Vi bedömer därför att e ekten av metodförändringen är omkring -0,1 procentenhet på KPIF i årstakt för februari och att e ekten består en stor del av året. [2] Avser inflationsutfall jämfört med Riksbankens prognoser i närmast föregående Penningpolitiska rapport. [3] Hushållens faktiska transaktionspriser mäts från och med i år (tidigare mättes vårdgivarnas priser). Det innebär bland annat ett nytt säsongsmönster med en gradvis ökning under en stor del av året men en nedgång i juli i samband med den årliga påfyllnaden av det allmänna tandvårdsbidraget. Torbjörn Isaksson Chief Analyst torbjorn.isaksson@nordea.com

8